Program

Det har blivit tydligt de senaste åren att materialförsörjningen för samhällsbyggande inte kan tas för given genom hinder och sårbarhet i globala värdekedjor, hög efterfrågan och oförutsägbara tillståndsprocesser. Tillgången på byggmaterial och byggprodukter är en förutsättning för allt byggandet i Sverige, och har dessutom en central roll när det gäller byggandet av de anläggningar som behövs för klimatomställningen och i Sveriges beredskap. På EU-nivå finns flera initiativ för att säkra materialförsörjningen i unionen men inget av dessa rör samhällsbyggandet. För att säkra materialförsörjningen för samhällsbyggande i Sverige behöver frågan ökat fokus. Vad är de kritiska frågorna och största riskerna kopplat till materialförsörjningen idag och hur kan dessa hanteras?

Drift av byggnader och Fönsterbyte Kort beskrivning av innehåll: Det är bråttom att nå miljö- och klimatmål och ställa om till en mer cirkulär ekonomi. Vi måste bli bättre på att återvinna och återanvända råvaror och se till att de produkter vi tillverkar platsar i ett kretslopp.

Sverige ska vara fossilfritt 2045. För att nå nettonollutsläpp av växthusgaser behöver många goda krafter hjälpas åt. Därför har Energimyndigheten fått i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning. Marie Claesson och Pär Lundsröm kommer här att prata mer om detta och kanske ge några bra förslag på satsningar.

Hur mår branschen? Oskar Öhrman, tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, går igenom solenergiprognosen för 2024.  

Hur ser våra digitala tjänster om fem, tio och femtio år? Hur har AI/ML påverkat tjänsterna? Hur ser processerna ut? I ett panelsamtal kommer BM, BASTA, eBVD, Möbelfakta och EPD International sia om framtiden och diskutera kommande lösningar. 

Genom att renovera bostäder och andra byggnader kommer att vi att spara energi, skydda oss mot extrem värme och kyla och motverka energifattigdom. Kommissionen siktar på att minst fördubbla renoveringstakten de kommande tio åren och se till att renoveringarna leder till bättre energi- och resurseffektivitet. Detta bidrar till högre livskvalitet för dem som bor och arbetar i byggnaderna, mindre utsläpp av växthusgaser, mer digitalisering och bättre återanvändning och återvinning av material. För att stimulera nödvändiga renoveringar föreslog kommissionen 2021 en översyn av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda för att gradvis förbättra energiprestandan i hela EU, utifrån nationella förutsättningar. Denna session ger en kort inledande presentation av nyheterna i det reviderade direktivet och därefter diskuterar en panel vad dessa kommer att innebära för olika aktörer.

Behovet av nya bostäder är stort även om bostadsbyggandet just nu minskar kraftigt till följd av konjunkturen. Till följd av både höga elpriser och nya EU-regler är frågan om energieffektiviseringar i det byggda beståndet högt prioriterad.

Vid energieffektivisering talas det ofta om byte av fönster, att byta ut belysning eller att tilläggsisolera. Det många inte vet är att den största energibesparingen kan finnas i fläktrummet.

Energieffektivisering är en central del av den EU:s gröna giv och bidrar med att minska utsläppen av växthusgaser. Ett nytt bindande EU-mål fastställs för att öka energieffektiviteten med 11,7 procent fram till 2030. EU-länderna måste göra årliga energibesparingar på i genomsnitt 1,49 procent mellan 2024 och 2030. De måste också prioritera energieffektivitetsförbättringar för personer som lever i energifattigdom. Energimyndigheten konstaterar i sin rapport ”Effektiv användning av energi, effekt och resurser” att vi behöver komplettera dagens styrmedel för att nå målen. Denna session ger en kort inledande presentation av innehållet i rapporten. Därefter diskuterar en panel vad branschen behöver för ett ökat genomförande av energieffektiviseringsåtgärder.

Bly- och konstglas återfinns i många historiskt värdefulla miljöer, men nu är risken stor att vårt kulturarv inte kommer att kunna underhållas

De senaste tjugo åren har det byggts historiskt mycket i Stockholm, över 100 000 bostäder, och kommande decennium ska det byggas ytterligare 70 000. För att lyckas med detta, i synnerhet i tuffare ekonomiska tider och med den klimatkris som blir allt tydligare, är det viktigt att utbyta idéer och tankar med byggbranschen

Behovsstyrd ventilation blir alltmer vedertaget och inritat i våra byggnader. Hur optimerar och dimensionerar man ett behovsstyrt inneklimatsystem för att minska energiförbrukningen utan att kompromissa med komforten?

För att utsläppen av växthusgaser i EU ska kunna minska med minst 55 procent fram till 2030 måste andelen förnybar energi öka. 
I mars 2023 antog EU kraftfullare lagstiftning för att öka sin kapacitet för förnybar energi genom att höja sitt bindande mål för 2030 till minst 42,5 procent med ambitionen att nå 45 procent. Lagstiftningen kring Energigemenskaper ingår i Ren Energipaketet och är ett verktygen för att hantera behovet av ökad flexibilitet i energisystemet. Denna session ger en kort inledande presentation av regelverken och därefter diskuterar en panel vad regelverken kommer att innebära för olika aktörer.

Inger Odnevall är professor i korrosionsvetenskap på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hennes forskargrupp bedriver sedan mer än 30 år tillbaka forskning med fokus på atmosfärisk korrosion av metalliska material avsedda för utomhusapplikationer. Inger beskriver hur olika metaller och legeringar som används i utomhuskonstruktioner korroderar och varför dessa processer inte utgör något miljöhot utan att stål och metaller istället är hållbara och miljövänliga materialval för tak och fasader.

Hur ett filter påverkar luftens kvalitet. Vår inomhusluft kan vara upp till 50 gånger mer förorenad än luften utomhus. 

Den Gröna Given säger att vi måste bygga och renovera på ett mer resurs- och energieffektivt sätt.
Lagstiftning och regelverk rullas nu ut för att målet om ett klimatneutralt EU ska nås senast 2050. 
Vilken betydelse har Ecodesign, produktpass, Byggproduktförordning och taxonomi för att driva utvecklingen inom branschen? Branschexperter från TMF, BMI och Byggföretagen berättar om regelverken följt av en panel där företagare delar med sig av sina erfarenheter och planer för framtiden.