Det har blivit tydligt de senaste åren att materialförsörjningen för samhällsbyggande inte kan tas för given genom hinder och sårbarhet i globala värdekedjor, hög efterfrågan och oförutsägbara tillståndsprocesser. Tillgången på byggmaterial och byggprodukter är en förutsättning för allt byggandet i Sverige, och har dessutom en central roll när det gäller byggandet av de anläggningar som behövs för klimatomställningen och i Sveriges beredskap. På EU-nivå finns flera initiativ för att säkra materialförsörjningen i unionen men inget av dessa rör samhällsbyggandet. För att säkra materialförsörjningen för samhällsbyggande i Sverige behöver frågan ökat fokus. Vad är de kritiska frågorna och största riskerna kopplat till materialförsörjningen idag och hur kan dessa hanteras?