Årets program

Goda exempel på integration över religions- och kulturgränser i två norrlandsstäder. 

Alkohol, krig och väpnade konflikter har en lång gemensam historia, men trots det talar vi sällan om hur det påverkar och har påverkat både människor och samhällen på kort och lång sikt. Inte heller hur alkoholindustrin bidragit till att förvärra situationen – genom att ofta vara först in och sist ut ur konfliktdrabbade områden. Bakgrund till seminariet är rapporten “När man är full är det inte så läskigt att dö - om alkoholens roll i krig och folkhälsans betydelse för fred”.

Den dalande psykiska hälsan hos barn och unga idag är ett stort problem. Barn och unga befinner sig på nätet idag och vi tror att det är vi vuxna som måste anpassa oss till det, snarare än att barnen måste anpassa sig till oss. Många barn har inte heller tillgång till rätt typ av stöd när det kommer till mobbning. Därför testar vi nu vårt eget digitala KBT-program för barn mellan 13 och 18 år. Barn som upplever ökat lidande i vardagen kopplat till mobbning/utsatthet har möjlighet att genomgå en KBT-behandling hos oss. Där vi vill ge barn och unga verktyg för ökad självkänsla, att stå upp för andra på ett säkert sätt och för att kunna navigera i det digitala samhället.

Alla har rätt till vård på lika villkor. En viktig del i arbetet för en jämlik vård är att jobba med normer och värderingar. Stereotypa företsällningar om patienter ökar risken för felbehandling, eller att behandling uteblir. Allvarliga, behandlingsbara sjukdomar kan upptäckas för sent, och i värsta fall leda till förtida död. Rasism i vården är också ett arbetsmiljöproblem när vårdpersonal utsätts.

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

I panelen diskuterar språkfrämjare på Isof, institutet för språk och folkminnen, några exempel på hur kunskaper om och förståelse för de nationella minoritetsspråkens historiska och nutida villkor kan leda till ett mer fungerande och inkluderande samhälle men också till en positiv utveckling av förutsättningarna att revitalisera de nationella minoritetsspråken.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen.Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut.I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

Vi lever i en tid av förändring där socialpolitiken påverkas av många åsiktsströmningar i samhället.  Hur påverkar dessa strömningar samhällets syn på den enskildes människovärde?  I omställningens tid ser vi en oroande normalisering av attityder gällande alla människors lika värde som innebär att vissa samhällsgrupper inte får sina rättigheter tillgodosedda.Vi bjuder in till ett samtal om vårt gemensamma ansvar för att se till att mänskliga rättigheter och allas lika värde inte reduceras till en budgetdiskussion.

Upptäck hur digitala rättigheter påverkar diskrimineringsfrågor i en engagerande paneldiskussion. Våra paneldeltagare delar insikter om utmaningar och lösningar för att skydda digitala rättigheter för marginaliserade grupper. Delta och ställ dina frågor!

Ju fler du kan namnet på desto tryggare känner du dig säger forskningen. Vi kommer  bl.a. att dela med oss av verksamheten “Hej granne” som finns lokalt i Skellefteå. “Hej granne” utgår från metoden ABCD, Asset Based Community Development. Metoden utgår från platsen och de boendes styrkor, intressen och passioner. Kom och lär dig mer om att skapa delaktighet som är långsiktigt hållbar och utgår från de boende. 

Sedan år 2022 driver Isof språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. De nationella språkcentrumen ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige. Hör språkfrämjare berätta vilka perspektiv som lyfts av språkfrämjare och vilket fokus arbetet med att främja dessa språk har just nu.

Det samiska folket är Europas enda urfolk och samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Det utgörs i själva verket av flera olika språkvarieteter. Den svenska statens assimilationspolitik har gjort att generationer samer tappat möjligheten att lära sig språket och många befinner sig i en process av att försöka återta språket i vuxen ålder. Hur ser behoven ut? Vilka möjligheter och svårigheter finns för att ta tillbaka sitt samiska språk?

Hur säkerställer vi att unga är delaktiga i omställningen, under hela processen? MUCF har en rad olika verktyg som kan skapa en drivande kraft för omställning med ungas perspektiv i centrum och som ger möjligheter för ökad kompetens om ungas inkludering och demokratiska deltagande. Kom och inspireras av hur din organisation kan använda verktygen EU:s ungdomsprogram och LUPP och för att säkra ett ungdomsperspektiv och stärkt ungdomsengagemang.

I samhällsomvandlingen av norra Sverige finns en strävan att attrahera människor från olika delar av världen. Samtidigt vittnar utrikesfödda eller rasifierade personer om ett hårdnande samhällsklimat med ökade uttryck av rasism. Hur skapar vi ett Norrland fritt från rasism, och vilken roll spelar civilsamhället för att undanröja hinder och möjliggöra för fler att delta i samhällsutvecklingen?  

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Vad händer med de mellanmänskliga relationerna när nyindustrialiseringen tar fart, när samhällen förändras snabbare än på länge och nya utmaningar står för dörren? Hur klarar kommuner, myndigheter och företag av att säkerställa de mänskliga rättigheterna och att motverka och förebygga diskriminering? Hur efterlevs diskrimineringslagen i samhällsomvandlingens tidevarv?

Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. 2022 trädde en lag i kraft i Sverige som fastslår att regering och statliga myndigheter är skyldiga att konsultera samiska företrädare när det gäller beslut av särskild betydelse för den samiska befolkningen. Hur kan en rättighetsbaserad dialog och process se ut?

Välkommen att delta i öppen dialog med Allmänna arvsfonden. Lyssna och delta i spännande samtal och ta del av exempel på projekt som motverkar klimatförändringar, segregation, gängkriminalitet, psykisk och fysisk ohälsa. Allmänna arvsfonden är en av landets största finansiärer av utvecklingsprojekt som bland annat stärker barns och ungas kunskap om klimatomställning, motverkar ofrivillig ensamhet hos äldre och skapar säkra digitala mötesplatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi på Arvsfonden är alltid beredda att bolla spännande idéer som behöver finansiering. 

Välkommen till en liveinspelning av DHR-podden Hur tänkte ni nu? den 15 november kl. 14. Samtalet leds av Karolina Celinska tillsammans med Peter Ojala från DHR. På scenen möter vi Fredrik Malmberg, direktör för MR-institutet, och Maria Montefusco, utredare på Myndigheten för Delaktighet (MFD).Mänskliga rättigheter gällande personer med funktionsnedsättning nedprioriteras ständigt, vilket är mer än tydligt i omställningens tid. Frågan om delaktighet och rörelsefrihet för personer med funktionsnedsättning hamnar allt längre ner på samhällets "priolista" för att i stället hantera personer med funktionsnedsättning som vård- och omsorgskostnader.

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden som en del i den gröna omställningen. Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur och näringar i en tid av omställning?