Årets program

Låg teoretisk begåvning är ett begrepp som vi inte talar så mycket om men som i vårt informationsintensiva samhälle får stora effekter för de som berörs. Samhällets stöd är dock kopplat till en näst intill knivskarp gräns mellan att anses ha en funktionsnedsättning eller ej. Detta göra att gruppen som finns i den nedre delen av normalvariationen många gånger står helt utan stöd trots omfattande svårigheter.

Sverige ratificerade FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2009. Det råder dock konsensus om att det än idag återstår mycket arbete innan vi har ett samhälle präglat av jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet. I flertalet rapporter betonas till och med att jämlikheten blivit sämre med ökande klyftor som följd.Mänskliga rättigheter är ett kärnuppdrag för offentlig förvaltning. Hur prioritera när resurserna är knappa, hur prioritera när rättigheter står mot varandra?

Välkommen till en föreställning där audism inte bara är ett ord – det är en verklighet som måste belysas. I en hållbar framtid ser vi ett samhälle där teckenspråk är lika självklart som luften vi andas och rätten till all kommunikation och delaktighet säkerställs, både för vår generation och kommande generationer. Genom vår föreställning vill vi inspirera och engagera, och vi bjuder in dig att vara en del av förändringen. 

På pappret bejakar vårt samhälle inkludering där alla få vara med och bidra. I praktiken har personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom adhd och autism sämre möjligheter att få och behålla ett arbete, trots att det är en mänsklig rättighet enligt FN-konventionen. Kravet på att snabba och fortlöpande omställningar till nya verktyg, metoder och arbetssätt gör det extra svårt för personer med kognitiva svårigheter. Resultatet blir stress, sjukskrivningar och utanförskap.

När vi skriver att omställning utan funkofobi är lika enkelt som lego menar vi det. Om alla klossar är kvadrater av samma storlek kommer det inte dröja länge innan bygget rasar. För att bygga stabilt måste du använda klossar med olika form och funktion. Likaså kan vi inte bygga samhället utifrån ett kvadratiskt tankesätt, utifrån en norm! Kom och lyssna på ungas egna tankar om funkofobi och omställningen i Sverige.

Hot om våld och faktiskt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är en stor utmaning i Sverige. Här är barnen dessutom en särskilt utsatt grupp. Samhället behöver säkerställa alla människors rätt att leva ett liv fritt från våld. Men hur når vi dit? Det diskuterar vi i på ett aktuellt seminarium om våld och funktionsnedsättning. 

FN Funktionsrättskonvention är en internationell överenskommelse mellan 186 medlemsländer och Europeiska Unionen att gemensamt säkerställa mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Efterlevnaden av konventionens krav i Sverige har nyligen granskats och övervakningskommite i Geneve har utfärdat fler rekommendationer som berör just migranter med funktionsnedsättning. Hur ser vi till att det blir verkstad av dessa rekommendationer från övervakningskommiten? Det behövs förbättring av rättighetsåtnjutandet för migranter med funktionsnedsättning! 

Välkommen till en liveinspelning av DHR-podden Hur tänkte ni nu? den 15 november kl. 14. Samtalet leds av Karolina Celinska tillsammans med Peter Ojala från DHR. På scenen möter vi Fredrik Malmberg, direktör för MR-institutet, och Maria Montefusco, utredare på Myndigheten för Delaktighet (MFD).Mänskliga rättigheter gällande personer med funktionsnedsättning nedprioriteras ständigt, vilket är mer än tydligt i omställningens tid. Frågan om delaktighet och rörelsefrihet för personer med funktionsnedsättning hamnar allt längre ner på samhällets "priolista" för att i stället hantera personer med funktionsnedsättning som vård- och omsorgskostnader.

"En för alla och alla för en" används i aktuell debatt inom EU och NATO. Vi är alla i en stor omställning på gott och ont. Lokalt, regionalt och globalt. DHR jubilerar nationellt och lokalt, 100, 80, 70 år under 2023-2024. Visar på omställningar i kamp för att få Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet. Stiftarna av Independent Living i Sverige började för 40 år sedan med en avgörande omställning. Skapat en nyckel till egenmakt och frihet. LSS - lagen om stöd och service samt personlig assistans. Många möter idag allt mer motstånd och försämringar. Berättelserna ger oss en bild av den kamp vi haft, har och står inför. Skellefteå lokalhistoriska förening ger oss bilder i en jubileumsskrift - beställd av oss i DHR avdelning Skellefteå i samarbete med ABF Skellefteå. Syns vi inte - finns vi inte. Varken i samtid eller i historieskrivning.

“Jag var livrädd att de skulle ta mina barn” - lyssna till föräldrarnas berättelser om desinformationens konsekvenser, rädslor, ensamhet, skam, behov, styrkor, tillit och om oron över att bli missförstådd. Arvfondsprojektet ”TrUSt - ny i Sverige” vill stärka föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF som är nya i Sverige. Det är en stor omställning att komma till ett nytt land som förälder och extra utmanande om man dessutom har en funktionsnedsättning.

Vi lever i en tid av förändring där socialpolitiken påverkas av många åsiktsströmningar i samhället.  Hur påverkar dessa strömningar samhällets syn på den enskildes människovärde?  I omställningens tid ser vi en oroande normalisering av attityder gällande alla människors lika värde som innebär att vissa samhällsgrupper inte får sina rättigheter tillgodosedda.Vi bjuder in till ett samtal om vårt gemensamma ansvar för att se till att mänskliga rättigheter och allas lika värde inte reduceras till en budgetdiskussion.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen.Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut.I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

Vilket stöd har en elev i skolan rätt till? Behöver jag ha fått en diagnos för att skolan ska vara skyldig att göra anpassningar? Vem ska jag anmäla till? När blir bristande tillgänglighet diskriminering? I det här seminariet presenterar Malmö mot Diskriminering den hemsida som har tagits fram i projektet Rätt på Riktigt. Hemsidan riktar sig till elever, vårdnadshavare och andra som arbetar med tillgänglighet i skolan och samlar information om lagstiftning och myndigheter och ger tips och vägledning kring hur elever och vårdnadshavare kan  verka för att få rätt till en tillgänglig skola.

Samråd och involvering av kommuninvånare glöms lätt bort, eller sker sent i arbetsprocessen. Införandet av hållbar och effektiv teknik kan gå snabbt, kanske för snabbt. Under kris fattas brådskande beslut. Men också när det ska gå snabbt, ger samråd och involvering viktig kunskap och förståelse. Lagar och konventioner förbinder oss till samråd i många fall. Umeå kommun berättar om utvecklingsarbete inom samråd med och involvering av funktionshinderrörelsen och de nationella minoriteterna.