Programme

Vårt alltmer digitaliserade samhälle ställer ökade krav på människors digitala kompetens för deltagande och utövande av rättigheter. För nyanlända med begränsad digital litteracitet kan digitaliseringen utgöra ett hinder för deltagande i samhället.I detta miniseminarium kommer du att få ta del av Stiftelsen Dispurse projekt för att främja ökad digital kompetens, anpassad för nyanlända i Sverige med begränsad erfarenhet av digital litteracitet och formell skola.

I samhällsomvandlingen av norra Sverige finns en strävan att attrahera människor från olika delar av världen. Samtidigt vittnar utrikesfödda eller rasifierade personer om ett hårdnande samhällsklimat med ökade uttryck av rasism. Hur skapar vi ett Norrland fritt från rasism, och vilken roll spelar civilsamhället för att undanröja hinder och möjliggöra för fler att delta i samhällsutvecklingen?  

Att vara efterfrågad, saknad och behövd är en av grunderna för att återhämta sig från psykisk ohälsa!
Idag är det många människor som sliter med psykisk ohälsa och dessutom står flera av dem utanför arbetslivet. Vår erfarenhet är att det inte behöver se ut så. Med rätt stöd kan många fler komma ut i arbete och studier, få känna meningsfullhet med livet och dessutom bidra till samhället!

Den dalande psykiska hälsan hos barn och unga idag är ett stort problem. Barn och unga befinner sig på nätet idag och vi tror att det är vi vuxna som måste anpassa oss till det, snarare än att barnen måste anpassa sig till oss. Många barn har inte heller tillgång till rätt typ av stöd när det kommer till mobbning. Därför testar vi nu vårt eget digitala KBT-program för barn mellan 13 och 18 år. Barn som upplever ökat lidande i vardagen kopplat till mobbning/utsatthet har möjlighet att genomgå en KBT-behandling hos oss. Där vi vill ge barn och unga verktyg för ökad självkänsla, att stå upp för andra på ett säkert sätt och för att kunna navigera i det digitala samhället.

Vilket stöd har en elev i skolan rätt till? Behöver jag ha fått en diagnos för att skolan ska vara skyldig att göra anpassningar? Vem ska jag anmäla till? När blir bristande tillgänglighet diskriminering? I det här seminariet presenterar Malmö mot Diskriminering den hemsida som har tagits fram i projektet Rätt på Riktigt. Hemsidan riktar sig till elever, vårdnadshavare och andra som arbetar med tillgänglighet i skolan och samlar information om lagstiftning och myndigheter och ger tips och vägledning kring hur elever och vårdnadshavare kan  verka för att få rätt till en tillgänglig skola.

Alla har rätt till vård på lika villkor. En viktig del i arbetet för en jämlik vård är att jobba med normer och värderingar. Stereotypa företsällningar om patienter ökar risken för felbehandling, eller att behandling uteblir. Allvarliga, behandlingsbara sjukdomar kan upptäckas för sent, och i värsta fall leda till förtida död. Rasism i vården är också ett arbetsmiljöproblem när vårdpersonal utsätts.

“Jag var livrädd att de skulle ta mina barn” - lyssna till föräldrarnas berättelser om desinformationens konsekvenser, rädslor, ensamhet, skam, behov, styrkor, tillit och om oron över att bli missförstådd. Arvfondsprojektet ”TrUSt - ny i Sverige” vill stärka föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF som är nya i Sverige. Det är en stor omställning att komma till ett nytt land som förälder och extra utmanande om man dessutom har en funktionsnedsättning.

Upptäck vilka antidiskrimineringsbyråerna är och hur vi runt om i landet arbetar för att förebygga och motverka diskriminering. Vi berättar om vår verksamhet, diskrimineringslagen och Sveriges diskrimineringsgrunder och former. Vet du vad som krävs för att något ska räknas som diskriminering? (Ersätter "Digitala rättigheter och diskriminering")

Kan föreningslivet vara lösningen på ett socialt och hållbart samhälle där alla kan mötas?Under vårt seminarium presenterar Volontärbyrån sin rapport Volontärbarometern 2024 med fokus på vad det ideella engagemanget ger och vi spanar in i framtiden ideella engagemang.Hur ska vi säkerställa att föreningslivet inte tappas bort i tider av omställning? Eller kommer vi rentav frigöra med tid för ideellt engagemang?

Ju fler du kan namnet på desto tryggare känner du dig säger forskningen. Vi kommer  bl.a. att dela med oss av verksamheten “Hej granne” som finns lokalt i Skellefteå. “Hej granne” utgår från metoden ABCD, Asset Based Community Development. Metoden utgår från platsen och de boendes styrkor, intressen och passioner. Kom och lär dig mer om att skapa delaktighet som är långsiktigt hållbar och utgår från de boende. 

With the escalation of genocide committed by Israel against Palestinians over one year ago, university students and staff across the globe demanded a boycott, divestment and sanction (BDS) of Israeli universities. What is the position of Swedish universities? Can BDS strengthen academic freedom? Whose academic freedom? The three panelists will address these, and other fundamental questions based on their experience and expertise.

Jörgen Svedberg, demokratilots/barnrätttrateg välkomnar dig att ta del av berättelse kring hur Skellefteå kommun på övergripande nivå har utvecklat barn och ungas delaktighet. Dessutom beskrivs hur nya metoder arbetats fram för att få barn och unga delaktiga på vägen mot en hållbar plats för en bättre vardag. 

Allmännyttan Lulebo och Rädda Barnen samarbetar långsiktigt kring socioekonomiska utmaningar i bostadsområdet Hertsön i Luleå. Nu sker ombyggnationer i området, fler bostäder och en ny industripark etableras här som en del i den gröna omställningen. Genom att stärka barn och ungas delaktighet i området skapas värden för både individ, organisation och samhälle. Föreläsningen lyfter den samverkan som sker och hur den utvecklats. Kan detta bidra till att säkra rättigheterna framgent?

Alla barn har rätt att känna att de är delaktiga i en gemenskap. Icehearts är en ideell organisation i Finland som arbetar förebyggande med barn och unga genom att erbjuda långsiktigt stöd, trygghet och gemenskap. Med en unik 12-årig modell bidrar Icehearts till ett mer inkluderande samhälle, där alla barn får en chans till en trygg och meningsfull uppväxt.

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

Den existentiella hälsan blir viktig och kan vara en nyckel till att hitta möjligheter att hantera stora omställningar och förändringar. Vi behöver mötas omkring hur vi hittar vägar att må bättre och få en större tilltro till både vår egen förmåga och det gemensamma bästa. Hur man uppfattar sin sociala, psykiska och fysiska hälsa kan sammanfattas i existentiell hälsa.I seminariet samtalar vi om hur man kan mötas omkring den existentiella hälsan och hitta praktiker där samtalet är i fokus.

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Rasismen ökar generellt och samhällets tolerans förändras kring de som inte följer strömmen. Det finns också en kamp om vår demokrati som handlar om att minska maktskillnader. Vi som finns i minoriteten romer känner av förändringen och upplever mer antiziganism än tidigare. Men vad är antiziganism och hur påverkas vi av den under omställningens tid?I samband med miniseminariet delas Föreningen Ordfronts Demokratipris ut till föreningen DIKKO!

Vindkraft är ett av de snabbast växande energislagen. Den ger förnybar och billig elproduktion och betraktas därför som grön. Men nu hotas urfolksrätten i den gröna omställningens namn. Renskötare som i decennier har pekat på vikten av omställning anses nu, ironiskt nog, stå i vägen för omställningen. Och samhällsdebatten har hårdnat mot det samiska folket i stort.Representanter för samebyar och forskare samtalar. Samtalet leds av Amnesty Sápmi.

Samråd och involvering av kommuninvånare glöms lätt bort, eller sker sent i arbetsprocessen. Införandet av hållbar och effektiv teknik kan gå snabbt, kanske för snabbt. Under kris fattas brådskande beslut. Men också när det ska gå snabbt, ger samråd och involvering viktig kunskap och förståelse. Lagar och konventioner förbinder oss till samråd i många fall. Umeå kommun berättar om utvecklingsarbete inom samråd med och involvering av funktionshinderrörelsen och de nationella minoriteterna.