Årets program

I samhällsomvandlingen av norra Sverige finns en strävan att attrahera människor från olika delar av världen. Samtidigt vittnar utrikesfödda eller rasifierade personer om ett hårdnande samhällsklimat med ökade uttryck av rasism. Hur skapar vi ett Norrland fritt från rasism, och vilken roll spelar civilsamhället för att undanröja hinder och möjliggöra för fler att delta i samhällsutvecklingen?  

Den dalande psykiska hälsan hos barn och unga idag är ett stort problem. Barn och unga befinner sig på nätet idag och vi tror att det är vi vuxna som måste anpassa oss till det, snarare än att barnen måste anpassa sig till oss. Många barn har inte heller tillgång till rätt typ av stöd när det kommer till mobbning. Därför testar vi nu vårt eget digitala KBT-program för barn mellan 13 och 18 år. Barn som upplever ökat lidande i vardagen kopplat till mobbning/utsatthet har möjlighet att genomgå en KBT-behandling hos oss. Där vi vill ge barn och unga verktyg för ökad självkänsla, att stå upp för andra på ett säkert sätt och för att kunna navigera i det digitala samhället.

Alla har rätt till vård på lika villkor. En viktig del i arbetet för en jämlik vård är att jobba med normer och värderingar. Stereotypa företsällningar om patienter ökar risken för felbehandling, eller att behandling uteblir. Allvarliga, behandlingsbara sjukdomar kan upptäckas för sent, och i värsta fall leda till förtida död. Rasism i vården är också ett arbetsmiljöproblem när vårdpersonal utsätts.

Upptäck vilka antidiskrimineringsbyråerna är och hur vi runt om i landet arbetar för att förebygga och motverka diskriminering. Vi berättar om vår verksamhet, diskrimineringslagen och Sveriges diskrimineringsgrunder och former. Vet du vad som krävs för att något ska räknas som diskriminering? (Ersätter "Digitala rättigheter och diskriminering")

Ju fler du kan namnet på desto tryggare känner du dig säger forskningen. Vi kommer  bl.a. att dela med oss av verksamheten “Hej granne” som finns lokalt i Skellefteå. “Hej granne” utgår från metoden ABCD, Asset Based Community Development. Metoden utgår från platsen och de boendes styrkor, intressen och passioner. Kom och lär dig mer om att skapa delaktighet som är långsiktigt hållbar och utgår från de boende. 

Jörgen Svedberg, demokratilots/barnrätttrateg välkomnar dig att ta del av berättelse kring hur Skellefteå kommun på övergripande nivå har utvecklat barn och ungas delaktighet. Dessutom beskrivs hur nya metoder arbetats fram för att få barn och unga delaktiga på vägen mot en hållbar plats för en bättre vardag. 

Alla barn har rätt att känna att de är delaktiga i en gemenskap. Icehearts är en ideell organisation i Finland som arbetar förebyggande med barn och unga genom att erbjuda långsiktigt stöd, trygghet och gemenskap. Med en unik 12-årig modell bidrar Icehearts till ett mer inkluderande samhälle, där alla barn får en chans till en trygg och meningsfull uppväxt.

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Rasismen ökar generellt och samhällets tolerans förändras kring de som inte följer strömmen. Det finns också en kamp om vår demokrati som handlar om att minska maktskillnader. Vi som finns i minoriteten romer känner av förändringen och upplever mer antiziganism än tidigare. Men vad är antiziganism och hur påverkas vi av den under omställningens tid?I samband med miniseminariet delas Föreningen Ordfronts Demokratipris ut till föreningen DIKKO!

Samråd och involvering av kommuninvånare glöms lätt bort, eller sker sent i arbetsprocessen. Införandet av hållbar och effektiv teknik kan gå snabbt, kanske för snabbt. Under kris fattas brådskande beslut. Men också när det ska gå snabbt, ger samråd och involvering viktig kunskap och förståelse. Lagar och konventioner förbinder oss till samråd i många fall. Umeå kommun berättar om utvecklingsarbete inom samråd med och involvering av funktionshinderrörelsen och de nationella minoriteterna.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen.Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut.I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

Goda exempel på integration över religions- och kulturgränser i två norrlandsstäder. 

RFSU Umeå bjuder in till ett seminarium om hur yrkesverksamma och beslutsfattare inom region, hälso- och sjukvård, kommun och civilsamhälle kan arbeta för att stärka unga migranters sexuella och reproduktiva hälso- och rättigheter. Lyssna till ett ögonöppnande föredrag av Mazen Baroudi, doktor i folkhälsa vid Umeå universitet, om hur unga migranters möjligheter till sexuell och reproduktiv hälsa motverkas genom bristande tillgång till den svenska hälso- och sjukvården.

I denna föreläsning utforskar Mirja de globala trenderna kring demokratins tillbakagång och den ökande andelen autokratiska regimer i världen. I dagsläget lever endast 8 % av världens befolkning i en fullt fungerande demokrati.Förutom att presentera den senaste forskningen, delar Mirja sina erfarenheter från reportageresor till några av världens mest repressiva länder, inklusive Nordkorea, Turkmenistan och Belarus.

Under seminariet kommer ett nytt forskningsprojekt - LU4Water - att introduceras och det faktum att Sverige inte har en vattenstrategi kommer att diskuteras. Diskussionen kommer att kretsa kring vatten som en grundläggande mänsklig rättighet och hur Sverige, i en tid av klimatförändringar och ökande vattenstress, kan säkerställa rättvis tillgång till rent vatten för alla invånare. Vad kan Sverige lära från andra länders vattenhanteringsstrategier?  

Det samiska folket är Europas enda urfolk och samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Det utgörs i själva verket av flera olika språkvarieteter. Den svenska statens assimilationspolitik har gjort att generationer samer tappat möjligheten att lära sig språket och många befinner sig i en process av att försöka återta språket i vuxen ålder. Hur ser behoven ut? Vilka möjligheter och svårigheter finns för att ta tillbaka sitt samiska språk?

Alkohol, krig och väpnade konflikter har en lång gemensam historia, men trots det talar vi sällan om hur det påverkar och har påverkat både människor och samhällen på kort och lång sikt. Inte heller hur alkoholindustrin bidragit till att förvärra situationen – genom att ofta vara först in och sist ut ur konfliktdrabbade områden. Bakgrund till seminariet är rapporten “När man är full är det inte så läskigt att dö - om alkoholens roll i krig och folkhälsans betydelse för fred”.

Sedan år 2022 driver Isof språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. De nationella språkcentrumen ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare i Sverige. Hör språkfrämjare berätta vilka perspektiv som lyfts av språkfrämjare och vilket fokus arbetet med att främja dessa språk har just nu.

Vi lever i en tid av förändring där socialpolitiken påverkas av många åsiktsströmningar i samhället.  Hur påverkar dessa strömningar samhällets syn på den enskildes människovärde?  I omställningens tid ser vi en oroande normalisering av attityder gällande alla människors lika värde som innebär att vissa samhällsgrupper inte får sina rättigheter tillgodosedda.Vi bjuder in till ett samtal om vårt gemensamma ansvar för att se till att mänskliga rättigheter och allas lika värde inte reduceras till en budgetdiskussion.