Scenprogram

För andra året i rad har Svenska Drönarnätverket genomfört en undersökning av den svenska drönarbranschen som visar vilka typer av organisationer branschen består av, vilka hinder branschen möter och hur utvecklingen ser ut.

Sverige satsar stora resurser på räddningstjänst, krisberedskap och totalförsvar. Men ett motståndskraftigt samhälle byggs inte bara genom förmågan att agera när olyckan redan har inträffat. Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen, visar varför förebyggande brandskydd måste ses som en samhällsinvestering – och vilka insatser som behövs i befintliga byggnader, för särskilt utsatta människor och i en snabb energiomställning. Varje brand som förhindras räddar liv, minskar klimatpåverkan och stärker Sveriges beredskap.

Prisutdelning året medarbetare bevakningsbranschen.Bakgrund till priset och Säkerhetspersonalens dag: Syftet är att uppmärksamma säkerhetspersonalens samhällsviktiga arbete och lyfta fram branschförebilder.
Nomineringar kan göras av kollegor, chefer, kunder och allmänheten

I jämförelse med kamerabevakning och passerkontroll talas det väldigt lite om inbrottslarm. Men självklart påverkas även inbrottslarm av den snabba teknikutvecklingen, inte minst när det gäller funktionaliteter och trenden mot ökad integration. 
Därutöver har utvecklingen inom sensorteknologi skapat utrymme för nya möjligheter när det gäller detektion. Hur påverkar det larmsystemen? Övergången till 5G-nätverk är också en påverkande faktor.
Men hur ser branschföreträdarna i panelen på utvecklingen trenderna inom inbrottslarm? Var sker utvecklingen idag?

När blir en avvikelse faktiskt en säkerhetsrisk?
Rätt frågor räcker inte – det är också en konst att tolka och förstå svaren när intervjuare och intervjuad har olika referensramar.
I denna programpunkt pratar Zanko Dasko, vd för Recway, med Jeanette Lesslie Wikström, VD för SäkerhetsBranschen, om att en säkerhetsprövningsintervju inte bara handlar om vilka frågor som ställs, utan också om hur svaren lyssnas på, tolkas och förstås.

Den 1 juni 2026 trädde Sveriges nya lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Samtidigt har ett försämrat omvärldsläge gjort frågor om befolkningsskydd mer aktuella än på många år.
Men hur fungerar egentligen Sveriges skyddsrum? Vilket skydd kan de ge? Och vilken kunskap behöver samhället, fastighetsägare och enskilda medborgare ha för att skyddsrummen ska fungera när det verkligen behövs?

I ett försämrat säkerhetsläge räcker det inte att ha planer i pärmar. Verklig beredskap avgörs av om människorna i organisationen vet vad de ska göra och faktiskt gör det när det gäller. Robert Trupp, senior rådgivare inom totalförsvar med över 40 års erfarenhet, berättar hur företag kan förstå sin roll i totalförsvaret och omsätta kunskap till praktisk handlingsförmåga.

När säkerhet blir en alltmer verksamhetskritisk funktion ökar också kraven på hur behov, kvalitet, leveransförmåga och pris värderas i offentliga upphandlingar.

Traditionellt baseras säkerhetsmarknaden på produktförsäljning, där kunden betalar för den tekniska utrustningen samt för arbetad tid (timdebitering) för att få den på plats. Med dagens molnlösningar och skalbara teknik banas väg för tjänstebaserade affärsmodeller där kunden – istället för att investera i egen infrastruktur – kan erbjudas säkerhet som en driftkostnad i form av ett abonnemang baserat på de tjänster som används. Det skapar förutsättningar för proaktiva säkerhetslösningar och nya värdeadderande tjänster som väsentligen kan tjäna kundernas behov av förbättrad kostnads- och driftseffektivitet samt ökad hållbarhet.

Vi har aldrig haft fler sensorer, mer data eller starkare system än idag. Ändå vet vi inte alltid när ett hot är på väg att bli en incident. Frågan är inte hur vi samlar in mer information. Frågan är hur vi skapar förståelse innan det händer.

Ett motståndskraftigt totalförsvar förutsätter att myndigheter och näringsliv kan samverka effektivt, säkert och med förtroende för varandra. Myndigheten för civilt försvar (MCF) pratar om vikten av privat-offentlig samverkan och presenterar samtidigt sin vägledning för privat-offentlig samverkan, som lanserades våren 2026. Vägledningen anger bland annat gemensamma principer och inriktningar för hur samverkan mellan det offentliga och näringslivet bör utformas inom det civila försvaret, samtidigt som den ger konkret stöd i specifika frågor, exempelvis kring sekretess och säkerhetsskydd. Anton Karlsson, utredare på avdelningen för försörjningsberedskap vid MCF, berättar om vägledningens innehåll och varför privat-offentlig samverkan (POS) är en av de viktigaste pusselbitarna för att stärka Sveriges försörjningsberedskap.

Digilog visar hur CE‑märkning och regelefterlevnad i dörrmiljöer kan bli enkel, praktisk och spårbar i vardagen. Genom att digitalisera dokumentation och skapa tydlig struktur kring varje dörrmiljö blir det lättare att veta vad som är installerat, hur det ska kontrolleras och hur krav uppfylls över tid – utan extra administration.

Integritetsmyndigheten (IMY), som ser över organisationers efterlevnad av såväl GDPR som kamerabevakningslagen, välkomnar integritetsvänlig teknik. Men hur ser integritetsvänlig säkerhetsteknik ut i praktiken? 
Finns det exempel på att befintlig integritetsvänlig teknik fått företräde när man bedömt tillstånd för exempelvis kamerabevakningssystem eller biometri-baserad passerkontroll i företag eller offentlig verksamhet? Hur definierar IMY integritetsvänlig teknik? 

Östersjön är idag en av Europas mest utsatta maritima miljöer för störningar av satellitbaserad navigation. GNSS-störning och spoofing har blivit återkommande utmaningar som påverkar såväl civil sjöfart som militära operationer.

Säkerhet handlar inte bara om teknik, rutiner och riktlinjer. När det verkligen gäller prövas också människors förmåga att tänka klart, kommunicera, fatta beslut och agera under press. Vad händer när säkerhet går från policy till praktik – och människor behöver hantera en situation där förutsättningarna snabbt förändras?

Vid störning kris och krig har Lycksele kommunen att hantera utifrån det geografiska områdesansvaret. Med en av landets största ytorna krävs en effektiv hantering av uppkomna behov genom mobila och flexibla lösningar för att täcka behovet i tätort och 160 byar.

Med Rissa Seidou, områdespolis i Järva, Magdalena Wahlqvist, styrelseordförande för AP3 och Christina Wahlström från Skandias stiftelse Idéer för livet - en av Project Playgrounds samarbetspartners, i ett samtal om förebyggande arbete, social hållbarhet och kraften i samverkan för barn och unga.Hur når vi barn och unga innan utanförskap, psykisk ohälsa och kriminalitet får fäste - och vilken roll kan offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv och långsiktigt kapital spela?
Insamlingsstiftelsen Project Playground samlar Rissa Seidou, områdespolis i Järva och en välkänd röst i frågor om unga, kriminalitet och förebyggande arbete, Magdalena Wahlqvist, styrelseordförande för Tredje AP-fonden (AP3), Christina Wahlström från Skandias stiftelse Idéer för livet samt representanter från Project Playground för ett samtal om hur vi kan investera i barn och unga - och i ett tryggare och mer hållbart samhälle.

Vad händer när skyddsrummet blir en plats människor faktiskt vill använda i vardagen?Tillsammans med Handelshögskolan utforskar AFRY hur befintliga skyddsrum kan bli mer än en försäkring för kris och krig. Genom att skapa attraktiva miljöer för lärande, kultur och möten kan de bidra till både vardagsnytta, fastighetsvärde och samhällsberedskap. Ambition: 1 % kris. 99 % vardag. 100 % värde.

Livräddande insatser, hur har resultatet blivit gällande naloxon.
Orosanmälningar till Socialtjänsten, har det blivit skillnad.
Uppsökande och förebyggande arbete, gör det någon skillnad.

Fysiska säkerhetssystem är idag att betrakta som IT-system. Passerkontroll, videoövervakning, inbrottslarm, porttelfoni och även fastighetsautomation är uppkopplade och ofta integrerade. Därför sker de flesta angreppen mot nätverk, mjukvara, användarkonton och integrationer.Hur enkelt är det att hacka säkerhetssystem och vad kan produktleverantörer och integratörer göra för att förebygga angrepp och minska riskerna för sina kunder?