Programpunkter

Vilka kunskapsunderlag krävs för att införa digitala medicintekniska produkter? Sophia Frantz belyser behovet av kliniska studier och evidens för att säkerställa att digitala medicintekniska produkter är säkra, effektiva och ger verkligt värde i vården. Sessionen tar upp vilka frågor vården behöver få besvarade för att kunna fatta välgrundade beslut om införandet av nya produkter.

I Sverige drabbas årligen cirka 80 000 patienter av vårdskador, vilket motsvarar ungefär en skada vid vart tionde vårdtillfälle och medför kostnader på omkring åtta miljarder kronor. En central del i arbetet med att förebygga vårdskador är att systematiskt registrera och analysera händelser där något har brustit i vårdkedjan.I Region Västmanland registreras cirka 15 000 avvikelser per år, varav ungefär hälften är patientrelaterade. I dag hanteras dessa i huvudsak manuellt, vilket är resurskrävande och gör att mönster och återkommande risker inte alltid upptäcks i tid. Tillsammans med Mälardalens universitet har vi därför använt artificiell intelligens för att analysera anonymiserade avvikelserapporter.Analysen skapar förutsättningar för mer enhetlig och träffsäker klassificering, bättre prioritering av händelser som kräver fördjupad utredning samt identifiering av trender över tid. Sammantaget kan detta höja kvaliteten i åtgärdsarbetet och stärka vårdens förmåga att förebygga att samma misstag upprepas.

Vad händer när patienter får kommentera sina egna journalanteckningar? Fram till 2021 var detta möjligt, genom en funktion i Journalen som sedan togs bort. Vår analys av en del av de kommenterar som skrevs avslöjar både frustration, behov och förhoppningar. I föredraget lyfter vi patienternas röster och diskuterar vad en sådan funktion kan innebära för framtidens vård.

Panelsamtal kring: Nya affärsmodeller i en reglerad vårdmarknad – balans mellan innovation och styrning. Kan digitalisering skapa jämlik konkurrens – eller riskerar den att förstärka klyftorna?

Digitalisering i vården ska frigöra tid och skapa trygghet – men alltför ofta leder den till IT-stress och ineffektiva flöden. Vårdförbundets rapport Den dumma digitaliseringen visar varför vi måste tänka om. Samtidigt finns inspirerande exempel på medarbetardriven utveckling som gör skillnad. Hör BVC i Partille berätta om sin pilot med digitala vårdplaner – en lösning som ger föräldrar översikt och delaktighet, och frigör tid för personalen. Tillsammans med experter diskuterar vi hur vi går från hinder till stöd: vilka krav ska vi ställa på framtidens digitala lösningar och hur kan vi undvika att upprepa gamla misstag?”

Den snabba digitaliseringen av hälso- och sjukvården förändrar i grunden hur människor får tillgång till, förstår och använder hälsoinformation. När artificiell intelligens (AI), automatisering och datadrivna lösningar blir en integrerad del av vården har digital hälsolitteracitet (DHL) utvecklats till en avgörande bestämningsfaktor för jämlik hälsa, delaktighet och tillit till vården.Vår forskning visar att DHL är långt mer än en individuell teknisk färdighet – det är en samhällelig kapacitet som omfattar individers, organisationers och institutioners förmåga att värdera, tolka och använda digital information i komplexa, ofta AI-drivna system. För att denna potential ska realiseras behöver DHL ses som en integrerad del av styrning, policy och utbildning, i linje med Sveriges nationella digitaliseringsstrategi, som strävar efter att göra Sverige ledande i att använda digitaliseringens möjligheter.Ett människocentrerat och tillitsfullt digitalt vårdsystem kräver att fokus flyttas från enbart teknisk tillgång till inkluderande, lärande och rättvisa system som stärker hälsokompetens, egenmakt och jämlikhet i hela befolkningen.Föreläsningen presenterar resultat från pågående forskning och insikter från det Interreg-finansierade DEAHL-BALTIC-projektet (Digital Empowerment for Active Healthy Living) – ett internationellt samarbete mellan aktörer i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Lettland. Projektet utvecklar verktyg, utbildningspaket och policyramverk för att stärka vårdpersonalens digitala kompetens och främja jämlik digital hälsa i Östersjöregionen.Föreläsningen belyser hur digital hälsolitteracitet kan mätas, operationaliseras och omsättas i praktik för att bygga hållbara, tillitsfulla och rättvisa digitala vårdsystem, samt hur det nya Digital Health Equity-nätverket samlar forskare, beslutsfattare och civilsamhälle för att driva innovation, samverkan och jämlik digital transformation – i Sverige, Europa och globalt.

Som en del av arbetet med att förbereda för EHDS i Sverige har Cambio börjat resan mot att anpassa sina produkter och tjänster. Grunden för arbetet är ett nära samarbete – både med kunder och med andra aktörer i ekosystemet – för att säkerställa att lösningarna blir användbara och framtidssäkrade. I föreläsningen delar vi:Hur arbetet går till i praktiken – konkreta exempel på samarbeten och tekniska anpassningar.Vilka utmaningar och möjligheter vi ser framåt när EHDS blir verklighet.Vår syn på nästa steg för implementering och hur vi tillsammans kan driva utvecklingen.

Hur skapar man en gemensam struktur för vårdens information utan att tappa användbarheten för vårdpersonalen? Inom Sussa samverkan arbetar nio regioner för att standardisera informationshantering och möjliggöra datadriven utveckling. Föreläsningen tar dig med på resan: varför struktur behövs, hur vi har arbetat, vilka effekter vi ser och vilka möjligheter som öppnas när data används för att analysera, följa upp och förbättra vården.

Läkemedelsverket arbetar för att stödja en god tillgång till läkemedel i normalläget såväl som under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Genom flera regeringsuppdrag har myndigheten fått – och kommer framöver att få - tillgång till nya verktyg som stärker vår förmåga att lyckas med uppdraget. Föreläsningen ger ett smakprov på några av de verktyg som nu utvecklas och tas i bruk där den nationella lägesbilden förväntas utgöra en central grund. Den nationella lägesbilden över tillgång och efterfrågan av läkemedel är driven och möjliggjord av digitaliseringens ökade kapacitet.

Kommuner och regioner behöver effektiva och enhetliga sätt att identifiera och värdera nyttor inför investeringar och förändringar. SKR och Inera presenterar en AI-assistent som guidar användare genom hela arbetet med nyttoanalys – från identifiering och strukturering till beräkning och dokumentation.Under seminariet får du en introduktion till AI-assistenten, en demonstration av hur den fungerar i praktiken och ett konkret exempel från en digital satsning. Du får insikt i hur arbetet kan bli mer kvalitetssäkrat och mindre tidskrävande.

Presentation reviewing the importance of trustworthy AI in healthcare. Mechanisms for trust and improved compliance in delivering care.What is needed, why, and how to implement safely.

Många glesbygdsregioner kämpar för att över huvud taget ha en vårdcentral.

SDK - 107 piloter eller en gemensam digital infrastruktur?I Stockholms län pågår ett omfattande gemensamt införande av Säker Digital Kommunikation (SDK) där länets kommuner samverkar med Region Stockholm och statliga myndigheter. Målet är inte enskilda piloter, utan att etablera SDK som en långsiktigt hållbar del av den nationella digitala infrastrukturen. Programpunkten ger en samlad bild av hur ett komplext införande kan hållas samman över flera självstyrande huvudmän, även när aktörer går in i olika takt och formellt mandat saknas. Med erfarenheter från skarp drift – bland annat Sveriges första SDK-införande mellan kommuner och Polismyndigheten – delas strategiska, taktiska och praktiska lärdomar om styrning, följsamhet och samverkan som är direkt användbara för andra organisationer.

AI inom Radiologi är företeelse i snabb utveckling. Inom Region Östergötland har detta, efter projekt och införande i mammografi, drivits som ett övergripande projekt med delprojekt inom flera andra delar av radiologi. Detta arbete har lett till en handbok och ett pågående införandeprojekt med koppling till hälsoekonomi och forskning. Detta kommer presenteras som det tidigare presenterats på Röntgenveckan.

Vilka behov lyfter patienter som viktigast, och finns det skillnader i hur digital och fysisk vård lyckas möta dem? I denna föreläsning presenterar vi resultat från en enkätstudie där patienter beskriver vad de värderar högst i vården och hur väl deras senaste vårdkontakt levde upp till detta. Vi belyser likheter och skillnader mellan digitala och fysiska besök, både när det gäller vilka patienter som söker dem och hur nöjda de är med vårdens kvalitet, bemötande och trygghet.