Sessions

Eva Jangland, Therese Avallin, Katarina Edfeldt, Camilla Fröjd, Anna-Karin Gunnarsson, Lena Nyholm, Elin Björk, Anna Hauffman

Paneldiskussion om framtidens kliniska prövningar med fokus på vad som krävs för att stärka och göra Sverige mer attraktivt som prövningsland. 

Omvårdnadsdokumentation utgör en central del av hälso- och sjukvårdens informationshantering och är avgörande för både patientsäkerhet, vårdkvalitet och kunskapsutveckling. Samtidigt ser vi att dagens dokumentation ofta brister vilket kan försvåra arbete i den kliniska vardagen och även begränsa också möjligheterna till återanvändning av data. 

1177 ska utökas med information som vänder sig till barn och unga. Utvecklingen kommer att ske i nära samverkan med såväl målgruppen som regionerna.Trovärdig, kvalitetssäkrad, jämlik och faktagranskad information om hälsa, vård och omsorg på 1177 erbjuds därmed alla invånare, oavsett ålder.

Resultat presenteras från Läkemedelsverkets pågående tillsyn inom området eHälsa. Hur bra uppfyller tillverkarna de regulatoriska kraven för sina nationella medicinska informationssystem (NMI) och vilka specifika insatser har tillsynen lett fram till?

Kan AI göra textbaserad patientkommunikation enklare och mindre stressande för vårdpersonal? Föredraget delar erfarenheter och lärdomar från utvecklingen av AI-stöd som kan underlätta den dagliga kommunikationen, samtidigt som etiska frågor diskuteras.

Socialstyrelsen och Lunds kommun berättar om hur arbetssättet Individens behov i centrum, IBIC, har använts för att utveckla AI-transkribering. Lunds kommun använder AI-transkriberingen i skarpt läge och den är tränad på att hantera och sortera information enligt IBIC. Med stöd av AI transkriberas de uppgifter som t.ex. inhämtas i under ett hembesök direkt in i kommunens verksamhetssystem utan att handläggarna behöver dokumentera. Lunds kommun kommer även berätta kring sina planer att vidareutveckla sitt AI-genererade dokumentationsstöd så det kan användas för flera yrkeskategorier.

Many Nordic regions have invested in comprehensive EHR systems – robust platforms that deliver stability, coverage, and compliance across the care continuum. The next chapter is not about replacing them, but about extending their value.This keynote explores how healthcare organisations can evolve their existing EHR environments into open ecosystems that foster innovation, interoperability, and data-driven improvement.Drawing from real Nordic examples – including Karolinska University Hospital and Helsinki University Hospital – we’ll discuss how an open ecosystem built around the EHR can enable new workflows, connect data silos, and accelerate innovation through open standards such as openEHR and FHIR.You will gain insight into:How to transform an EHR from a closed system into a platform for collaborationHow to separate data from applications to unlock innovation without risking operationsHow AI and analytics can thrive when the right data foundation is in placeHow stepwise modernisation creates agility without abandoning existing investmentsWho it’s for: healthcare leaders, CIOs, CMIOs, IT architects, and clinical innovators seeking to bridge technology and clinical value.
Key takeaway: The EHR is not the end state – it’s the foundation of a living ecosystem that evolves with care itself.

Fall i äldreomsorgen är ofta en av de mest oförutsägbara och svårtolkade händelserna i vardagen. Men tänk om vi faktiskt kan se vad som händer innan någon faller, på riktigt? När sensorbaserad tillsyn blev vardag i kommuner runt om i landet minskade fallolyckorna snabbt, tack vare att personalen kunde agera mer proaktivt. Men samtidigt växte en ny fråga fram: Varför händer fallen över huvud taget? Nu finns svaret. Med helt ny fallanalys får äldreomsorgen för första gången möjlighet att se beteendemönster, riskfaktorer och detaljer i vardagen som tidigare var osynliga. Och det är just de där detaljerna som ofta gör skillnaden mellan trygghet och en fallolycka. Med fallanalys kan teamen inte bara reagera snabbare, de kan förstå varför något händer, planera mer träffsäkert och förebygga risker i tid. Det här är spaningen som förändrar synen på fall från något oförklarligt till något begripligt.

Socialstyrelsen delar erfarenheter från pågående digitala utvecklingsprojekt inom nationell kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i praktiska exempel, däribland användning av AI-stöd, belyses lärdomar, vägval och ledningsperspektiv i arbetet med att utveckla och tillgängliggöra hållbara och relevanta kunskapsstöd.

Hur kan en Chief Nursing Informatics Officer (CNIO) stärka vårdens digitala utveckling i Sverige? Föreläsningen belyser varför rollen är viktig för att säkra patientnytta, kvalitet och ledarskap i den digitala transformationen. CNIO är en internationell etablerad roll men hittills inte implementerats i Sverige. Vi delar erfarenheter och presenterar arbetet med att skapa en svensk rollbeskrivning för CNIO.

Paneldiskussion - Från strategi till verkstad, hjälper autotriage?

1177 är ett av Sveriges starkaste varumärken och används av i stort sett alla invånare i landet. Konceptet har utvecklats successivt under snart 30 års tid och är ett resultat av ett framgångsrikt samarbete mellan regionerna. Men det finns ett stort behov av förflyttning och förnyelse för att 1177 ska vara relevant i framtiden. Under 2025 gjordes ett omfattande strategiarbete som har resulterat i nya styrande principer, konceptbeskrivningar och målarkitektur för hur 1177 ska nå målbilden för 2030 och bli ännu mer nyttoskapande för invånare, patienter samt vård- och omsorgspersonal. Här presenteras insikter från arbetet med behovsinsamling och framtagning av användarresor och flöden för framtidens 1177.

The Region Stockholm is facing a growing need to map large volumes of healthcare information to standardized terminology systems such as SNOMED CT. This is driven both by the implementation of new electronic health record systems and by upcoming interoperability requirements under the European Health Data Space (EHDS). Today, this mapping work is performed manually by specialised informaticians. The process is time-consuming and difficult to scale. In 2025, we conducted a feasability study exploring whether large language models could support this work. The results show that large language models (LLMs) can assist the mapping process by suggesting relevant concepts, identifying synonyms, and navigating the correct hierarchies within terminology systems. In this presentation, we will share the results of the study and discuss how LLMs could help streamline terminology mapping—freeing up resources while improving the quality and interoperability in healthcare.

Läkemedelsverket ger vägledning och rådgivning för att möjliggöra innovation. Information om när och hur myndigheten kan ge stöd under utvecklingsprocessen av framtidens e-hälsolösningar

Sverige är på väg att få en ny hälsodataregisterlag och med den en ny och mer flexibel lagstiftning för insamling av hälsodata till de  nationella hälsodataregistren. En av de nya möjligheterna är insamlingar av uppgifter från primärvården och om rekvisitionsläkemedel till Socialstyrelsen. Vi har påbörjat arbetet och berättar om våra förslag och planering för kommande år

Ett pass med demo, dialog och samtal tillsammans med regioner, systemleverantörer m fl.Presentation av den kommande portalen som blir en central plats för anslutningen till NDI med stöd för test och utveckling. Vi samtalar om vilket verksamhets- och tekniknära stöd som portalen kan användas för och vilka behov sektorn ser i sin väg in i NDI.

Fler äldre, lägre invandring och färre i arbetsför ålder innebär att vård och omsorg måste rekrytera tiotusentals nya medarbetare i nya grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning är en nödvändig resurs. I gruppen finns kompetens, erfarenheter och perspektiv som kan stärka vård och omsorg. En kompetens är mänsklig och empatisk kontakt som blir ännu viktigare när robotar träder in. För att denna rekrytering ska fungera behövs fler utbildningsplatser, bredare rekrytering och framför allt en inkluderande arbetsmiljö som gör att medarbetare lockas och stannar. Förutom ergonomisk och fysisk tillgänglighet innefattar en sådan miljö flexibla scheman, inflytande och stödjande teamwork. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger rätt till arbete och bygger på universell utformning – alltså att från början planera utifrån olika behov, inte när ”behov uppstår”. Detta stämmer också med diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att undvika diskriminering.