Programpunkter

Digitalisering i vården ska frigöra tid och skapa trygghet – men alltför ofta leder den till IT-stress och ineffektiva flöden. Vårdförbundets rapport Den dumma digitaliseringen visar varför vi måste tänka om. Samtidigt finns inspirerande exempel på medarbetardriven utveckling som gör skillnad. Hör BVC i Partille berätta om sin pilot med digitala vårdplaner – en lösning som ger föräldrar översikt och delaktighet, och frigör tid för personalen. Tillsammans med experter diskuterar vi hur vi går från hinder till stöd: vilka krav ska vi ställa på framtidens digitala lösningar och hur kan vi undvika att upprepa gamla misstag?”

Vilka kunskapsunderlag krävs för att införa digitala medicintekniska produkter? Sophia Frantz belyser behovet av kliniska studier och evidens för att säkerställa att digitala medicintekniska produkter är säkra, effektiva och ger verkligt värde i vården. Sessionen tar upp vilka frågor vården behöver få besvarade för att kunna fatta välgrundade beslut om införandet av nya produkter.

Panelsamtal kring: Nya affärsmodeller i en reglerad vårdmarknad – balans mellan innovation och styrning. Kan digitalisering skapa jämlik konkurrens – eller riskerar den att förstärka klyftorna?

I Sverige drabbas årligen cirka 80 000 patienter av vårdskador, vilket motsvarar ungefär en skada vid vart tionde vårdtillfälle och medför kostnader på omkring åtta miljarder kronor. En central del i arbetet med att förebygga vårdskador är att systematiskt registrera och analysera händelser där något har brustit i vårdkedjan.I Region Västmanland registreras cirka 15 000 avvikelser per år, varav ungefär hälften är patientrelaterade. I dag hanteras dessa i huvudsak manuellt, vilket är resurskrävande och gör att mönster och återkommande risker inte alltid upptäcks i tid. Tillsammans med Mälardalens universitet har vi därför använt artificiell intelligens för att analysera anonymiserade avvikelserapporter.Analysen skapar förutsättningar för mer enhetlig och träffsäker klassificering, bättre prioritering av händelser som kräver fördjupad utredning samt identifiering av trender över tid. Sammantaget kan detta höja kvaliteten i åtgärdsarbetet och stärka vårdens förmåga att förebygga att samma misstag upprepas.

Vad händer när patienter får kommentera sina egna journalanteckningar? Fram till 2021 var detta möjligt, genom en funktion i Journalen som sedan togs bort. Vår analys av en del av de kommenterar som skrevs avslöjar både frustration, behov och förhoppningar. I föredraget lyfter vi patienternas röster och diskuterar vad en sådan funktion kan innebära för framtidens vård.

Katarina Wettin och Lena Olsson (Capio) och Roy Pekny (Tandem Health) presenterar resultat från en pilot med Tandem för sjuksköterskor på sju vårdcentraler och en BUMM i Capio och över 15.000 anteckningar med erfarenheter från mottagning, telefon och chatt.

Kommuner och regioner behöver effektiva och enhetliga sätt att identifiera och värdera nyttor inför investeringar och förändringar. SKR och Inera presenterar en AI-assistent som guidar användare genom hela arbetet med nyttoanalys – från identifiering och strukturering till beräkning och dokumentation.Under seminariet får du en introduktion till AI-assistenten, en demonstration av hur den fungerar i praktiken och ett konkret exempel från en digital satsning. Du får insikt i hur arbetet kan bli mer kvalitetssäkrat och mindre tidskrävande.

Hur skapar man en gemensam struktur för vårdens information utan att tappa användbarheten för vårdpersonalen? Inom Sussa samverkan arbetar nio regioner för att standardisera informationshantering och möjliggöra datadriven utveckling. Föreläsningen tar dig med på resan: varför struktur behövs, hur vi har arbetat, vilka effekter vi ser och vilka möjligheter som öppnas när data används för att analysera, följa upp och förbättra vården.

Den snabba digitaliseringen av hälso- och sjukvården förändrar i grunden hur människor får tillgång till, förstår och använder hälsoinformation. När artificiell intelligens (AI), automatisering och datadrivna lösningar blir en integrerad del av vården har digital hälsolitteracitet (DHL) utvecklats till en avgörande bestämningsfaktor för jämlik hälsa, delaktighet och tillit till vården.Vår forskning visar att DHL är långt mer än en individuell teknisk färdighet – det är en samhällelig kapacitet som omfattar individers, organisationers och institutioners förmåga att värdera, tolka och använda digital information i komplexa, ofta AI-drivna system. För att denna potential ska realiseras behöver DHL ses som en integrerad del av styrning, policy och utbildning, i linje med Sveriges nationella digitaliseringsstrategi, som strävar efter att göra Sverige ledande i att använda digitaliseringens möjligheter.Ett människocentrerat och tillitsfullt digitalt vårdsystem kräver att fokus flyttas från enbart teknisk tillgång till inkluderande, lärande och rättvisa system som stärker hälsokompetens, egenmakt och jämlikhet i hela befolkningen.Föreläsningen presenterar resultat från pågående forskning och insikter från det Interreg-finansierade DEAHL-BALTIC-projektet (Digital Empowerment for Active Healthy Living) – ett internationellt samarbete mellan aktörer i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Lettland. Projektet utvecklar verktyg, utbildningspaket och policyramverk för att stärka vårdpersonalens digitala kompetens och främja jämlik digital hälsa i Östersjöregionen.Föreläsningen belyser hur digital hälsolitteracitet kan mätas, operationaliseras och omsättas i praktik för att bygga hållbara, tillitsfulla och rättvisa digitala vårdsystem, samt hur det nya Digital Health Equity-nätverket samlar forskare, beslutsfattare och civilsamhälle för att driva innovation, samverkan och jämlik digital transformation – i Sverige, Europa och globalt.

Som en del av arbetet med att förbereda för EHDS i Sverige har Cambio börjat resan mot att anpassa sina produkter och tjänster. Grunden för arbetet är ett nära samarbete – både med kunder och med andra aktörer i ekosystemet – för att säkerställa att lösningarna blir användbara och framtidssäkrade. I föreläsningen delar vi:Hur arbetet går till i praktiken – konkreta exempel på samarbeten och tekniska anpassningar.Vilka utmaningar och möjligheter vi ser framåt när EHDS blir verklighet.Vår syn på nästa steg för implementering och hur vi tillsammans kan driva utvecklingen.

Många glesbygdsregioner kämpar för att över huvud taget ha en vårdcentral.

AI inom Radiologi är företeelse i snabb utveckling. Inom Region Östergötland har detta, efter projekt och införande i mammografi, drivits som ett övergripande projekt med delprojekt inom flera andra delar av radiologi. Detta arbete har lett till en handbok och ett pågående införandeprojekt med koppling till hälsoekonomi och forskning. Detta kommer presenteras som det tidigare presenterats på Röntgenveckan.

SDK - 107 piloter eller en gemensam infrastruktur?I Stockholms län pågår ett omfattande gemensamt införande av Säker Digital Kommunikation (SDK), där länets kommuner samverkar med Region Stockholm och statliga myndigheter. Målet är inte enskilda piloter, utan att etablera SDK som en långsiktigt hållbar del av den nationella digitala infrastrukturen. Programpunkten ger en samlad bild av hur ett komplext införande kan hållas samman över flera självstyrande huvudmän, även när aktörer går in i olika takt och formellt mandat saknas. Med erfarenheter från skarp drift – bland annat Sveriges första SDK-införande mellan kommuner och Polismyndigheten – delas strategiska, taktiska och praktiska lärdomar om styrning, följsamhet och samverkan som är direkt användbara för andra organisationer.

Vilka behov lyfter patienter som viktigast, och finns det skillnader i hur digital och fysisk vård lyckas möta dem? I denna föreläsning presenterar vi resultat från en enkätstudie där patienter beskriver vad de värderar högst i vården och hur väl deras senaste vårdkontakt levde upp till detta. Vi belyser likheter och skillnader mellan digitala och fysiska besök, både när det gäller vilka patienter som söker dem och hur nöjda de är med vårdens kvalitet, bemötande och trygghet.

Klementina Österberg belyser utmaningar för att implementera nya lösningar, aktuella trender samt hur investerare värderar företags möjligheter att få in sina produkter i vården. Sessionen tar upp vilka hinder innovatörer och företag möter när nya lösningar ska introduceras i vården, med särskilt fokus på digitala innovationer och deras unika utmaningar.

The Nordic region is a strong market for digital health, due to the advanced healthcare systems, technological infrastructure and culture of innovation. With a focus on innovation, prevention, precision medicine and a strong research ecosystem, the Nordics offer fertile ground for digital health solutions to improve healthcare delivery, empower patients, and address the growing burden of chronic diseases. This session is a great opportunity to get to know the Nordic healthcare systems and their possibilities, challenges and why the Nordic market is a great fit for you!

EU:s nya EHDS-förordning och kraven på CE-märkning förändrar spelreglerna för journalsystem och digitala vårdlösningar. Vilken CE-märkning gäller – MDR eller EHDS, eller behövs båda? Och hur påverkas befintliga system?På konferensen samlar vi myndigheter, regioner, SKR och medtech-aktörer för att reda ut den komplexa bilden av regelverk och krav. Vi tar upp:Vad händer med journalsystem som saknar CE-märkning?EHDS vs MDR – skillnader och överlappLegacy-produkter: hur ska de hanteras?Produkter som borde klassas som medicintekniska

Bakgrund: Cancer i bäckenområdet och dess behandling påverkar ofta den sexuella hälsan genom både fysiska och psykologiska förändringar. Stödet för sexuell rehabilitering varierar stort nationellt, bland annat på grund av begränsad tillgång till sexologisk kompetens, stigma och geografiska avstånd. Digitala lösningar kan minska dessa skillnader och erbjuda individualiserat stöd.Syfte: Att utveckla och utvärdera ett digitalt program för sexuell rehabilitering efter cancer i lilla bäckenet, baserat på MRC:s ramverk för komplexa interventioner.Metod: Ett digitalt program utvecklades och testades först i en feasibilitystudie med par efter prostatacancer. Programmet låg på den nationella plattformen 1177 (Stöd och behandling) och innehöll 8 moduler. Data samlades in via intervjuer och frågeformulär. Därefter genomfördes en erfarenhetsbaserad co-designstudie med patienter och vårdpersonal för att vidareutveckla programmet för att inkludera alla relevanta cancerdiagnoser i bäckenområdet.Resultat: I feasibilitystudien upplevdes programmet meningsfullt och hjälpsamt, med positiva effekter på kommunikationen kring sexuella frågor. Deltagarna värderade flexibilitet och tillgänglighet men efterfrågade mer individanpassning, interaktivitet och strukturerad vägledning. Premiminära resultat från co-designstudien identifierade sex nyckelaspekter för vidareutveckling: flexibel timing, lättillgänglig professionellt stöd, realistiska förväntningar, mänsklig närvaro i digitalt format, individuell anpassning samt multimodalt och interaktivt innehåll.Slutsats: Det digitala programmet är genomförbart och väl mottaget. Vidare utveckling har skett i enlighet med studiernas resultat och programmet utvärderas nu i en randomiserad kontrollerad studie. Tillvägagångssättet kan användas för utveckling av digitala stöd inom andra områden och implementeringen underlättas av tillgängligheten på 1177.

Region Dalarna kan sedan 2025 erbjuda en regionövergripande digital vård för kvinnor med klimakteriebesvär – en patientgrupp som länge haft svårt att nå fram i vården. Den digitala mottagningen sänker söktrösklar och ökar tillgängligheten till specialiserad kompetens.Efter bara ett år visar tjänsten imponerande resultat, med höga patientbetyg och en efterfrågan som snabbt har överstigit förväntningarna.

Föreläsningen tar avstamp i Helsingborgs stads arbete och belyser hur innovationsledning, portföljstyrning och effekthemtagning hänger ihop när beslut ska fattas. Fokus ligger på hur man i praktiken tar reda på svaret på frågan ”är det värt det?”, vilket underlag som behövs för att kunna prioritera, hur man hanterar osäkerhet i tidiga skeden och hur man bedömer om ett initiativ bör gå vidare till uppskalning eller avslutas.