Programpunkter

Nu bygger vi en gemensam lösning som säkerställer att endast behöriga användare och system får åtkomst till skyddad information. Här får du veta mer om hur ansvar, roller och strukturer hänger ihop och på vilket sätt Samordnad identitet och behörighet är en del av Ena, Sveriges digitala infrastruktur.

I denna föreläsning belyses arbetet med att förena utforskande innovationsarbete och strukturerat införande och förvaltning inom hälso- och sjukvården. Satsningar som 'innovationscheckar', 'innovationscoacher' och etablering av 'test- och innovationsmiljöer' syftar till att öka förmågan att möta komplexa utmaningar och driva nyskapande i praktiken, både på organisations- och systemnivå. Arbetet har synliggjort hinder och flaskhalsar mellan klinik, IT, medicinsk teknik samt forskning och innovation – vilket signalerat behov av en gemensam förståelse för hur utforskande innovationsarbete kan integreras med etablerade införande- och förvaltningsprocesser. Genom nära samverkan och följeforskning utvecklas nu nya insikter om hur organisationen kan balansera experimenterande och lärande med strukturerad implementering och förvaltning. Föreläsningen presenterar status, lärdomar och exempel från denna pågående resa.

It sounds so easy to start working with your healthcare data to support your organization's needs and to deliver digital services to the patients. You see all this excellent digital service from other branches, so why can't we do the same? When working with healthcare data and patients, it is essential to understand the various objectives that present challenges in this process.To promote healthcare data interoperability, Halmstad University, Region Halland, Capio Ramsay Santé, Mölnlycke Healthcare, InterSystems, and Avenga are running a joint research project within the framework of the research profile CAISR Health. We will explore how multidisciplinary knowledge co-creation can drive practical interoperability in data-driven care, using standardized models such as openEHR and OMOP CDM while upholding data reliability, clinical validity, regulatory compliance, and alignment with the European Health Data Space (EHDS).

The work to harmonize FHIR Base profiles of Nordic countries was initiated in Vitalis 2023 (https://invitepeople.com/public/events/edd1776c4a/seminars/ca0805fa9c).Denmark, Finland, Norway, and Sweden have all published national FHIR base profiles through their HL7 affiliates. There is an ongoing initiative to harmonize the base profiles and to create common Nordic FHIR Base profile specification. Given the similarity of the healthcare systems of all the Nordic countries, we can learn from each other in developing and using national FHIR base profiles and reach a higher level of base-profile harmonization between Nordic countries.  Also, due to the EHDS regulation, standardization efforts in Europe are now of central importance and HL7 Europe is a key organization in those efforts. With collaboration and harmonization between Nordic countries we can also in a better way contribute and influence European work, including European HL7 FHIR base profiles.This session will present the current status of this work, including involvement on the European level, and a call for participation for interested parties.

För att möta en utmanande situation med ständigt ökande efterfrågan på vård och behandling har den allmänpsykiatriska mottagningen i Alingsås på Södra Älvsborgs sjukhus ställt om arbetssättet för uppföljning av läkemedelsbehandling för patienter med ADHD.
Genom att införa egenmonitorering och digitala uppföljningsbesök har tidsåtgången för uppföljning halverats och tillgängligheten ökat kraftigt utan att vårdkvaliteten försämrats. Mottagningen har kunnat öka antalet besök från 1400 till över 2000 per år samtidigt som den totala tidsåtgången för besök minskat med 20% (200h).
Hur kan vi organisera vården så att personer med neuropsykiatriska behov får snabb, säker och jämlik tillgång till uppföljning och stöd, utan att kvalitet och patientsäkerhet äventyras?
Föreläsningen delar erfarenheter kring implementation av digitala vårdlösningar med potential att öka kapaciteten och upprätthålla vårdkvaliteten, som ett möjligt svar på det akuta behovet i svensk vård.
I föreläsningen delas erfarenheter, lärdomar och strategiska frågor i syfte att informera och inspirera verksamheter som står inför liknande utmaningar.

Att ordinera läkemedel som del i en behandling är vanligt, liksom att följa upp effekten genom läkemedelsgenomgångar. För läkare och andra som arbetar med läkemedel finns många rön att hålla sig ajour med. Målet är rätt läkemedel, i rätt dos till rätt patient. För att ge stöd till professionen och öka patientsäkerhet har olika kunskapsstöd om läkemedel utvecklats. Eftersom läkemedel och läkemedelsrelaterade problem kostar stora summor är även kostnadsperspektivet en faktor. I Sverige finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt till både hälso- och sjukvård via Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) och till apotek via EES (Elektroniskt expertstöd).I denna föreläsning ges en orientering av vad som finns idag och vilka utmaningar som finns för att få full nytta.  

Authors: Tanya McCance, Brendan McCormack

Authors: Corinne Auer, Erna Haraldsdottir, Karen Rennie, Irena Anna Frei

Framtidens badrumslösningar kan ge personer med kognitiv svikt ökad självständighet och integritet. Smarta toalett- och badrumslösningar i ordinärt boende kan hjälpa anhöriga i en redan svår situation. Behoven finns nu och även lösningarna - vad krävs för att det ska bli verklighet 

Godkänd läkemedelsinformation saknas för 50 % av ordinationerna för barn inom slutenvården. ePed startades 2011 och har sedan dess utvecklats till ett nationellt systemstöd som gör svårtillgänglig läkemedelsinformation lättillgänglig för vårdgivare. Vi har nu tagit nästa steg – att integrera AI i det redaktionella arbetet för att underlätta informationsinhämtning, analys av data och effektivisera formateringen av barnläkemedelsinstruktioner. Vi har utvecklat metoder för att löpande validera AI-genererad information, där vår kliniska och redaktionella expertis är avgörande för att säkerställa hög kvalitet. Genom att integrera AI i utvecklingen av barnläkemedelsinstruktioner tar vi ett banbrytande steg mot att möta framtidens behov av snabb, kvalitetssäkrad information för vårdnära användare i hela Sverige.

Endast för inbjudna deltagare ifrån VGR

Gemensamma standarder gör det enklare att använda hälsoappar på ett säkert, effektivt och enhetligt sätt. De skapar ett gemensamt språk mellan vårdgivare, leverantörer och myndigheter, underlättar upphandling och säkerställer interoperabilitet. Genom att följa och bidra till nationella standarder kan vi stärka hela ekosystemet för digital hälsa i Sverige.

VIVO är ett förberedelseprojekt som har lagt grunden för en kommunal modell för systematiskt innovationsarbete i äldreomsorgen. Med utgångspunkt i tre planerade innovationsenheter i Ängelholms kommun – särskilt boende, hemtjänst och förebyggande hälsa – har projektet utvecklat trygga testmiljöer där nya digitala lösningar och arbetssätt kan prövas i nära samspel med brukare, anhöriga och personal.I föreläsningen presenteras projektets resultat i form av behovsanalyser, en rammodell för säker innovation samt ett politiskt och strategiskt beslutsunderlag. Föreläsningen visar hur inkluderande innovationsmiljöer kan stärka kvalitet, jämlikhet och resiliens i äldreomsorgen och fungera som modell för andra kommuner.

Hur lär man sig att tala om döden? Det är en av de svåraste utmaningarna för blivande sjuksköterskor. Nu prövas ett nytt sätt att träna denna form av samtal – med hjälp av artificiell intelligens (AI). I ett forskningsprojekt vid två svenska högskolor har digitala avatarer skapats för att hjälpa studenterna att våga närma sig existentiella samtal om döende och död