Sessions

RESPINOR presents a novel, non-invasive solution for continuous diaphragm monitoring in critically ill patients. The presentation will highlight the clinical need, how the technology supports ventilator weaning, and its potential to improve decision-making and patient outcomes in the ICU.

Sjukhusens disponibla vårdplatser är en viktig del i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. I arbetet för att stärka hela vårdkedjan för patienten är ett vårdplatsantal som möter behovet av sluten vård en förutsättning. Socialstyrelsen arbetar med att utveckla riktvärdet för vårdplatser inom somatisk sluten vård och intensivvård. Socialstyrelsen erbjuder olika stöd till regionerna i deras arbete med att skapa balans mellan behov och kapacitet. Riktvärdena kan användas som stöd för regionerna i arbetet att nå balans mellan sluten vårdbehov och kapacitet. Riktvärdena är framtagna på regionnivå men för att vårdplatser ska möta behovet där och när det behövs så behöver riktvärdena brytas ner både på sjukhusnivå och på avdelningsnivå så regionerna kan säkerställa att patienter får vård på en enhet som har kompetens för att vårda just den patientgruppen.

Det finns ett stort behov hos regionerna att kunna skicka prover för analys till laboratorier utanför den egna regionen – både som en del av den ordinarie provhanteringen och vid extraordinära situationer, såsom vid en pandemi. För att möta detta behov så har Inera tagit fram en nationell tjänst för att hantera elektroniska beställningar och svar av laboratorieundersökningar som skickas över regiongränserna (skickeprover). Lösningen bygger på en vidareutveckling av den befintliga tjänsten 1177 provhantering. Under föreläsningen kommer lösningen att demonstreras, och viktiga insikter från utvecklingsarbetet kommer också att delas. Erfarenheter från laboratorieverksamheten under utvecklingsarbetet kommer även att beskrivas, samt de effekter digitalisering av skickeprover förväntas få för de dagliga arbetet – både i den kliniska verksamheten och på laboratoriet.Avslutningsvis kommer en plan för hur lösningen skall införas i regionerna att presenteras. 

Prehabiliering inför start av cancerbehandling medför flera positiva aspekter för individen och vården. Ett digital verktyg har gett vårdpersonal möjlighet att initiera prehabilitering på ett jämlikt och effektivt sätt. 

Hur kan vi säkerställa att den information som behövs för Knäledsregistret redan finns i operationsberättelsen – utan extra dokumentationsbörda för kirurgerna? I detta föredrag visar vi hur ett långsiktigt arbete med kliniska experter har identifierat vilka uppgifter som är avgörande för uppföljning av knäledskirurgi och hur dessa bäst representeras i journalen genom medicinska begrepp, strukturer och standarder. Resultatet är en dokumentationsmodell som både stärker det kliniska stödet under operation och automatiskt levererar högkvalitativa data till kvalitetsregistret. När rätt information dokumenteras från början blir vårdens data mer tillgänglig – för patientens bästa, verksamhetens lärande och den nationella kvalitetsutvecklingen – utan dubbelarbete.

Samkunskapande – vad är det? Det är precis vad vi gör i Center för välfärdsförändring vid Mälardalens universitet! Tillsammans med offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle samkunskapar vi för framtidens välfärd. Med fokus på hälso- och välfärdsteknikens möjligheter driver vi projekt där vi tar oss an utmaningar och tillsammans skapar ny kunskap och nya lösningar för en hållbar förändring av välfärden. Vi kommer i vårt konferensspår presentera resultat från några av våra pågående projekt i samverkan med offentlig sektor och näringsliv. 

Egenmonitorering har på kort tid gått från vision till verklighet i flera delar av svensk vård. Genom att ge patienter möjlighet att följa sin hälsa och rapportera data hemifrån skapas nya förutsättningar för personcentrerad vård, ökad tillgänglighet och bättre resursutnyttjande. Men hur fungerar det i praktiken – och vilka resultat har uppnåtts?

EU:s initiativ One Million Genome" (1+MG) samlar nästan alla medlemsstaterna inom unionen i ambitionen att skapa en gemensam europeisk infrastruktur för genomikdata med säker åtkomst för forskning och vård. Tanken är att länderna ska kunna dela genetiska och kliniska hälsodata över landgränserna, vilket möjliggör mer individanpassad vård och bättre forskning och beslutsfattande. För att långsiktigt förvalta satsningen planeras ett europeiskt digitalt infrastrukturkonsortium (European Digital Infrastructure Consortium, EDIC) inriktat på genomikdata. EDIC:en ska driva en gemensam och harmoniserad infrastruktur för genomik- och fenotypdata och underlätta precisionsmedicin i hälso- och sjukvården inom EU.Samtidigt lanseras det europeiska hälsodataområdet (European Health Data Space, EHDS). Den gemensamma genomikdatainfrastrukturen behöver samspela med EHDS för att data ska kunna användas såväl i vården som i forskningen. I Sverige deltar NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden) och Genomic Medicine Sweden (GMS) i 1+MG-arbetet, och genomikdata väntas bli en komponent i EHDS som möjliggör precisionsmedicin.I programinslaget diskuteras bland annat följande frågor:Integritet och förtroende: Hur säkerställer vi att känsliga genomik- och fenotypdata delas på ett etiskt och säkert sätt över nationsgränser, så att patienters integritet skyddas?Integration med EHDS: På vilket sätt kan en gemensam europeisk genomikdatainfrastruktur via en EDIC komplettera EHDS och integreras med nationella initiativ (som GMS), så att både forskning och vård får nytta av data?Implementering och nytta: Varför behövs en EDIC för genomikdata om EHDS finns? Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för att implementera storskalig genomikdatadelning i praktiken?

Authors: Elisabeth Lindberg, Maria Claesson, Åsa Israelsson-Skogsberg

Digital triage promises faster, smarter care – but how well does it really work? Behind every accuracy claim lies a maze of methods, metrics, and assumptions that make comparison anything but simple. Our presentation reveal what performance numbers truly mean, and why they often don’t tell the full story.

Hur fungerar egentligen digital journaltillgång för anhöriga – och vad säger forskningen? Sverige har en unik position i världen när det gäller patienters digitala tillgång till sin journal, men när det kommer till anhöriga är bilden mer komplex.Välkommen till ett seminarium där Maria Hägglund, professor i implementeringsforskning vid Uppsala universitet och ledare för forskargruppen PATH (Participatory eHealth and Health Data), delar med sig av insikter från flera forskningsprojekt – bland annat det nordiska samarbetet NORDeHEALTH.Vi kommer att diskutera:Vad vet vi idag om anhörigas behov av journaltillgång?Hur ser användningen ut i Sverige jämfört med andra länder?Vilka juridiska och etiska frågor aktualiseras?Vad innebär det nya projektet FamORA finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse?Hur påverkas problemet av det kommande regelverket kring det europeiska hälsodataområdet?Det här är ett tillfälle att få en överblick över kunskapsläget, ta del av aktuell forskning och få en inblick i framtida utveckling – både nationellt och internationellt.

Det finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i Sverige som är i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt, de behövs i hälso- och sjukvården, de betalas solidariskt av alla regioner, men de är ändå inte fullt ut implementerade i vårdens system. Det innebär att professionen inte har tillgång till dessa beslutsstöd om läkemedel på ett samlat sätt i de situationer då de behöver dem.
Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem kostar stora belopp årligen och orsakar onödigt lidande. En hög andel av läkemedelsrelaterade problem anses kunna undvikas. I detta föredrag/panel presenteras exempel på kunskapsstöd som finns om läkemedel och hur och i vilka sammanhang läkare mfl behöver beslutsstöden. Vidare presenteras hur implementationsgraden ser ut i vårdens system, vad som behövs framåt och som kan göra faktisk skillnad.

Primärvårdens ökande belastning kräver mer behovsstyrda arbetssätt. Vi beskriver en lokalt implementerad algoritm vid GUVC som i nära realtid prioriterar uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar utifrån strukturerade journal- och kvalitetsregisterdata. Algoritmen, utvecklad i R, identifierade att nästan hälften av patienterna hade lägre vårdbehov och kunde hanteras via digitala kontakter eller sjuksköterskebesök, vilket frigör läkarresurser. Modellen kan stärka resursfördelning, riktlinjeuppföljning och bidra till mer effektiv och jämlik primärvård.

Work-in-progressAI readiness in healthcare is rarely blocked by models. It is blocked by data quality, hidden assumptions in data preparation and governance gaps that only surface once systems reach production. This interactive workshop helps senior leaders understand how data hygiene, provenance and governance decisions shape AI trustworthiness and regulatory readiness in practice.
-- To participate in this workshop, you must register your interest by clicking the "Book" button as a logged in delegate. The purpose is to confirm that it will be a well-composed group. However, the main principle is that first come, first served. Only physical on-site participation is possible. -- --- Booking function opens 9/3 --

Grasp is a new, evidence-based solution that gives patients control and a sense of safety during demanding procedures—without the use of medication. Through active empowerment, Grasp reduces stress, treatment interruptions, and the need for sedation. The result is shorter treatment times, improved patient experience, and more efficient use of healthcare resources. Research shows that Grasp enhances communication, increases patient satisfaction, and frees up time in a strained healthcare system.

ExAC is changing clinical practice in Scandinavia in the treatment of postpartum haemorrhage and bleeding from severe abdominal trauma. This simple, no-cost intervention has been documented for nearly two centuries, yet we were the first to make implementation possible. The problem was never knowledge or technology — it was trust and confidence.We have gained momentum in Scandinavia and are now looking for partners and investors as we prepare to scale into new markets.

Många vårdorganisationer satsar på AI, men fastnar i datagrunden och når inte ut i klinisk användning. I denna session går vi igenom varför AI ofta inte ger effekt i praktiken, och vad som faktiskt krävs för att lyckas.Vi fokuserar på de förutsättningar som behöver vara på plats innan AI kan skapa nytta. Det handlar om interoperabilitet, datakvalitet och hur tillit byggs i kliniska arbetssätt. Vi belyser också vanliga hinder som uppstår när AI ska gå från pilot till breddinförande.Du får en strukturerad bild av hur data, teknik och verksamhet hänger ihop, och vad som krävs för att gå från ambition till faktisk användning i vården.

As healthcare professionals, we’ve experienced firsthand how inefficient communication in hospitals impacts both patients and staff:Did you know that patients in hospitals have to pull an alarm cord or ring a physical bell when they need help?This means patients cannot communicate their actual needs, leading to interruptions, poor prioritization, and wasted time for nurses.Pling digitizes patient requests by enabling patients to communicate their needs in detail via their smartphones, giving healthcare professionals the insight they need to prioritize tasks, reduce unnecessary walking, and deliver better care.In our clinical observational study at Oslo University Hospital, Pling demonstrated the potential to save approximately 37 minutes per nurse per shift! This results in more efficient workflows, improved patient safety, and a more sustainable healthcare system.

Läkemedelsrelaterade skador och problem är en av de största utmaningarna för patientsäkerheten och orsakar betydande lidande för patienter samt stora kostnader för samhället. Kliniska beslutsstöd har länge lyfts fram som ett centralt verktyg för att stödja säkrare och mer evidensbaserad läkemedelsanvändning, genom att ge rätt information till rätt person i rätt tid. Samtidigt visar både forskning och klinisk erfarenhet att dagens beslutsstöd ofta inte används optimalt, bland annat på grund av låg träffsäkerhet (som kan ge alert fatigue), samt bristande design.I denna föreläsning ger vi en översikt av vad forskningen visar om hur väl dagens läkemedelsrelaterade beslutsstöd fungerar i praktiken. Vi belyser styrkor och begränsningar hos befintliga kunskapsbaserade system, och beskriver vilken potential och utmaningar som finns med användande av AI i beslutsstöd. I föreläsningen tar vi avstamp i våra pågående forskningprojekt som berör bland annat hur beslutsstöd kan integreras i en verksamhet, hur kliniskt relevanta dagens varningar är, samt hur de kan göras mer träffsäkra med AI.Avslutningsvis blickar vi framåt mot framtidens beslutsstöd för läkemedel. Vi diskuterar visioner kring design och användning, hur kunskapsbaserade metoder och AI kan samverka, vilken digital infrastruktur som krävs, samt hur beslutsstöd kan bli en integrerad och lärande del av hälso- och sjukvården. Föreläsningen adresserar även behovet av nationellt samarbete och tvärvetenskaplig samverkan, bättre uppföljning av effekter och ett klokt, ansvarsfullt användande av AI för att långsiktigt stärka läkemedelssäkerheten.

AI that reduces burnout and restores time for care
Medbric has demonstrated the value of letting AI take over administrative tasks in healthcare. Through extensive testing in hospitals and primary care in Norway, we are seeing clear results: less strain on clinicians, better workdays, and faster, better care for patients. And this is just the beginning.