Sessions

Authors: Shaun Cardiff, Deborah Baldie

Patienter och vårdpersonal verkar i ett komplext landskap med motstridiga krav, där regelverk och tekniska system ofta upplevs som hinder snarare än stöd. Pressen bidrar till minskad trivsel, ökad deltid och svårigheter att rekrytera. Seminariet belyser hur bristande interoperabilitet mellan profession, system och informationsflöden påverkar det dagliga arbetet negativt och hur dagens multisjuka patientgrupper kräver betydligt bättre informationsstöd. Med utgångspunkt i Vinnova-projektet Planned Data in Healthcare visas hur ett radikalt patientcentrerat arbetssätt kan skapa informationskontinuitet genom vårdresan och stärka både arbetsprocesser och patientupplevelse. Vi diskuterar även hur parallellt informationsstöd kan höja patientsäkerhet, minska kognitiv belastning och effektivisera mottagningsarbete, samt möjliggöra strukturerad samverkan över vårdgivargränser.Den teoretiska grunden bygger på semantisk annotering på transaktionsnivå, vilket möjliggör automatiserad och förutsägbar fleranvändning av data i enlighet med GDPR och kommande EHDS-principer. När information struktureras korrekt från början kan den skapa konkret nytta för patient, profession och vårdsystem.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du klicka på knappen "Boka" i inloggat läge.  Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. --

Automatiserat visualiseringsverktyg som visar ledtider inom de olika standardiserade vårdförloppen (SVF) där flaskhalsar lätt kan identifieras och ge förutsättning för åtgärd. Aggregering på regional nivå är etablerad och förutsättning för nationell nivå finns.

EHDS styr mycket av infrastrukturen som ska gälla inom hälso- och sjukvården i hela Europa närmaste åren. Tanken är att underlätta hantering av hälsodata inom olika delar av vården – interoperabilitet - såväl för själva utövandet men också för uppföljning och forskning. En del av EHDS (D8.3) avser hälsoappar vars kvalitet avses följa en specifikation avseende bland annat användbarhet och säkerhet. Efter en första konsultationsrunda tog EU fram en ny version, som skulle kunna utgöra basen för en standard för bedömning av hälsoappar. Detta visar att konsultationsprocessen kan vara konstruktiv. Sedan återstår frågan hur en färdig standard kommer att tillämpas inom vården.

Det här är den första av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna del fokuserar på det kliniska behovet. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning.I det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom spirometri, labbvärden och EKG.Den här föreläsningen belyser det kliniska behovet och den praktiska relevansen av ett mer patientcentrerat och datadrivet kvalitetsregister – där informationen är standardiserad, återanvändbar och tillgänglig.

EHDS ställer krav på ny infrastruktur för sekundäranvändning. Regionerna och staten måste arbeta tillsammans för att Sverige ska uppfylla kraven. Samtidigt behöver regionerna göra en hel del både eget och regiongemensamt förberedelsearbete. I detta pass visar pilotregioner hur de testar tekniska lösningar som fungerar både för regionens egen uppföljning och för att leverera data till en samordnande HDAB.

Välfärdsteknik ska skapa trygghet, självständighet och delaktighet för äldre – men gör den det i praktiken? En nationell studie med över 400 deltagare avslöjar en tydlig klyfta mellan teknikens löften och användarnas upplevelser. Ta del av insikter om vad som fungerar, vad som saknas och hur vi kan förbättra framtidens lösningar.

Fass har varit en pionjär inom läkemedelsinformation i 60 år. Under årens lopp har vi ständigt förnyat hur informationen presenteras, alltid med användarnas skiftande behov i fokus. Idag är Fass en dynamisk digital plattform som samlar hundratusentals användare med skilda förväntningar och krav. I vårt föredrag får du följa med bakom kulisserna: hur vi aktivt involverat användare i utvecklingen av nya fass.se, hur NMI-regelverket har format vår väg framåt och hur vi ser på framtidens läkemedelsinformation.Möjligheten att snabbt och enkelt nå rätt information är avgörande för att behandling ska lyckas – och de nya avancerade terapierna ställer helt nya krav på både patienter och vårdpersonal. Med dagens och morgondagens teknik öppnas dörren för att leverera läkemedelsinformation som är skräddarsydd, smart och tillgänglig – precis när och hur användarna behöver den.

Hur ser framtiden inom digital triage ut när tekniken utvecklas snabbare än någonsin? Väntar ni fortfarande på att LLMs ska lösa allt? Eller behöver ni göra andra val för att säkra kvalitet, patientsäkerhet och skalbarhet? Vi tror att framtidens triageteknik bygger på en kombination av modeller, som är bra på olika saker.

Region Jönköpings län har tagit ett omfattande och datadrivet helhetsperspektiv för att  förbättra tillgängligheten till akutsjukvård. Parallellt har systemet ökat det förebyggande arbetet inom primärvården och på särskilda boenden, vilket lett till färre besök på akutmottagningar av sköra och äldre patienter. Detta innefattar konsekvent ledarskap, robust handlingskraft baserad på statistisk analys, betydelsen av Gemba-walks samt hur drivdiagram och andra metoder hjälper dem att förstå problemen och därigenom utforma en förändringsteori och förbättringar som driver utvecklingen av akuta vårdflöden.Förståelsen för data accelererar lärandet för kliniker och ledare genom att använda PDSA-cykler i meso- och mikrosystem för att förbättra kvalitet och tillgänglighet.

Hur kan vi gå från lokala förbättringsinitiativ till lösningar som gör skillnad nationellt? Panelsamtalet utforskar vilka strukturer, arbetssätt och samverkansformer som krävs för att regionala projekt ska bli en del av en större rörelse. Tillsammans med Kjell Ivarsson (Nationell cancersamordnare, SKR), Björn Arvidsson (Forsknings- och innovationsdirektör, Region Uppsala) och Johannes Hörnberg (Digitaliseringsdirektör, Region Jämtland Härjedalen) diskuterar vi hur vi kan skapa gemensamma standarder, dela lärdomar och bygga en kultur som främjar innovation och spridning. Ett samtal om ledarskap, samverkan och hur vi frigör kraften i hela systemet för att möta framtidens utmaningar.

Det här är den andra av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister och fokuserar på arkitektur och teknik. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning. I ett av arbetspaketen i det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen till en Clinical Data Repository (CDR) som registret sedan kan ställa frågor mot. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom remissinformation, diagnoskoder och EKG. Denna föreläsning beskriver vägen från att en ekokardiografiundersökning tas på den fysiologiska kliniken, till att mätvärdena landar i en Clinical Data Repository (CDR) där ekokardiografiregistret kan tillgängliggöra data för analys och forskning. Vi berättar om hur mappningen mellan modaliteter och system gjordes och hur vi tänkt kring den federerade lösningen.

Louise Hasselberg (Region Halland) och Ellen-Ann Josefsson (Region Värmland) delar erfarenheter från att som första kliniker breddinföra digital egenvård för astmapatienter. De berättar om vad som varit utmanande, vad som gått oväntat smidigt, vilka arbetssätt som fungerat – och ger råd till andra som vill komma i gång, samt hur regioner kan samarbeta framåt.

How can healthcare systems remain functional during crises, war and disruptions to infrastructure and supply chains without creating one model for ordinary times and another for emergencies? This seminar explores how person-centred care can serve as the foundation for a healthcare system that is resilient by design, with home dialysis as a concrete and compelling example.The seminar brings together perspectives from policy, healthcare, innovation and person-centred care to discuss how home-based care models can support a more resilient healthcare system for both everyday delivery and exceptional circumstances.