Sessions

EU:s initiativ One Million Genome" (1+MG) samlar nästan alla medlemsstaterna inom unionen i ambitionen att skapa en gemensam europeisk infrastruktur för genomikdata med säker åtkomst för forskning och vård. Tanken är att länderna ska kunna dela genetiska och kliniska hälsodata över landgränserna, vilket möjliggör mer individanpassad vård och bättre forskning och beslutsfattande. För att långsiktigt förvalta satsningen planeras ett europeiskt digitalt infrastrukturkonsortium (European Digital Infrastructure Consortium, EDIC) inriktat på genomikdata. EDIC:en ska driva en gemensam och harmoniserad infrastruktur för genomik- och fenotypdata och underlätta precisionsmedicin i hälso- och sjukvården inom EU.Samtidigt lanseras det europeiska hälsodataområdet (European Health Data Space, EHDS). Den gemensamma genomikdatainfrastrukturen behöver samspela med EHDS för att data ska kunna användas såväl i vården som i forskningen. I Sverige deltar NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden) och Genomic Medicine Sweden (GMS) i 1+MG-arbetet, och genomikdata väntas bli en komponent i EHDS som möjliggör precisionsmedicin.I programinslaget diskuteras bland annat följande frågor:Integritet och förtroende: Hur säkerställer vi att känsliga genomik- och fenotypdata delas på ett etiskt och säkert sätt över nationsgränser, så att patienters integritet skyddas?Integration med EHDS: På vilket sätt kan en gemensam europeisk genomikdatainfrastruktur via en EDIC komplettera EHDS och integreras med nationella initiativ (som GMS), så att både forskning och vård får nytta av data?Implementering och nytta: Varför behövs en EDIC för genomikdata om EHDS finns? Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för att implementera storskalig genomikdatadelning i praktiken?

Authors: Elisabeth Lindberg, Maria Claesson, Åsa Israelsson-Skogsberg

Digital triage promises faster, smarter care – but how well does it really work? Behind every accuracy claim lies a maze of methods, metrics, and assumptions that make comparison anything but simple. Our presentation reveal what performance numbers truly mean, and why they often don’t tell the full story.

Hur fungerar egentligen digital journaltillgång för anhöriga – och vad säger forskningen? Sverige har en unik position i världen när det gäller patienters digitala tillgång till sin journal, men när det kommer till anhöriga är bilden mer komplex.Välkommen till ett seminarium där Maria Hägglund, professor i implementeringsforskning vid Uppsala universitet och ledare för forskargruppen PATH (Participatory eHealth and Health Data), delar med sig av insikter från flera forskningsprojekt – bland annat det nordiska samarbetet NORDeHEALTH.Vi kommer att diskutera:Vad vet vi idag om anhörigas behov av journaltillgång?Hur ser användningen ut i Sverige jämfört med andra länder?Vilka juridiska och etiska frågor aktualiseras?Vad innebär det nya projektet FamORA finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse?Hur påverkas problemet av det kommande regelverket kring det europeiska hälsodataområdet?Det här är ett tillfälle att få en överblick över kunskapsläget, ta del av aktuell forskning och få en inblick i framtida utveckling – både nationellt och internationellt.

Det finns idag flera evidensbaserade kunskapsstöd i Sverige som är i världsklass. De underhålls av experter med vetenskaplig kompetens, de distribueras nationellt, de behövs i hälso- och sjukvården, de betalas solidariskt av alla regioner, men de är ändå inte fullt ut implementerade i vårdens system. Det innebär att professionen inte har tillgång till dessa beslutsstöd om läkemedel på ett samlat sätt i de situationer då de behöver dem.
Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem kostar stora belopp årligen och orsakar onödigt lidande. En hög andel av läkemedelsrelaterade problem anses kunna undvikas. I detta föredrag/panel presenteras exempel på kunskapsstöd som finns om läkemedel och hur och i vilka sammanhang läkare mfl behöver beslutsstöden. Vidare presenteras hur implementationsgraden ser ut i vårdens system, vad som behövs framåt och som kan göra faktisk skillnad.

Primärvårdens ökande belastning kräver mer behovsstyrda arbetssätt. Vi beskriver en lokalt implementerad algoritm vid GUVC som i nära realtid prioriterar uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar utifrån strukturerade journal- och kvalitetsregisterdata. Algoritmen, utvecklad i R, identifierade att nästan hälften av patienterna hade lägre vårdbehov och kunde hanteras via digitala kontakter eller sjuksköterskebesök, vilket frigör läkarresurser. Modellen kan stärka resursfördelning, riktlinjeuppföljning och bidra till mer effektiv och jämlik primärvård.

Work-in-progressAI readiness in healthcare is rarely blocked by models. It is blocked by data quality, hidden assumptions in data preparation and governance gaps that only surface once systems reach production. This interactive workshop helps senior leaders understand how data hygiene, provenance and governance decisions shape AI trustworthiness and regulatory readiness in practice.
-- To participate in this workshop, you must click the "Book" button as a logged in delegate. Only physical on-site participation is possible. --

Många vårdorganisationer satsar på AI, men fastnar i datagrunden och når inte ut i klinisk användning. I denna session går vi igenom varför AI ofta inte ger effekt i praktiken, och vad som faktiskt krävs för att lyckas.Vi fokuserar på de förutsättningar som behöver vara på plats innan AI kan skapa nytta. Det handlar om interoperabilitet, datakvalitet och hur tillit byggs i kliniska arbetssätt. Vi belyser också vanliga hinder som uppstår när AI ska gå från pilot till breddinförande.Du får en strukturerad bild av hur data, teknik och verksamhet hänger ihop, och vad som krävs för att gå från ambition till faktisk användning i vården.

Läkemedelsrelaterade skador och problem är en av de största utmaningarna för patientsäkerheten och orsakar betydande lidande för patienter samt stora kostnader för samhället. Kliniska beslutsstöd har länge lyfts fram som ett centralt verktyg för att stödja säkrare och mer evidensbaserad läkemedelsanvändning, genom att ge rätt information till rätt person i rätt tid. Samtidigt visar både forskning och klinisk erfarenhet att dagens beslutsstöd ofta inte används optimalt, bland annat på grund av låg träffsäkerhet (som kan ge alert fatigue), samt bristande design.I denna föreläsning ger vi en översikt av vad forskningen visar om hur väl dagens läkemedelsrelaterade beslutsstöd fungerar i praktiken. Vi belyser styrkor och begränsningar hos befintliga kunskapsbaserade system, och beskriver vilken potential och utmaningar som finns med användande av AI i beslutsstöd. I föreläsningen tar vi avstamp i våra pågående forskningprojekt som berör bland annat hur beslutsstöd kan integreras i en verksamhet, hur kliniskt relevanta dagens varningar är, samt hur de kan göras mer träffsäkra med AI.Avslutningsvis blickar vi framåt mot framtidens beslutsstöd för läkemedel. Vi diskuterar visioner kring design och användning, hur kunskapsbaserade metoder och AI kan samverka, vilken digital infrastruktur som krävs, samt hur beslutsstöd kan bli en integrerad och lärande del av hälso- och sjukvården. Föreläsningen adresserar även behovet av nationellt samarbete och tvärvetenskaplig samverkan, bättre uppföljning av effekter och ett klokt, ansvarsfullt användande av AI för att långsiktigt stärka läkemedelssäkerheten.

Kognitiva nedsättningar kan uppkomma efter cancersjukdom och/eller cancerbehandling och kan påverka många livsområden för den som drabbas. I det här förbättringsprojektet har möjligheterna med digital kognitiv testning undersökts, med förhoppningen att i större utsträckning kunna uppmärksamma, undersöka och rikta interventioner mot kognitiva nedsättningar i cancerrehabilitering.

Föreläsningen syftar till att presentera resultatet av en intervjustudie med bl.a. äldre personer i åldern 65+ som genomförts inom ramen för forskningsprojektet “Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet (RO-LIV)”. Intervjustudien var en del av en behovsanalys för att undersöka hurvida sociala robotar kan passa in i äldre personers dagliga liv och bidra till ökad livskvalité. I projektet framkommer att äldre personer ofta säger sig inte kunna något om teknik men vid intervjuer i hemmiljö framstår en mycket mer nyanserad bild där teknik ändå används flitigt och fyller en viktig roll i vardagen. I presentationen kommer det även att presenteras hur data från intervjustudien kommer användas i det fortsatta arbetet kring sociala roboter.

Dr. Artin Entezarjou (Göteborgs universitet) presenterar det senaste forskningsläget för AI i primärvården. Föreläsningen knyter samman två nya systematiska översikter av patient- och klinikperspektiv med resultat från Europas hittills största studie på generativ AI, omfattande 375 000 journalanteckningar.

Hälso- och sjukvården står inför betydande utmaningar med att säkerställa tillgänglighet och vårdkapacitet i balans med invånarnas behov. För att möta detta erbjuder Socialstyrelsen ett verksamhetsnära och styrningsinriktat stöd som stärker regioners och vårdverksamheters arbete med planering, uppföljning och kapacitetsstyrning.I föreläsningen presenterar vi Socialstyrelsens nationella uppdrag att stärka samt följa upp tillgänglighet och vårdkapacitet på regional och nationell nivå, och hur myndigheten utvecklat nya stödformer för att möta hälso- och sjukvården på ett nära, behovsstyrt och organisatoriskt hållbart sätt tillsammans med regionerna.

Authors: Shinya Mitani, HIrofumi Ogawara, Shoko Miyagawa, Ardith Doorenbos, Hiroki Fukahori

The ASAP Stroke project explores how artificial intelligence (AI) can support early stroke assessment and triage in prehospital settings. The project follows two tracks: traditional AI using structured data such as registry data, vital signs, and clinical observations; and video-based analysis using machine learning (ML) to assess neurological features associated with stroke from patient videos recorded in ambulances. Synthetic video data are used to enable model development while preserving patient privacy, with initial studies demonstrating promising performance in assessing eye movement abnormalities and neglect. By integrating these data sources into an AI-based clinical decision support system (CDSS), ASAP Stroke aims to improve stroke identification, distinguish large vessel occlusions (LVO) and guide optimal care pathways. Overall, ASAP Stroke seeks to strengthen prehospital decision-making, bridge prehospital and in-hospital stroke assessment, reduce time-to-treatment and improve patient outcomes.

Sverige genomför just nu en historisk förändring av hur hälsodata ska delas och användas, vilket beskrivs i Hälsodata ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan, Delrapport 4.2. Trots detta saknas strukturerad data om faktisk medicinering och följsamhet – en av de mest kritiska parametrarna för proaktiv och prediktiv vård. I denna föreläsning beskriver jag varför just läkemedelsområdet måste prioriteras i den nationella datainfrastrukturen och hur privata aktörer kan bidra med nödvändig, vardagsnära information som idag inte fångas i journalsystemen. Det är en förutsättning för att Sverige ska nå målet om en sammanhållen och datadriven vård.

Digital health services operate in highly regulated and emotionally sensitive contexts where trust, legitimacy and long-term acceptance are crucial for success. This panel discusses how selected Nordic health technology companies have used branding strategy – not as a marketing tool, but as a structural and organizational tool – to enable access to care, build trust and contribute to societal health impacts. Drawing on validated cases from mental health and women’s health, the session highlights how branding strategic choices can contribute to acceptance, behavior change and responsible growth.
The speakers’ collective perspective represents a combination of digital healthcare providers, actors within the Nordic health and innovation ecosystem, and independent moderation. Together, they contribute practical experience in implementing and scaling digital health services in the Nordic region, with a particular focus on trust building, accessibility, and societal health outcomes.

Läkemedelsautomater med videofunktion öppnar upp för många nya möjligheter, assisterat läkemedelsuttag, tillsynsbesök, men också helt andra insatser med helt nya funktioner.