Sessions

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning beskriver ofta en stressfylld vardag och hur svårt det är att navigera i samhällets stöd. Höganäs kommun har därför utvecklat Funktionslotsen – en digital guide som samlar lokal och nationell information, sorterad efter barnets ålder och livssituation. Föreläsningen presenterar behovsanalysen, samskapandet med föräldrar och medarbetare samt erfarenheter från införandet.

Sverige ligger långt fram inom innovation, men health-tech-bolag möter en komplex marknad med långsam implementering och begränsad skalning. Trots befintliga kvalitetscertifieringar, som CE-märkning, läggs mycket tid på återkommande tester. För att öka införandet behöver kunskap om kvalitet i digitala lösningar tillämpas bättre i offentlig sektor och förankras i organisationerna.Lyssna till en paneldiskussion med Swedish Medtech, DigitalWell Ventures, Karlstad kommun och Hälso- och sjukvårdsnätverket.

Socialstyrelsen deltar tillsammans med Region Norrbotten i ett EU-projekt som ingår i EU:s fjärde hälsoprogram (EU4Health). Projektet, CIRCE-JA är en så kallad joint-action där sex utvalda bästa praxis ska överföras och implementeras vid totalt 41 olika platser fördelat på 12 länder. Totalt ingår 14 medlemsländer i projektet som löper februari 2023 - november 2026. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att förstärka primärvården och öka dess kapacitet att implementera innovativa vårdmodeller. I den svenska delen av projektet har bästa praxis från Galicien, Spanien i form av deras vårdmodell för distansmonitorering valts och överförts till Norrbotten. Piloter statade februari 2024 vid fyra hälsocentraler och har skalats upp till elva. Målet är implementering vid samtliga 24 hälsocentraler under 2026. Socialstyrelsen är projektägare och Region Norrbotten är samverkanspart. Vid denna session berättar vi mer om resan från pilot till hållbar uppskalning och resultat från följeforskningen.

Vi ansöker om att hålla ett seminarium som belyser hur nya arbetssätt, decentraliserad vård, biomarkörer och AI-baserade riskbedömningsmodeller kan möjliggöra mer precis och proaktiv cancervård. Genom att kombinera patientcentrerade lösningar, högkvalitativ primärdata, nationell samverkan och avancerad analys kan vi ta viktiga steg mot en framtida nollvision för cancer. Seminariet lyfter aktuella exempel – såsom projekt Comfort – och samlar ledande experter i ett framtidsspanande panelsamtal inför 2035.

This study aims to promote mental health and prevent mental ill health among young adults aged 18–30 through PadAI, a collaborative research initiative between Halmstad University, Region Halland, and Capio Ramsay Santé within the CAISR Health research profile. The presentation reports newly obtained empirical findings that illuminate healthcare trajectories from two complementary perspectives: young adults’ subjective experiences of engaging with healthcare services and large-scale analyses of electronic health records. The qualitative results describe four different scenarios of how individuals experience and navigate mental healthcare journeys, with varying complexity from easy and straightforward interactions to complex and unfulfilling interactions with the healthcare organization. On the other hand, the quantitative analysis performed using 644,827 healthcare encounters among 12,040 young adults identifies two distinct patient groups differing in comorbidities preceding the onset of anxiety and depression diagnoses. These perspectives are contrasted and discussed in relation to subjective needs and organizational structures within healthcare. 

Erfaren praktiker som vill bidra till lärande genom insikter om varför digitalt föräldrastöd, trots stark evidens och samhällsnytta, ofta faller mellan stolarna i kommuner och regioner. Föreläsningen belyser hinder som upphandling, organisatoriska strukturer och brist på systematisk omvärldsanalys, och diskuterar konkreta möjligheter för att skapa verklig effekt.

Erfarenheter av flerårigt arbete med egenmonitorering har lett till behovet av flexibla och modulära system. Verksamheten har gått från fasta monitoreringsplaner för kroniska diagnoser till individanpassad, modulär monitorering där varje patient får upplägg utifrån sina specifika behov. Systemet bygger på fristående moduler som kan kombineras och justeras över tid, med möjlighet till automatiska varningar vid riskvärden. Flexibiliteten gör att vårdgivare och patient tillsammans kan anpassa omfattning, frekvens och varaktighet utan att kvaliteten försämras. Samma moduler och mätutrustning kan användas för olika hälsotillstånd, både proaktivt och reaktivt, vilket underlättar snabb uppföljning, läkemedelsinsättningar och samverkan mellan vårdnivåer.