Sessions

Region Uppsala har genom ett systematiskt arbetssätt i äldremottagningar uppnått flera konkreta förbättringar för äldre med komplexa behov:Andelen patienter med fast vårdkontakt har ökat markantTrygghet och delaktighet har förbättrats betydligt efter besök på äldremottagningSamverkan mellan vårdcentraler och kommuner har stärktsBakom dessa resultat ligger ett arbetssätt där målgruppen identifieras med hjälp av hälsodata, geriatrisk riskprofil och klinisk bedömning. Uppföljning sker systematiskt via journaldata, patientenkäter och intervjuer. Indikatorer som följs är bland annat fast vårdkontakt, läkemedelsgenomgångar, fallrisk, undernäring och vårdkonsumtion. Patientupplevelse mäts via enkäter och användarresor. Arbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt, både utifrån positiva resultat och områden där målen ännu inte är uppnådda

Kompetenscentrum hälsodata (KCHD) visar hur regionerna gemensamt bygger förmåga för uppföljning och analys. Genom att använda centrala uppföljningsdata som testpilot demonstrerar vi hur juridik, informatik och arbetssätt kan samspela för att göra sekundäranvändning effektivare, jämförbar och redo för framtiden.

Precisionsmedicin är beroende av att aktörer från olika delar av samhället samverkar – forskning, industri, hälso- och sjukvård och civilsamhället. I denna föreläsning belyser Genomic Sweden, Microsoft och Barncancerfonden hur ett fungerande innovations­ekosystem kan accelerera utvecklingen av patientnära nytta. Genom det gemensamma initiativet Brainchild visar vi hur öppna data, molnteknologi, forskning och patientdriven förändringskraft kan kombineras för att skapa konkreta lösningar för dagens och framtidens vård.

När hemmet blir vårdens största mottagning förändras hela systemlogiken. Invånarnas beteenden, tekniktrender och nya EU-ramar (EHDS, AI-förordningen) driver fram en vård där regionen blir värdorganisation för ett sammanhållet dataekosystem. Föreläsningen visar hur Region Uppsala arbetar för att gå från digitalisering till verklig systemintelligens med invånaren som utgångspunkt.

Upphandling av verksamhetssystem för socialtjänsten är ett omfattande arbete som oftast bedrivs lokalt med begränsad samverkan med andra kommuner. I initiativet Standardisering av verksamhetssystemen för socialtjänsten ges möjlighet till större samverkan och nationellt stöd. Under seminariet berättar vi konkret hur kommunerna kan använda det stöd som initiativet ger i form av kravbibliotek för upphandling och avtalsdialog. Bara att använda!

Patientdata är ett av vårdens viktigaste professionsinstrument – och samtidigt en källa till frustration, osäkerhet och etiska avvägningar i det dagliga arbetet. I denna presentation redovisas resultat från en studie om hur vårdpersonal upplever digitalt stöd och kompetens i arbetet med patientdata. Resultaten visar en stabil vardagshantering men ökad sårbarhet vid komplexa situationer, där brister i systemstöd, rutiner och organisatoriskt ansvar blir tydliga. Presentationen lyfter behovet av att se digital kompetens som en organisatorisk och professionell fråga, snarare än ett individuellt utbildningsproblem, och avslutas med reflektioner om hur digitalisering kan stödja – snarare än störa – kliniskt omdöme och patientkontakt.

Regionernas kostnader för hälso- och sjukvård ökar samtidigt som resurserna är begränsade. Medicintekniska produkter kan förbättra nyttan för patienter och underlätta för personal eller kan bara medföra en ökad kostnad. Fortfarande fattas beslut om införande utan tydlig värdering av kliniska studier och produkter införs idag olika i landet. Sessionen belyser vad ordnat införande innebär, hur MTP-rådet fungerar som en samlad företrädare för regionerna i komplexa beslutssituationer och hur rådet stödjer regionerna vid införandet av medicintekniska produkter. Vi belyser även utmaningar med digital medicinteknik och den snabba utvecklingen.

På vårdcentralen Gustafkliniken på Lidingö har vi på två år gått från 4–5 veckors väntetid till noll — utan dyra investeringar eller komplicerade PM. 
Vi visar hur struktur, digitala lösningar och AI frigör tid, minskar administration och höjer kvaliteten. 
Under föreläsningen får du ta del av konkreta tidsvinster och kvalitetsresultat — och de mänskliga effekterna: passion, stolthet och hopp!

Hur kan vården stärka digital kompetens på ett sätt som leder till verklig förändring i vardagen?
Hälsodigitalens Akademi 2.0 är ett initiativ i Region Västerbotten som kombinerar självskattning, mikrolärande och AI-baserat stöd för att öka digital mognad hos vårdpersonal. Med den digitala kollegan Digge Direkt integreras lärande och stöd direkt i det dagliga arbetet.

I Eslövs kommun har man med AI-dokumentation för handläggare och vårdpersonal, kunnat både spara tid och förbättra arbetsmiljön samt höja kvalitén. NAMN , förvaltningschefen från Eslövs kommun, presenterar tillsammans med Jenny Rignér, Medical operations för AI-assistenten Tandem, resultaten och lärdomarna från hur AI på vård och omsorgsförvaltningen faktiskt frigjort resurser för att kunna ägna mer tid för och samtidigt höja kvalitén av handläggning och vård & omsorg.

Asynkron chatt i Min vård Gävleborg infördes inte som en teknisk lösning – utan som ett sätt att skapa konkret nytta för både verksamhet och föräldrar. I denna föreläsning beskrivs hur MVC och BVC arbetade för att realisera nyttan av satsningen: vilken tid som faktiskt frigjordes, hur arbetssätten förändrades och hur värdet blev synligt utan att enbart luta sig mot kvantitativa mått. Föreläsningen ger exempel på hur nyttan identifierades, togs hem och hur erfarenheterna påverkar hur nya digitala initiativ planeras framåt.

Get a glimpse of tomorrow’s healthtech breakthroughs at the Healthtech Startup Pitch Event, where 6 promising startups presents their solutions.

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att vidareutveckla och förvalta en nationell funktion för interoperabilitet. Funktionen ska identifiera områden för standardisering samt verka för framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom sektorn. Vi beskriver vårt arbete med insamling av behov, initiering av initiativ samt planeringen för konkret arbete och leveranser. 

I Sverige överlever i dag cirka 75 procent av dem som drabbas av cancer. Men män diagnostiseras oftare i senare stadier och fler män än kvinnor dör årligen i cancer. För att fler ska överleva och färre drabbas krävs inte bara bättre behandlingar, utan också att män söker vård tidigare. Sena vårdkontakter, lågt deltagande i screening och vaccination samt strukturella och beteendemässiga normer och hinder bidrar till en tyst vårdbarriär som påverkar möjligheten till tidig upptäckt och jämlik cancerprevention.Mot denna bakgrund har Cancerfonden tagit fram en ny nationell kunskapsguide om män och cancer som här presenteras för första gången. Guiden ger regioner och beslutsfattare ett samlat, evidensbaserat underlag för att förstå bakomliggande orsaker och verktyg för att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder.För den som arbetar med prevention, styrning eller utveckling inom hälso- och sjukvården ger denna föreläsning, följt av ett panelsamtal, ett aktuellt och handlingsinriktat perspektiv på en av vårdens förbisedda jämlikhetsutmaningar.

Den europeiska hälsodataområdet (EHDS) är en ny förordning som snart kommer att börja gälla, och det är viktigt att företag och organisationer som hanterar hälsodata aktivt arbetar med implementeringen. Under denna föreläsning kommer Läkemedelsverket att ge en översikt av hur myndigheten arbetar med sitt regeringsuppdrag.

Läkemedelsbehandling kan definieras mycket enkelt: behandling med läkemedel, dvs aktiviteter för att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd (en åtgärdsgrupp i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ), där läkemedel är verktyget. Läkemedel är det vanligast använda ”verktyget i verktygslådan”. De flesta besök i öppenvård slutar med att recept utfärdas, de flesta som ligger på sjukhus får läkemedel.Denna session kommer att ta upp begrepp kring läkemedelsbehandling: ordination, behandling med ett eller flera läkemedel, kombinationsbehandling, kurer och regimer, dokumentation av läkemedelsbehandling.

Med erfarenhet från NAG digital patologi, VAI‑P och lokala kliniska AI‑implementeringar belyser Anna Bodén och Kevin Sandeman värdet av nationellt samordnad validering och hur införande av AI‑lösningar i digital patologi kan ersätta spridda initiativ med en gemensam struktur för jämförbar användning. Genom delad erfarenhet, gemensamma kvalitetsmått och standardiserade valideringsprotokoll för AI‑drivna bedömningar kan vi möjliggöra ett jämlikt och kvalitetssäkrat införande. Tidig anpassning till In vitro‑diagnostikförordningen (IVDR), nationell samverkan och smart resursanvändning är centralt för ökad kvalitet och stärkt patientsäkerhet.

Hur kan en vårdgivare på nationell nivå skapa en mer sammanhållen första linje och leda patienter direkt till rätt profession – utan onödiga steg? Finska Pihlajalinna har gjort det, och delar med sig av sina erfarenheter.

Hur kan primärvården integrera nya digitala lösningarna i vårt traditionella arbete så att det underlättar för både patienten och personalen? Erfarenheter från en distriktsläkares arbetsvardag i Region Jönköpings län. 

Med en ökad användning av välfärdsteknik inom hälso- och sjukvården växer behovet av förståelse för hur tekniken samspelar med vårdens organisering och vårdpersonalens arbete. I mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur digitala system, såsom elektronisk läkemedelsadministrering (eMAR) och artificiell intelligens (AI), påverkar sjuksköterskors arbete inom den kommunala hemsjukvården.