Programpunkter

Hur kan vi gå från lokala förbättringsinitiativ till lösningar som gör skillnad nationellt? Panelsamtalet utforskar vilka strukturer, arbetssätt och samverkansformer som krävs för att regionala projekt ska bli en del av en större rörelse. Tillsammans med Kjell Ivarsson (Nationell cancersamordnare, SKR), Björn Arvidsson (Forsknings- och innovationsdirektör, Region Uppsala) och Johannes Hörnberg (Digitaliseringsdirektör, Region Jämtland Härjedalen) diskuterar vi hur vi kan skapa gemensamma standarder, dela lärdomar och bygga en kultur som främjar innovation och spridning. Ett samtal om ledarskap, samverkan och hur vi frigör kraften i hela systemet för att möta framtidens utmaningar.

Det här är den andra av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister och fokuserar på arkitektur och teknik. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning. I ett av arbetspaketen i det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen till en Clinical Data Repository (CDR) som registret sedan kan ställa frågor mot. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom remissinformation, diagnoskoder och EKG. Denna föreläsning beskriver vägen från att en ekokardiografiundersökning tas på den fysiologiska kliniken, till att mätvärdena landar i en Clinical Data Repository (CDR) där ekokardiografiregistret kan tillgängliggöra data för analys och forskning. Vi berättar om hur mappningen mellan modaliteter och system gjordes och hur vi tänkt kring den federerade lösningen.

Louise Hasselberg (Region Halland) och Ellen-Ann Josefsson (Region Värmland) delar erfarenheter från att som första kliniker breddinföra digital egenvård för astmapatienter. De berättar om vad som varit utmanande, vad som gått oväntat smidigt, vilka arbetssätt som fungerat – och ger råd till andra som vill komma i gång, samt hur regioner kan samarbeta framåt.

How can healthcare systems remain functional during crises, war and disruptions to infrastructure and supply chains without creating one model for ordinary times and another for emergencies? This seminar explores how person-centred care can serve as the foundation for a healthcare system that is resilient by design, with home dialysis as a concrete and compelling example.The seminar brings together perspectives from policy, healthcare, innovation and person-centred care to discuss how home-based care models can support a more resilient healthcare system for both everyday delivery and exceptional circumstances.

This lecture surveys the ongoing work of a research project focused on understanding trajectories of patients and their hard-to-heal wounds from two distinct cohorts. A focus will be placed on AI-assisted methods and tools for improving the future of wound treatments documentation.

Panelsamtal: Beslutsstöd för läkemedelsinformation i en AI-tid – samarbete eller konkurrens?"

Panelsamtal EHDS vårdgivarperspektivet fortsättning

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) innebär stora utmaningar i särskilda boenden. Studien undersökte förutsättningar för implementering och användning av digitala verktyg för individualiserad och frekvent uppföljning av BPSD. Genom kvalitativa intervjuer, forskningscirklar samt en pilotstudie med mixed method-design analyserades dagliga strukturerade observationer. Resultaten visar att daglig uppföljning är genomförbar och meningsfull, men att användning och engagemang främst påverkas av organisatoriska förutsättningar, tolkning av symptom, utbildning och ledningsstöd snarare än tekniska faktorer. Studien utgör en grund för vidare utveckling och framtida studier.

Den svenska välfärden står inför flera samtidiga schemapolitiska utmaningar: att möta en åldrande befolknings ökande vårdbehov, hantera en pressad ekonomi och samtidigt stärka medarbetarnöjdheten. Parallellt pågår flera förändringar som ytterligare påverkar hur arbetstid kan och bör organiseras – en intensiv debatt om allmän arbetstidsförkortning under ett valår, omställningen mot heltid som norm, samt efterverkningarna av de skärpta dygns- och veckoviloreglerna. Frågorna behandlas ofta var för sig, trots att de i praktiken är tätt sammanflätade i schemaläggningen.I denna föreläsning belyser Tilda Back, VD och AI-ingenjör på Konvoj, hur schemat blivit en strategisk nyckelfråga för framtidens vård och välfärd. Genom att simulera olika schemascenarier kan verksamheter gå från servettskissar till datadrivna beslutsunderlag. AI gör det möjligt att synliggöra och balansera bemanningspolitiska intressekonflikter, öka transparensen i schemafrågan och undanröja missförstånd som annars riskerar att låsa utvecklingen. Föreläsningen ger konkreta exempel på hur de typiska schemapolitiska avvägningarna ser ut och hur AI kan stödja beslutsfattare i att skapa mer hållbara, rättvisa och kostnadseffektiva scheman.

Det här är den tredje av tre föreläsningar om utvecklingsresan mot framtidens kvalitetsregister, och denna föreläsning fokuserar på den informatiska modelleringen. Dagens kvalitetsregister präglas ofta av manuell datainsamling och ett ostandardiserat sätt att lagra informationen. Detta begränsar den kliniska nyttan och möjligheterna till systematisk uppföljning, förbättringsarbete och forskning. I ett av arbetspaketen i det Vinnova-finansierade projektet ASHA utvecklas en ny generation kvalitetsregister som ska möta dessa utmaningar. Fokus ligger på automatiserad, strukturerad datainsamling direkt från vårdsystemen till en Clinical Data Repository (CDR) som registret sedan kan ställa frågor mot. Projektet fokuserar på ekokardiografi som pilotområde, med målet att integrera data från flera vårdgivare, inklusive information såsom remissinformation, diagnoskoder och EKG. I denna föreläsning visas kartläggningen av processer, system och information samt arbetet att utveckla nya openEHR-arketyper och för en så komplex undersökning som ekokardiografi. Resultat visas även på templates för fler ingående informationsmängder för registret.

Avslutning av Digital cancervård i samverkan – från lokala initiativ till nationell nytta

Avsaknaden av tydliga nationella kvalitetskrav för hälsoappar leder till en ojämlik tillgång till digital teknik för hälsa. När kommuner och regioner ställer egna krav och gör egna tolkningar kan samma hälsoapp godkännas i en del av landet men underkännas i en annan. Det leder till osäkerhet och en fragmenterad marknad, där brist på samordning - snarare än kvalitet och behov – avgör vilka digitala stöd som når användarna.

Hur kan välfärdsteknik ge personer med funktionsnedsättning större självständighet och trygghet i vardagen? Tyresö kommun berättar om sitt arbete med läkemedelsautomater inom LSS och hur tekniken stärker individens delaktighet och livskvalitet.

Så möter vi framtidens utmaningar  i Östersund och Helsingborg
Hur kan vi stärka äldres självständighet, minska vårdbehovet och frigöra resurser i en tid av ökande demografiska krav? Konceptet med Digirehab är en del av svaret. Genom datadriven screening och strukturerad styrketräning har vi skapat ett arbetssätt som inte bara förbättrar livskvaliteten för medborgarna, utan också sparar miljoner för kommunen.
Under föreläsningen får du ta del av våra resor – från idé till implementering – och konkreta resultat som visar hur förebyggande insatser kan förändra framtiden för äldreomsorgen. Inspireras av ett projekt som kombinerar innovation, evidens och hjärta!

Vård, hälsa och omsorg står inför stora digitala förändringar, vilket kräver nya kompetenser hos framtidens yrkesutövare. Linnéuniversitetet har i samarbete med Region Kalmar län arbetat i över tre år för att integrera e-hälsa och digitalisering i professionsutbildningar. Presentationen kommer att visa erfarenheter, lärdomar och den metod som utvecklats för att skapa en röd tråd i utbildningarna. Exempel ges från socionom-, sjuksköterske- och psykologprogrammen.

Nu bygger vi en gemensam lösning som säkerställer att endast behöriga användare och system får åtkomst till skyddad information. Här får du veta mer om hur ansvar, roller och strukturer hänger ihop och på vilket sätt Samordnad identitet och behörighet är en del av Ena, Sveriges digitala infrastruktur.

I denna föreläsning belyses arbetet med att förena utforskande innovationsarbete och strukturerat införande och förvaltning inom hälso- och sjukvården. Satsningar som 'innovationscheckar', 'innovationscoacher' och etablering av 'test- och innovationsmiljöer' syftar till att öka förmågan att möta komplexa utmaningar och driva nyskapande i praktiken, både på organisations- och systemnivå. Arbetet har synliggjort hinder och flaskhalsar mellan klinik, IT, medicinsk teknik samt forskning och innovation – vilket signalerat behov av en gemensam förståelse för hur utforskande innovationsarbete kan integreras med etablerade införande- och förvaltningsprocesser. Genom nära samverkan och följeforskning utvecklas nu nya insikter om hur organisationen kan balansera experimenterande och lärande med strukturerad implementering och förvaltning. Föreläsningen presenterar status, lärdomar och exempel från denna pågående resa.

It sounds so easy to start working with your healthcare data to support your organization's needs and to deliver digital services to the patients. You see all this excellent digital service from other branches, so why can't we do the same? When working with healthcare data and patients, it is essential to understand the various objectives that present challenges in this process.To promote healthcare data interoperability, Halmstad University, Region Halland, Capio Ramsay Santé, Mölnlycke Healthcare, InterSystems, and Avenga are running a joint research project within the framework of the research profile CAISR Health. We will explore how multidisciplinary knowledge co-creation can drive practical interoperability in data-driven care, using standardized models such as openEHR and OMOP CDM while upholding data reliability, clinical validity, regulatory compliance, and alignment with the European Health Data Space (EHDS).