Programpunkter

Läkemedelsbehandling kan definieras mycket enkelt: behandling med läkemedel, dvs aktiviteter för att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd (en åtgärdsgrupp i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ), där läkemedel är verktyget. Läkemedel är det vanligast använda ”verktyget i verktygslådan”. De flesta besök i öppenvård slutar med att recept utfärdas, de flesta som ligger på sjukhus får läkemedel.Denna session kommer att ta upp begrepp kring läkemedelsbehandling: ordination, behandling med ett eller flera läkemedel, kombinationsbehandling, kurer och regimer, dokumentation av läkemedelsbehandling.

I Sverige överlever i dag cirka 75 procent av dem som drabbas av cancer. Men män diagnostiseras oftare i senare stadier och fler män än kvinnor dör årligen i cancer. För att fler ska överleva och färre drabbas krävs inte bara bättre behandlingar, utan också att män söker vård tidigare. Sena vårdkontakter, lågt deltagande i screening och vaccination samt strukturella och beteendemässiga normer och hinder bidrar till en tyst vårdbarriär som påverkar möjligheten till tidig upptäckt och jämlik cancerprevention.Mot denna bakgrund har Cancerfonden tagit fram en ny nationell kunskapsguide om män och cancer som här presenteras för första gången. Guiden ger regioner och beslutsfattare ett samlat, evidensbaserat underlag för att förstå bakomliggande orsaker och verktyg för att omsätta kunskapen i konkreta åtgärder.För den som arbetar med prevention, styrning eller utveckling inom hälso- och sjukvården ger denna föreläsning, följt av ett panelsamtal, ett aktuellt och handlingsinriktat perspektiv på en av vårdens förbisedda jämlikhetsutmaningar.

Inom ramen för EHDS ska Läkemedelsverket tillhandahålla testmiljöer där tillverkare av elektroniska hälsodokumentationssystem kan verifiera följsamhet mot EHDS för de ingående programvarukomponenterna för interoperabilitet och loggning. Vad betyder det här och hur ska man gå till väga?

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att vidareutveckla och förvalta en nationell funktion för interoperabilitet. Funktionen ska identifiera områden för standardisering samt verka för framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom sektorn. Vi beskriver vårt arbete med insamling av behov, initiering av initiativ samt planeringen för konkret arbete och leveranser. 

Initial orienterande kortare föreläsning om status på arbetet med att etablera nätverk för Privat-Offentlig Samverkan inom beredskapssektorn Hälsa- Vård och Omsorg planeras och fortgår. Därefter panelsamtal/diskussion med näringsliv och branschorganisationer om hur den privata sektorn ska orientera sig, verka och bidra i POS-arbetet. Ansvar, uppdrag, avgränsningar, uppgifter, upplägg och hur man kan verka tillsammans för ett gott och hövligt samarbete.

Asynkron chatt i Min vård Gävleborg infördes inte som en teknisk lösning – utan som ett sätt att skapa konkret nytta för både verksamhet och föräldrar. I denna föreläsning beskrivs hur MVC och BVC arbetade för att realisera nyttan av satsningen: vilken tid som faktiskt frigjordes, hur arbetssätten förändrades och hur värdet blev synligt utan att enbart luta sig mot kvantitativa mått. Föreläsningen ger exempel på hur nyttan identifierades, togs hem och hur erfarenheterna påverkar hur nya digitala initiativ planeras framåt.

Get a glimpse of tomorrow’s healthtech breakthroughs at the Healthtech Startup Pitch Event, where 7  promising startups presents their solutions.

Med Karolinska Universitetssjukhusets vårddataplattform som exempel visas hur du med hjälp av openEHRs internationella informationsmodeller (s.k. ”arketyper”) via ”templates” och en terminologiserver laddad med bl.a. Snomed CT snabbt kan bygga och anpassa detaljerade kliniska IT-stöd (utan att skapa kaos). Vi framför tesen att på samma tid som det tar att beställa/upphandla och utvärdera en lösning (eller uppdatering/anpassning) för ett specifikt kliniskt behov så kan man ofta själv hinna att iterativt bygga en lösning med hjälp av s.k. ”low-code”/”no-code”- verktyg. Vi belyser även en del klurigheter och fallgropar samt diskuterar s.k. ”egentillverkning” och tester. Egentillverkningsrisker bör vägas mot de risker ett dåligt anpassat (men kanske formellt CE-märkt/MDR-klassat) ”traditionellt” upphandlat system innebär för vårdpersonal, patienter, arbetsmiljö och effektivitet.
-- För att delta i denna fördjupningssession så måste du göra en intresseanmälan genom att klicka på knappen "Boka" i inloggat läge. Syftet är att säkerställa att det blir en bra sammansatt grupp. Endast fysiskt deltagande på plats är möjligt. Huvudprincipen är dock att först anmäld får plats. --- Bokningsfunktionen öppnade 9/3 -- 
(Man kan testa att dyka upp ändå och se om det blivit någon ledig plats som inte hunnit fyllas av reserv.)

This presentation explores the ethical dimensions of predictive AI in Parkinson’s management from the perspective of people living with the condition. Drawing primarily on a qualitative study with a patient panel in a European project developing predictive AI tools, we examine how participants view AI-driven risk prediction, prognosis, and medication response tools.

I Eslövs kommun arbetar man i Lifecare där ett integrerat AI-stöd effektiviserar dokumentationen för handläggare och vårdpersonal. Resultatet är minskad administration, bättre arbetsmiljö och högre kvalitet i arbetet. Tillsammans med Tieto och Tandem Health delar Eslövs kommun sina erfarenheter och visar hur omsorgsförvaltningen frigjort resurser för att kunna ägna mer tid åt sina klienter och brukare, samtidigt som kvalitén av handläggning och vård & omsorg ökat.

Hur kan vården stärka digital kompetens på ett sätt som leder till verklig förändring i vardagen?
Hälsodigitalens Akademi 2.0 är ett initiativ i Region Västerbotten som kombinerar självskattning, mikrolärande och AI-baserat stöd för att öka digital mognad hos vårdpersonal. Med den digitala kollegan Digge Direkt integreras lärande och stöd direkt i det dagliga arbetet.

As AI moves from pilots into clinical use, responsibility shifts from project teams to institutions. This panel examines who has the authority to approve, pause or withdraw AI systems in healthcare and what evidence is required to justify those decisions. A discussion for leaders facing real accountability beyond experimentation.

Regionernas kostnader för hälso- och sjukvård ökar samtidigt som resurserna är begränsade. Medicintekniska produkter kan förbättra nyttan för patienter och underlätta för personal eller kan bara medföra en ökad kostnad. Fortfarande fattas beslut om införande utan tydlig värdering av kliniska studier och produkter införs idag olika i landet. Sessionen belyser vad ordnat införande innebär, hur MTP-rådet fungerar som en samlad företrädare för regionerna i komplexa beslutssituationer och hur rådet stödjer regionerna vid införandet av medicintekniska produkter. Vi belyser även utmaningar med digital medicinteknik och den snabba utvecklingen.

In a time when global crises and disruptions in supply chains can affect the availability of medicines and medical devices, national preparedness has become increasingly important. This session explores how Sweden can strengthen its resilience through data‑driven logistics and enhanced collaboration between public authorities, industry, and logistics hubs such as the Port of Gothenburg. We will discuss both technological solutions and strategic initiatives designed to safeguard patient safety and ensure continuous access to vital medical products.

På vårdcentralen Gustafkliniken på Lidingö har vi på två år gått från 4–5 veckors väntetid till noll — utan dyra investeringar eller komplicerade PM. 
Vi visar hur struktur, digitala lösningar och AI frigör tid, minskar administration och höjer kvaliteten. 
Under föreläsningen får du ta del av konkreta tidsvinster och kvalitetsresultat — och de mänskliga effekterna: passion, stolthet och hopp!

Patientdata är ett av vårdens viktigaste professionsinstrument – och samtidigt en källa till frustration, osäkerhet och etiska avvägningar i det dagliga arbetet. I denna presentation redovisas resultat från en studie om hur vårdpersonal upplever digitalt stöd och kompetens i arbetet med patientdata. Resultaten visar en stabil vardagshantering men ökad sårbarhet vid komplexa situationer, där brister i systemstöd, rutiner och organisatoriskt ansvar blir tydliga. Presentationen lyfter behovet av att se digital kompetens som en organisatorisk och professionell fråga, snarare än ett individuellt utbildningsproblem, och avslutas med reflektioner om hur digitalisering kan stödja – snarare än störa – kliniskt omdöme och patientkontakt.

Upphandling av verksamhetssystem för socialtjänsten är ett omfattande arbete som oftast bedrivs lokalt med begränsad samverkan med andra kommuner. I initiativet Standardisering av verksamhetssystemen för socialtjänsten ges möjlighet till större samverkan och nationellt stöd. Under seminariet berättar vi konkret hur kommunerna kan använda det stöd som initiativet ger i form av kravbibliotek för upphandling och avtalsdialog. Bara att använda!