Digitala triageringsmodeller infördes i Sverige för mer än sju år sedan och idag har nästan alla regioner en digital vårdingång med automatiserad triage, till exempel 1177 direkt eller lokala motsvarigheter. Med digitaliserad triage finns goda möjligheter att följa patientresan, analysera utfall och utvärdera effekter i stor skala – och nu finns data från miljontals triageringar att luta sig mot.

Flera regioner har genomfört omfattande utvärderingar av sina lösningar. Denna programpunkt sammanfattar vad dessa studier visar om effektivitet, patientsäkerhet och träffsäkerhet samt vilka slutsatser som kan dras efter sju års utveckling och drift av digital triage i svensk hälso- och sjukvård.

Vi lyfter frågor som:

• Vad i en automatiserad triage ger mest effekt på tillgänglighet?
  
  

• Hur påverkar arbetsflöden och arbetssätt hur framgångsrik en implementation blir i verkligheten?
  
  

• Vilka effektmått bör vården använda för uppföljning – och finns det behov av nationell samsyn?
  
  

• Leder prioriterad kö som standard till att brådskande ärenden och sårbara grupper snabbare når rätt vårdnivå?
  
  

• Hur säkras kvalitet och patientsäkerhet genom kombinationen av medicinskt regelverk, erfarenhetsdata och AI-stöd?
  
  

• Vilka lärdomar finns från stora regionala införanden när det gäller patientnytta, följsamhet och digitalt förtroende?
  
  

• Vilka trender ser vi framåt, exempelvis AI för rikare anamnes, adaptiv frågelogik, kontinuerligt lärande och öppna säkerhetsmekanismer?
  
  

Målet är att ge en samlad bild av vad som fungerar i skarp drift och att peka ut en hållbar riktning för framtidens autotriage – där AI kan förstärka värdet av etablerade medicinska regelverk utan att kompromissa med patientsäkerhet, jämlikhet eller arbetsmiljö.