Programpunkter

Överenskommelser i lantmäteriförrättningar
I en lantmäteriförrättning får avsteg göras från vissa av de villkor som skyddar enskilt intresse om berörda fastighetsägare under förrättningen medger det. Hur länge är parterna bundna av sina resp. lämnade medgivanden och hur lång tid före ansökningstillfället kan anses kvalificera sig som under förrättningen? Hur ska lantmäterimyndigheten agera om det är tveksamt om en överenskommelse kan bedömas var ingången under förrättningen, så att säga när kan en överenskommelse anses vara ”för gammal”? Under seminariet görs en genomgång av vad HD ansåg i Påarpmålet (NJA 2014 s. 545) och hur Lantmäteriet rekommenderar att överenskommelser ingångna före ansökningstillfället ska hanteras.

Hur går det för handeln?
Talare: Fredrik Bergström
Hur mår externhandelsområden?
Paneldiskution: Jan Wejdmark, Lennart Steen & Annica Ånäs.

Ändrade arbetssätt ger snabbare byggande - Örebromodellen
I Örebro kommun sker i princip alla markanvisningar efter att en detaljplan har antagits och vunnit laga kraft. Med Örebro kommuns arbetssätt möjliggörs snabba processer för hela kedjan, från översiktlig planering till färdigbyggda hem, som ger förutsättningar för aktörer på marknaden att i sina projekt gå från idé till inflyttning inom så kort tid som ett år. Samtidigt ger modellen Örebro kommun möjlighet att säkerställa att det som byggs håller god kvalitet och att helheten blir bra för Örebroarna. Tack vare arbetssättet har det varit möjligt för Örebro att säkerställa en nybyggnadstakt om 900-1000 bostäder per år och därmed hålla jämna steg med marknadens efterfrågan på nyproducerade bostäder.
Talare: Ulrika Jansson, planeringschef Örebro Kommun och Martin Willén, Biträdande Stadsbyggnadschef Örebro Kommun.
Tyresös stadsbyggnadsprocess
Tyresös kommun har som vision att bli den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen 2030. För att nå dit ska kommunen växa med ca 1000 kommuninvånare om året vilket ställer krav på ett nytt arbetssätt för att öka bostadsbyggandet och höja statusen på den kommunala infrastrukturen. Under detta pass förs en dialog kring Tyresös arbetssätt där hela processen från projektinitiering till färdig byggnad står i fokus. Hur kommer det sig att Tyresö har 100 % genomförda detaljplaner de senaste 20 åren? Vad innebär det att arbeta med ”muntliga” markanvisningar och hur kommer vi ifrån konkurrensen mellan plan- och exploateringsavdelningarna?
Talare: Jenny Linné , avdelningschef mark och exploatering, Tyresö kommun och Heléne Hjerdin, avdelningschef plan, Tyresö kommun.

Branschprojekt BSAB 2.0D
et nya klassifikationssystemet CoClass, ett digitalt språk för all byggd miljö genom hela livscykeln - Branschprojekt BSAB 2.0 Bristande kommunikation kostar årligen åtskilliga miljarder i både produktion och förvaltning inom samhällsbyggnad. Det nya klassifikationssystem som utvecklats i branschen BSAB 2.0 kan till stor del lösa detta problem. Systemet lanseras under hösten.
Talare: Helena Dahlberg, produktchef AMA/BSAB, Svensk Byggtjänst
Big data
- Vad innebär det för dig och mig?
- Vad är Big data
- Vilken nytta kan vi dra av big data
- Vad krävs för att vi ska kunna tillämpa big data
Talare: Ronnie Eliasson

Planprocessutredningen
 

Lantmäterimyndighetens roll i detaljplaneprocessen

Aktuella Rättsfall - fastighetsrätt
Genomgång av det senaste årets intressanta avgöranden från Högsta domstolen och mark- och miljööverdomstolen.

Aktuella rättsfall - fastighetsvärdering
Talare: Rolf Simón, fastighetsvärderare Forum Fastighetsekonomi

Digitalisering 
Den digitala världen är normen för dagens och morgondagens studenter. Som expert på kunskapsmiljöer har Akademiska Hus genomfört en omfattande studie inom digitala trender och hur de kan komma att påverka Kunskapssverige. Och i maj kom resultaten! Omvärldsstudien ger en inblick om framtidens utbildning och forskning, som allt mer rör sig mot den digitala arenan. Dessa kunskaper är nödvändiga att både kartlägga för nya förutsättningar och befästa Sverige som kunskapsnation.
 
 

Hur mår våra citykärnor?
Talare: Björn Bergman, Svenska Stadskärnor Hur mår fastigheter i citykärnor? Panel: Björn Bergman, Svenska Stadskärnor, Jan Wejdmark, Newsec, Agneta Jacobsson, VD, Cushman & Wakefield, Wilner Andersson VD Agora, Anders Kupsu VD Skandiafastigheter.

Blandade upplåtelseformer i Sorgenfri
Sorgenfri är Malmös äldsta industriområde. Det centrala läge har inneburit att staden en längre tid har arbetat för att på sikt omvandla området till en småskalig innerstadsstruktur med blandad bebyggelse. Byggnationen av de första bostadsprojekten är nu i full gång. Småskalighet och variation är värden som man har lyft fram under planeringsfasen. Detta bär man nu med sig vidare in i genomförandefasen, bland annat genom att sträva efter en blandning av olika upplåtelseformer.

Östlig förbindelse är en trafiktunnel för väg-, buss och spårtrafik under Saltsjön. Trafiktunneln binder samman söder och norr och sluter vägringen runt Stockholm. En Östlig förbindelse ger nyttor över hela regionen. Förbindelsen finns med i uppdraget till Sverigeförhandlingen. En strategisk fråga är valet mellan sänktunnel eller bergtunnel. 
 

Infrastrukturens inverkan på rörligheten på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden
- Sveriges befolkning rör sig dagligdags inom pendlingsregioner som blir större och större. De stora är i viss mån vinnare på de smås bekostnad. De stora blir större både till ytan och till innehåll. Det är en del av urbaniseringens kraft, men beror också på andra förhållanden. Det är också stor skillnad på våra tre storstadsregionerna avseende regionförstoring. Här spelar trafikinfrastrukturen en stor roll. Men hur stora kan våra pendlingsregioner bli? Vad är rimliga restider och reskostnader? Hur påverkar det att vi idag främst förtätar våra redan mest centrala regiondelar? Vilka pendlar mest och vilka pendlar minst? Varför är våra arbetsmarknader större än våra bostadsmarknader? Vilka flyttar mest och vilka flyttar minst? Kan man påverka det genom att ”bygga rätt”?Infrastrukturen begräsnar rörlighet på arbetsmarknaden Bostäder saknas, hur gör bolagen i sektorn? Är ett bygg/fastighetsbolag bättre på att lösa bostadsfrågor till sin personal? Skulle ett byggföretag bygga studentbostäder för att bygga varumärke (employer branding)?
Maria Pleiborn, Demograf/Senior rådgivare, WSP Sverige AB, inleder.
Panel: Tommy Lenberg, Reinhold Lennebo, Björn Wellhagen

PBL och LOU ”La Scala-målet, ridå ned eller da capo”
Efter EU-domstolens avgörande i det så kallade La Scala-målet 2001 har utgångspunkten i svensk rätt varit att upphandling måste göras vid markexploateringar där byggherren även ska utföra kommunala allmänna platser. I utredningen ”Bättre samarbete mellan stat och kommun - vid planering för byggande” från december 2015 ifrågasätts den tolkningen och utredningen menar att La Scala-målet inte är tillämpligt på svenska förhållanden. Innebär detta att ridån är på väg ned för La Scala-målet eller vad gäller?
Talare: Ulf Vannebäck

Lantmäteriets digitala agenda
Lantmäteriet har legat på framkant i teknikanvändning och alltid varit en föregångare i den digitala anpassningen av myndigheter. Fastighetsregistret har varit en väl använd och otroligt värdefull informationstillgång sedan 1970-talet. Pantbrev digitaliserades i början av 1990-talet. Förrättningsverksamhet har utförts med ärendehanteringsstöd i digital miljö sedan slutet av 1990-talet. Lantmäteriets utveckling de senaste åren har varit intensiv och de kommande åren förväntas innebära rejäla förflyttningar när det gäller att använda den modernaste tekniken för att utföra bästa möjliga samhällsservice enligt medborgares, företags och myndigheters förväntningar. Lantmäteriets digitala agenda berättar om hur förflyttningen till nya tillstånd kommer att gå till.
 

Effektiv kommunikation och att sälja en idé - hur viktigt är det det?
Allt handlar om försäljning! Det kan vara att sälja in en idé till en ledningsgrupp, till kunder eller till andra intressenter och när vi i allt större utsträckning jobbar med att innovera arbetsprocesser, tjänsteutbud eller digitala lösningar behöver du jobba aktivt med försäljning.

Taxering av jordbruksfastigheter.
Hur gick arbetet - fanns det några särskilda utmaningar?
Talare: Magdalena Stjerndahl, NAI Svefa
Värdering av lantbruksfastigheter i tätortsnära områden
Talare: Gunnar Hennings, LRF Konsult

Bostadsområden, vägar eller industriområden är delar av samhällsbygget men också av en pågående landskapsomvandling. Att investera i byggande av naturkapital skapar förutsättningar för attraktiva tätorter och ett landskap som kan fortsätta leverera nödvändiga ekosystemtjänster. Ekologisk kompensation är ett viktigt verktyg i detta arbete och just nu pågår en statlig utredning om hur detta verktyg kan användas mer effektivt vid markomvandling. Miljö- och samhällsplaneringsjuristen Johanna Ersborg och miljöekonomen Fredrik Gisselman från Enetjärn Natur, företaget som satte ekologisk kompensation på kartan, förklarar hur det är möjligt att både bygga naturkapital och samhällen, vilka regler du måste ha koll på, vilka lagförändringar som är på gång och varför det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i naturkapitalet. 
Talare: Johanna Ersborg & Fredrik Gissleman
Saneringsbidrag för en hållbar stadsutveckling
Det är möjligt att bygga fler bostäder samtidigt som det blir mindre gifter i marken och gröna områden kan bevaras för en bättre boendemiljö. Gamla industriområden behöver inte bli en grå fläck på kartan och en öde tomt i samhället. Satsningen för att möjliggöra bostadsbyggande på förorenad mark är 200-300 miljoner kronor per år. Vi berättar mer om satsningen och om hur hjulen kan komma i rullning för enskilda projekt. Bidraget kan sökas från och med 2016!
Talare: Jeanette Häggrot
 

Geografisk Marknadsanalys för värdering
Talare: Magnus Andersson
Hur görs marknadsanalys i värderingar och vilka är utmaningarna?
Talare: Fredrik Brunes

Urbana linbanor är ett relativt nytt fenomen som bedöms som ett hållbart transportsystem som kan frigöra markyta för andra ändamål. Linbanor i tätbebyggda områden finns på flera platser runtom världen och planeras nu i Sverige för första gången. I samband med att luftutrymme tas i anspråk för linbaneändamål uppstår flera fastighetsrättsliga frågor som behöver utredas för att urbana linbanor ska kunna introduceras i Sverige. Två examensarbeten har nyligen skrivits inom området och författarna är nu på plats för att presentera sina slutsatser och svara på frågor.
Luften är fri- En fastighetsrättslig studie av urbana linbanor Markåtkomst för urbana linbanor - Vad har prövats tidigare och vilka möjligheter finns för kommuner som vill utveckla linbanesystem i urbana miljöer?
Talare: Amanda Sterner Nordin
Urbana linbanor - Markåtkomst och värdering
Ersättning och värdering för markåtkomst och störningar vid anläggande av linbana i tätbebyggt område.
Talare: Eva Hendén och Anders Johansson