Prostatacancer är den vanligaste cancertypen med omkring 10 000 män drabbade per år. Införandet av PSA-tester har lett till att fler fall upptäcks och fler män får bättre utfall i jämförelse med tidigare. En screening med PSA-analys för män mellan 50 och 70 år kan leda till minskad dödlighet, men eftersom rutinen har varit att genomföra biopsi trots att ultraljud och palpation inte tyder på cancer leder det till överdiagnosticering. Överbehandling av biopsi innebär en onödig infektionsrisk och orsakar obehag för patienten.

Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer ändras till att rekommendera MR-diagnostik och riktad biopsi för patienter med förhöjt PSA. Detta leder till att färre män kommer genomgå biopsier och antalet infektioner orsakade av biopsin kommer därav minska. Det finns även studier som visar att införande av MR-diagnostik inte enkom kommer patienten till godo utan också har potential att spara resurser för sjukvården.

Ett införande av screeningsprogram för prostatacancer skulle kunna leda till en ökad sannolikhet att upptäcka allvarlig cancer hos patienter i ett tidigare skede. Samtidigt ställer det ökade krav på vården i form av uppbyggnad av kompetens och investering i resurser. Hur kan digitalisering i vårdförloppet minska pressen på vården vid införande av screeningprogram?