Programpunkter

Vi hör dagligen om kompetensbrist, platsbrist, köer och ekonomiska utmaningar i hälso- och sjukvården. Hur kan vi möta utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård med bibehållen eller bättre kvalitet och effektivitet? Är sjukhus hemma en del av lösningen? De tekniska, praktiska och regulatoriska utmaningarna är lika oavsett vilken diagnos patienten har och fördelarna för patienten är betydande – är det en outnyttjad möjlighet? 

Avslutande paneldebatt för spåret Cancervård@home

Äntligen kan vi förbereda och stärka patienter inför en cancerbehandling genom ett digital program via 1177, stöd- och behandlingsplattformen. Föreläsningen kommer handla om framtagandet av behandlingsprogrammet som stärker patienter fysiskt och psykiskt inför deras behandling och varför det är viktigt. 

Min vårdplan i 1177 som stöd för kontaktsjuksköterskan att arbeta strukturerat med cancerrehabilitering.

Att få ett bröstcancerbesked innebär ofta att stå inför en lång, komplex och splittrad vårdresa som ställer krav på en förmåga att navigera genom en mängd vårdkontakter. Information och besked kommer från olika håll och i olika format vilket ofta leder till att patienten känner sig otrygg och inte upplever kontroll över sin vårdresa. Detta riskerar att resultera i ökad oro, bristande följsamhet till behandlingsplanen och försämrade vårdresultat – samtidigt som det innebär en extra belastning för vården.Tillsammans med representanter från landets regioner utforskar Regionalt cancercentrum (RCC) om nya arbetssätt kan göra bröstcancervården mer sammanhållen och patientcentrerad med förbättrade kontaktvägar mellan patienten och vården. Målet är också att avlasta vårdpersonal genom att skapa en mer delaktig och informerad patient, minska onödiga vårdkontakter och automatisera manuella processer.Genom att etablera digitala vårdplaner och automatiserade vårdprocesser skapas ökad överblick, effektivitet och delaktighet. Målet är en förbättrad upplevelse för patienterna, med ökad delaktighet och trygghet som följer av ökad kunskap och förenklad kommunikation med vårdpersonalen.Frågor som kommer att diskuteras:Hur kan digitala vårdplaner förbättra patientens upplevda kontroll och delaktighet i sin vård?Vilka effekter har automatiserade vårdprocesser på effektivitet och kvalitet i bröstcancervården?Vilka utmaningar har uppstått under projektets gång, och hur har de hanterats?Vilka lärdomar kan andra vårdgivare dra av detta samarbete?Om fördelarna för patienten är tydliga - vad är fördelarna för vårdpersonalen?

I arbetet med digital transformation inom vården skapar nya möjligheter till en mer personcentrerad och tillgänglig cancerrehabilitering både ur ett regionalt och nationellt perspektiv men det handlar om mer än att driftsätta digitala verktyg. Utveckling av vårdpersonals kompetens, organisation och vård-/rehabiliteringsprocesser är central men hänger den med i utvecklingen?Digi-CaRe är en övergripande projektplattform som syftar till att utveckla digi-klinisk kompetens och öka personcentreringen inom cancerrehabilitering. Inom ramen för Digi-CaRe har uppbyggnad och driftsättning av Cancerrehabilitering Skåne Online, ett interdisciplinärt cancerrehabiliteringsteam som arbetar genom digitala verktyg, varit ett första steg. Projektet har lett till ökad tillgänglighet till avancerad cancerrehabilitering och fortsätter med flera pågående och föreslagna vidareutvecklingsprojekt.Gemensam utgångspunkt är just digi-klinisk kompetens vilket kan beskrivas som en central och framtidsorienterad färdighet inom vården, där vårdpersonal inte bara behärskar traditionell klinisk praxis utan också kan anpassa och implementera denna i digitala miljöer.MålgruppPresentation riktar sig till beslutsfattare, vårdpersonal, projektledare inom vård och hälsa samt representanter från patient- och närståendeföreningar.Efter presentationen ska deltagarna ha en tydlig bild av:• Behovet av och fördelarna med digi-kliniska arbetssätt inom cancerrehabilitering.• Erfarenheter och resultat från projektet Digi-CaRe.• Strategier för att implementera och sprida digitala rehabiliteringsprocesser.• De första konkreta stegen för att fortsätta utvecklingen och sprida arbetssätten nationellt.

Presentationen ger en sammanfattning av avhandlingen Support for patients and the role of eHealth in rehabilitation after radical prostatectomy (Stöd till patienter och ehälsas roll i rehabilitering efter radikal prostatektomi).

Projektet erhöll tilldelning av finasiellt stöd, från Regionalt Cancercentrum-syd, inom ramen för särskild satsning rehablitering och palliativ för 2024. Genom projektet har vi nu strukturerat ett digitalt vårdförlopp som inte bara förbättrar tillgängligheten och flexibiliteten för patienter i palliativ vård, utan även ger närstående ett bättre stöd och underlättar kommunikationen med vården. Projektet syftar till att införa fler digitala vårdlösningar i den palliativa öppenvården genom 1177.se-plattformen, för att stärka vårdens strategiska mål, förbättra tillgängligheten, medicinsk kvalitet, patientsäkerhet samt skapa en mer attraktiv arbetsmiljö. Sammanfattningsvis tror vi att resultaten av detta projektet har skapat en mer personcentrerad digital och interaktiv palliativ vård som innebär att den palliativa vården bli än mer flexibel och kan anpassas till patienternas individuella behov.

Avslutande paneldiskussion i blocket "Rehabilitering" där vi tar upp övergripande frågor kring implementering, hållbarhet och patientnytta. 

Med en generativ språkmodell omvandlar vi nationella vårdprogram, kliniska riktlinjer och vetenskaplig litteratur till tydlig, begriplig och komplett patientinformation. Projektet har väsentligt förkortat tiden det tar att ta fram Min vårdplan för personer med cancer i lever, gallvägar och gallblåsa. På så vis använder vi vårdpersonalens kompetens bättre och når snabbare resultat som är användbara i klinisk praxis.

MR-Linac i kombination med AI-stöd möjliggör högprecisionsbehandlingar och automatisk anpassning av stråldoser men väcker frågor om patientsäkerhet och medicinskt ansvar. I den här presentationen diskuterar vi denna typ av frågeställningar i ljuset av EU:s AI Act.

Ett föredrag om  utvecklingen av Nationella regimbiblioteket, ett nationellt kunskapstöd för läkemedelsbehandling vid cancer. Hur det har växt med innehåll och användare i hela landet och utmaningarna med att nå både de som använder sig av papper och penna och de som har modernaste IT-lösningarna. Hör också om hur vi tänker oss nästa steg med direktöverföring till olika vårdinformationssystem. 

Hur tar vi steget från tidskrävande manuell datainsamling till framtidens automatiserad informationsförsörjning av kvalitetsregister inom cancerområdet? Föreläsningen belyser utmaningen när två världar möts och behöver samexistera - den manuella och den automatiserade datainsamlingen. Vi beskriver hur vi tar oss an denna övergång och vilka förändringar som vi tror krävs av registren för att skapa en effektiv och robust struktur för framtiden. Ta del av färska erfarenheter från en pilotimplementation av automatiskt överförda strålbehandlingsdata i Svenska hypofysregistret.

I Cancer i Sverige 2025 tar Socialstyrelsen ett brett grepp om cancer. I ett nytt visualiseringsverktyg beskrivs insjuknande och dödlighet, överlevnad, prevalens och prognos för 18 cancerformer. Utöver dessa cancerformer redovisas statistik för all cancer, sällsynt cancer och barncancer. Särskild tonvikt läggs på socioekonomisk och regional jämlikhet.