Årets program

Spridningen av konspirationsteorier är ett potentiellt hot mot demokratin då de ofta gör (falska) anspråk på att förklara hur demokratin och världen styrs och fungerar. Konspirationsteorierna tar ofta sin utgångspunkt i klassiskt antisemitiska och rasistiska föreställningar och troper. De riskerar därför även att spä på antisemitism, andra former av rasism och fördomar. Konspirationsteorier frodas i tider av kris. Vad behöver vi veta om konspirationsteorier för att kunna bemöta konspiratoriska påståenden?

Sociala medier har förändrat hur vi tar till oss information och hur vi utsätts för hat. I detta samtal diskuterar vi hur desinformation sprids bland unga, hur hat kan döljas bakom humor, och hur algoritmer förstärker och normaliserar hatfulla budskap. Vi undersöker mekanismerna bakom denna utveckling och vilka konsekvenser det får för ungas världsbild och demokratiska värderingar.

Romer är inte en enhetlig grupp – i Sverige finns fem nationellt erkända romska grupper med skilda historiska erfarenheter, språkvarianter och kulturella uttryck. Välkommen till ett samtal som lyfter de fem nationellt erkända romska grupperna – svenska romer, finska romer, utomnordiska romer, resande och nyanlända romer – och belyser deras respektive erfarenheter, språkvariationer, kulturella uttryck och samhällsposition idag. Samtalet syftar till att öka kunskapen om romsk mångfald samt främja respekt och förståelse för romer i Sverige och för framtida möjligheter.

Hur kan vi stärka demokratiarbetet i skola och samhälle? I detta samtal möts forskare och praktiker som arbetat med Demokratistegen, en modell för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i skolan och folkbildningen. Ta del av ny forskning från Mälardalens universitet och inspirerande exempel från verkligheten. Samtalet leds av Karin Årman, projektledare för Demokratistegen vid Forum för levande historia. 

Vilken kunskap har allmänhet och offentliganställda om mänskliga rättigheter och demokrati? Hur ser utsattheten ut och vilka trender är särskilt positiva – eller oroväckande? Vilka krav ställer situationen för demokratin och de mänskliga rättigheterna på beslutsfattare och företrädare för det offentliga? De högsta cheferna för Institutet för mänskliga rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia samtalar utifrån aktuella rapporter.

”Varje dag möter unga muslimer glåpord på stan och i skolan. Det gör att många isolerar sig och tjejer är extra utsatta. Det säger Farhiya Hawad, gruppledare på Tjejforum i Rinkeby. Hon arbetar med Rädda barnens ungdomsförbund och kommer samtala om deras rapport som kartlagt barn och ungdomars erfarenhet av antimuslimsk rasism. Vi tar också upp situationen på arbetsmarknaden med Seher Yilmaz, statsvetare som lett Rättviseförmedlingen och idag arbetar som Ansvarig för social hållbarhet på Samhall. Vad är vägen framåt och vilken roll spelar civilsamhället och de offentliga Sverige i att motverka antimuslimsk rasism?

Ett samtal om ungdomars attityder idag. Om tillit till samhället och syn på människors lika värde.Hör representanter från organisationer och myndigheter som arbetar med unga. Hur har samtalsklimat, fördomar och utsatthet bland unga förändrats? Vad behöver vi som samhälle göra?

Stockholms stad och Forum för levande historia bjuder in till ett seminarium om lokala handlingsplaner som verktyg i det långsiktiga arbetet för ett samhälle fritt från rasism. Ett effektivt antirasistiskt arbete kräver insatser på flera nivåer – där lokala åtgärder spelar en viktig roll för ett samhälle fritt från rasism. Med utgångspunkt i Stockholms stads nyligen antagna handlingsplan – som är en del av stadens bredare arbete för mänskliga rättigheter – samtalar vi om nationella och lokala utmaningar och möjligheter i det fortsatta arbetet.