Årets program

Ett historiskt och nutidsperspektiv på försoning och upprättelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Storsamhällets övergrepp och krav på ”svenskhet” ledde till ett osynliggörande av minoriteten. Sannings- och försoningskommissionens rapport 2023 är en uppgörelse med assimileringspolitiken mot minoriteten. Nu riktas samhällets blickar åter mot regionen och minoritetens traditionella områden. Hur kan en minoritet som aktivt osynliggjorts värna sin särart och sina rättigheter? Hur bidrar man till hopp och upprättelse för historiska övergrepp? Ett samtal om social hållbarhet, mänskliga rättigheter och vägen framåt. Vad kan staten och kyrkan göra för att ta ansvar för tidigare övergrepp och för att stärka minoriteten idag? Finns det utrymme för minoritetens språk, kultur i en orolig omvärld?

Demokrati som styrelseskick är på tillbakagång. Som ett brev på posten ökar antalet väpnade konflikter. Är det dags att ta ett nytt grepp om teorin om demokratiernas fred? Och vilken roll spelar mänskliga rättigheter i sammanhanget?

Svenskt teckenspråk har samma ställning som nationella minoritetsspråk i språklagen, men i praktiken är villkoren olika. När Sverige valde vilka språk som skulle få status som nationella minoritetsspråk inkluderades inte svenskt teckenspråk. Språket sågs främst som ett hjälpmedel. Dövrörelsen menar däremot att döva är en egen språk- och kulturgrupp. Varför betraktas inte döva som en minoritet och vilka konsekvenser får det?

I Sverige ifrågasätts allt oftare vissa religiösa uttryck, och många menar att tro borde höra hemma bakom stängda dörrar. Men vi tror tvärtom – att tro och traditioner hör hemma i det offentliga rummet. När vi delar våra sätt att tro, fira och leva växer gemenskapen.   Därför bjuder vi in dig till en mötesplats där vi tillsammans utforskar och firar det mångreligiösa Sverige. 

De senaste åren har attackerna mot kvinnors och hbtqi-personers rättigheter ökat. Abort har förbjudits i stora delar av USA och hbtqi-personers rättigheter har försvagats. Flera länder arbetar för att försvaga globala åtaganden kring SRHR och jämställdhet. Samtidigt växer förekomsten av “manfluencers”, som ifrågasätter kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. I panelsamtalet pratar vi om den globala kampen för SRHR och hur de politiska ungdomsförbunden ser på Sveriges roll i kampen om rättigheterna.

Demonstrationsfriheten har spelat en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen genom historien. Idag ser vi dock en ökad repression mot personer som nyttjar sin demonstrationsfrihet i form av bl.a. ökat straffhot och ett narrativ som utmålar fredliga aktivister som ett hot mot demokratin. Den här panelen kommer att diskutera vad demonstrationsfriheten faktiskt innebär, hur repressionen mot fredliga aktivister ser ut och vad detta innebär ur ett demokrati- och rättighetsperspektiv. 

När Agenda 2030 antogs skulle Sverige vara ett föregångsland för hållbar utveckling. Tio år senare möter arbetet kritik - bland annat från Riksrevisionen, som menar att styrningen är svag och att flera mål riskerar att inte nås. I ett kunskapshöjande samtal med två experter ges en nulägesbild av Sveriges arbete och de största utmaningarna i genomförandet.

The Crimean peninsula in southern Ukraine became the starting point of Russia’s aggression in 2014. It is the place where major human rights violations began — from political persecutions and kidnappings to the abduction of children. This picturesque region, home to the Indigenous peoples of Ukraine, including the largest of them, Crimean Tatars, has turned into a territory where they can no longer live freely due to the ongoing Russian occupation and targeted persecutions of these Sunni Muslim people.

Ett systematiskt och ambitiöst förebyggande arbete är en förutsättning för en narkotikapolitik som respekterar mänskliga rättigheter, medan den dominerande kritiken fokuserar på avkriminalisering, legalisering eller ensidig skademinimering. På seminariet presenteras en ny rapport som går igenom debatten kring mänskliga rättigheter och narkotikapolitik och för in nya perspektiv.

Världskoll i skolan är Svenska FN-förbundets nya grundskolesatsning med stöd av Allmänna Arvsfonden. Eleverna får lära känna FN-filuren och materialet inspirerar till hopp om en bättre värld. FN-förbundet stöttar även gymnasieskolor i deras arbete att stärka elevers kunskap och engagemang. Att skydda och stärka demokratins grundläggande principer är en viktig del av FN-förbundets arbete och med vårt undervisningsmaterial kan skolor ta in världen i klassrummet! Syftet med FN-förbundets skolverksamhet är att öka kunskap och engagemang i globala frågor med fokus på FN:s roll.

Demokratiska utrymmen krymper – och människorättsförsvarare pressas allt mer. I detta seminarium, som bygger vidare på Institutet för mänskliga rättigheters kartläggning, möter du engagerade röster i ett panelsamtal om risker, osynliggörande och framtiden för civilsamhället. Vad står på spel när de som försvarar rättigheter tystas? Ett samtal för dig som vill vara med och forma en framtid där demokrati och mänskliga rättigheter står starka.

The environment and climate crisis is a global children’s rights crisis. The UN recognized children’s right to a clean, healthy and sustainable environment in 2023, in a document called General comment 26.  This document puts green lenses to interpret States’ obligations under the UN convention on the rights of the Child.  What does it say and what does this mean for us and our governments? How we can we use it Sweden?  

Vad innebär ökat användande av AI för mänskliga rättigheter inom offentlig sektor? Vilka möjligheter finns det med AI för att stärka vårt mänskliga rättighetsarbete? Vilka risker behöver vi hantera? 

Stockholms stad och Forum för levande historia bjuder in till ett seminarium om lokala handlingsplaner som verktyg i det långsiktiga arbetet för ett samhälle fritt från rasism. Ett effektivt antirasistiskt arbete kräver insatser på flera nivåer – där lokala åtgärder spelar en viktig roll för ett samhälle fritt från rasism. Med utgångspunkt i Stockholms stads nyligen antagna handlingsplan – som är en del av stadens bredare arbete för mänskliga rättigheter – samtalar vi om nationella och lokala utmaningar och möjligheter i det fortsatta arbetet.

All over the world, young human rights defenders are constantly facing a number of barriers, such as harmful media discourse, few financial resources and limited freedom of expression. During recent years, young Swedes have sued the state for climate inaction, raised awareness of the Gaza war and advocated rights for the Indigenous Sami people. What are the motivations behind their commitment and their movements’ strategies despite structural challenges?

A Sámi Perspective on Historical Justice: Challenges Faced by the Truth Commission and the Struggle to Address 500 Years of Colonial Structures.

Runtom i landet utmanas förverkligandet av barnets rätt av en ökande ojämlikhet. Vi ser att t.ex. stöd i skolan och barnets rätt till hälsa beror på var du bor och vem du är. Vid denna session presenteras barnrättsinnovationer som ett verktyg för att stärka rättigheterna och bygga ett mer jämlikt samhälle. Ett konkret exempel presenteras, och därefter blir det ett panelsamtal om hur vi kan främja en mer likvärdig barnrätt.

Hur blev välfärd synonymt med yta, konsumtion och köksrenoveringar samtidigt som stressjukdomar ökar, klimatet kollapsar och ensamheten breder ut sig? Det här samtalet handlar om hur vår ohållbara resursförbrukning kan adresseras på ett sätt som tar hänsyn till social rättvisa och ökar människors välmående; nämligen genom fokus på tillräcklighet. Vad betyder tillräcklighet och vad innebär det i praktiken?

Föräldraskapet är en av våra starkaste skyddsfaktorer – men bara om samhället förmår ge rätt stöd i rätt tid. Hur stärker vi föräldraskapet som en kraft i arbetet mot barn och ungas utsatthet och kriminalitet? Möt röster från civilsamhälle, myndigheter och de områden där utmaningarna är som störst.

Vilken roll ska universiteten och forskarsamhället ha i relation till aktuella samhällsfrågor, och vilken plikt att vara neutrala eller att ta ställning? Dessa frågor har aktualiserats i den snabbt förändrande utvecklingen i omvärlden under de senaste åren. I det här panelsamtalet diskuteras hur akademin och den enskilda forskaren kan och bör förhålla sig till brännande frågor som berör mänskliga rättigheter inom ramen för vetenskaplig trovärdighet och akademins samhällsansvar.Vilken roll ska universiteten och forskarsamhället ha i relation till aktuella samhällsfrågor, och vilken plikt att vara neutrala eller att ta ställning? Dessa frågor har aktualiserats i den snabbt förändrande utvecklingen i omvärlden under de senaste åren. I det här panelsamtalet diskuteras hur akademin och den enskilda forskaren kan och bör förhålla sig till brännande frågor som berör mänskliga rättigheter inom ramen för vetenskaplig trovärdighet och akademins samhällsansvar.