FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar i år hur Sverige lever upp till rasdiskrimineringskonventionen. I seminariet kommer vi fokusera på några av de rekommendationer kommittén gett Sverige under hösten. Vad behöver regeringen och andra göra för att motverka rasism i Sverige? Hur kan rekommendationerna användas i ditt arbete på myndighet, i offentlig organisation, inom civilsamhället eller i näringslivet? 

Vi på Institutet för mänskliga rättigheter lyfter i vår alternativrapport till kommittén särskilt vår oro för: 

• att personer som upplevt rasism sällan får upprättelse och det rättsliga stödet efter upplevelser av hatbrott och diskriminering brister 

• rasistiska undertoner i det politiska samtalet. Många upplever att denna retorik normaliserar rasistiska trakasserier, både på nätet och i samhället 
• att barn och unga utsätts för rasism i skolan och att rasistiska uttryck används i allt större utsträckning. 
• att flera av regeringens lagförslag och lagändringar som rör brottsbekämpning riskerar att utsätta synliga minoriteter för etnisk profilering och rasism från rättsväsendet.    

Alternativrapporten bygger på dialoger med rättighetsbärare och civilsamhällesorganisationer. I seminariet deltar också företrädare för civilsamhällesorganisationer som lämnat in egna alternativrapporter till rasdiskrimineringskommittén.