Vi presenterar vårt examensarbete vid Informatiken, Örebro Universitet: 

Kort pitch ser du i programpunkten  Ett pärlband av pitchade forskningsresultat samt här:

Användbarhetstest av Journalen, analyserat utifrån Nielsens riktlinjer för god design

En jämförelse mellan aktuell (2022) och föregående (2021) version av ehälsotjänsten Journalen

BAKGRUND: En stor digitaliseringsrörelse sveper över sjukvårdsregionerna i Sverige, i syfte att förbättra invånarnas tillgång till vården. Ehälsotjänsten Journalen, som tillhandahålls av 1177.se, är en av de nationella tjänsterna. Den har precis genomgått en stor förändring i dess design. Då tjänsten används av 5 miljoner användare är det viktigt att användbarheten av den nya systemet undersöks, för att säkerställa att systemet är så användbart som möjligt.

SYFTE: Syftet med denna studie är att, utifrån Nielsens 10 riktlinjer om god design, utvärdera användbarheten av ehälsotjänsten Journalen. Dessutom finns möjligheten att undersöka vad användare tycker om skillnaderna mellan den gamla och den nya versionen av Journalen, när det kommer till systemens funktioner och designval.

METOD: För denna studie har ett användbarhetstest designats, baserat på ISO 9241-11 och de mest frekvent använda funktionerna i Journalen. Testet har utförts med 10 användare som belyser styrkor och brister i de olika versionerna av Journalen utifrån ändamålsenlighet, effektivitet och användartillfredsställelse. Pre- och posttest-formulär och intervjuer, think aloud samt observationer kompletterade testet. Nielsens 10 riktlinjer har sedan använts för att analysera de framkomna användbarhetsaspekterna.

RESULTAT: Nielsens riktlinjer, förutom riktlinje 5 och 9, gick att applicera på aspekterna som användarna identifierade under testerna. Resultatet visar att vissa riktlinjer och användbarhetsaspekter var viktigare för deltagarna än andra. De viktigaste riktlinjerna för deltagarna var att Journalen tydligt ska visa systemets status, vara konsistent och följa industristandarder, ha tydlig information på sidan, samt ha en minimalistisk design.

Användarna ansåg att vissa användbarhetsaspekter var bättre i den gamla Journalen, medan vissa var bättre i den nya Journalen. Funktioner som förenklade navigationen var en viktig aspekt, liksom användningen av ikoner. Funktionen för att växla journal tyckte många var svår att använda.

SLUTSATS: Denna studie har utkristalliserat vilka funktioner och aspekter som bör tas om hand, för att användbarheten ska bibehållas, och förbättras, samtidigt som metoden har visat att Nielsens riktlinjer för god design är tillämpbara vid utvärdering av ehälsotjänster som denna.

Fördjupad version: