En systematisk genomgång av effekter och kostnader inom digitaliseringen av hälso-och sjukvården. 

Bakgrund: Införandet och användandet av digitala teknologier inom svensk sjukvård och äldreomsorg har ökat under de senaste 10-15 åren. Utvecklingen har omfattat flera nivåer och påverkat de flesta aktörer inom sektorerna, såsom vårdpersonal, chefer, myndigheter, regioner och framförallt för patienter och medborgare. Nya banbrytande aktörer har lett utvecklingen och fått en stor påverkan genom att uppmuntra andra aktörer och andra delar inom sjukvården, såväl primärvård som specialistvård. Internationellt har man kunnat se en liknande utveckling av digitala lösningar, med framförallt fokus på videomöte via dator, läsplatta eller smartphone. 

Syfte: I detta arbete görs en övergripande genomgång av i första hand den hälsoekonomiska litteraturen på området. Genomgången tittar främst på befintliga sammanställningar (systematic reviews och meta-analysis) på området. Huvudfrågan som ställs är i vilken utsträckning det finns evidens för att digitala teknologier och vårdmodeller är kostnadseffektiva. Med hjälp av en systematisk sökning i databaserna Medline och Cochrane identifieras 210 artiklar och efter att ha synat abstrakt studeras 87 artiklar i fulltext. 

Resultat: Genomgången visar att evidensen på området som helhet varierar betydligt över specifika teknologier och applikationer. Sammanställningar visar att det finns flera metodologiska problem i de nuvarande studier, bland annat när det kommer till vilka kostnader som inkluderas. Vissa specifika patientgrupper har studerats i större utsträckning än andra, bland annat patienter med psykisk ohälsa, patienter med hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. När det kommer till de kliniska resultaten utvärderas dessa på ett adekvat sätt. Även här finns det blandade resultat, men i litteraturen generellt finns tendenser att digital vård ger lika goda resultat som annan typ av vård. Problemet är att tiden för utvärdering sällan sträcker sig längre än 12 månader efter behandling. 

De hälsoekonomiska aspekterna har studerats i en begränsad del av litteraturen. Där det vanligaste inslaget är att göra kostnadsjämförelser för behandling samt kostnads effektivitet där någon form av hälsoutfall undersöks. För dessa finns inte några entydiga resultat och slutsatserna varierar stort från studie till studie. Någon entydig slutsats går inte heller att finna för olika typer av patientgrupper och teknisk specifikation. En källa för heterogenitet i de hälsoekonomiska aspekterna kommer från sättet man väljer att redovisa kostnader. Ibland väljer man att endast ta med resursåtgång för själva vårdinsatsen, inkludera indirekta kostnader exempelvis för tidsvinster för transport eller att man exkluderar kostnader för utveckling och underhåll för den digitala tekniken. Andra aspekter av det metodiska tillvägagångsättet är att de randomiserade studier som finns ofta har ett lågt antal deltagare, där generella slutsatserna därmed kan ifrågasättas.

Föredraget En systematisk genomgång av effekter coh kostnader inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården är en del av Svenska forskarnätverket för digital vård’s session " Digitala vårdmöten - forskning i Sverige & Abroad"

Läs mer om forskarnätverket på http://digitalcareresearch.se