Digitala produkter och tjänster inom försäkringsmedicin

Socialstyrelsen har ett långsiktigt uppdrag att skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer inom vård och omsorg, samt skapa, beskriva och tillhandahålla en ändamålsenlig informationsstruktur. Myndigheten har under flera år arbetat med olika digitala produkter och tjänster inom försäkringsmedicin.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) är ett av myndighetens första digitaliserade kunskapsstöd för hälso- och sjukvården. FMB finns integrerat i hälso- och sjukvårdens journalsystem och system för utfärdande av elektroniska läkarintyg i Ineras intygsapplikation Webcert. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) består av övergripande principer som gäller sjukskrivning generellt och ca 120 diagnosspecifika beslutsstöd. De diagnosspecifika beslutsstöden innehåller flera olika informationsmängder som stöd vid ifyllandet av intyg för sjukpenning.

Myndigheten har tillsammans med Inera även utvecklat ett ifyllnadsstöd för att strukturerat beskriva en individs funktionstillstånd med stöd av internationell klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i läkarintyget för sjukpenning (FK7804). För samtliga diagnoser i FMB finns urval av ICF-kategorier för funktionsnedsättning respektive aktivitetsbegränsning. Dessa urval kan sjukskrivande läkare ta hjälp av vid intygsskrivande för att beskriva vad som påverkar individens arbetsförmåga i relation till individens arbete. Utifrån detta arbete har även ett generellt ICF-urval tagits fram för att kunna användas vid diagnoser som inte finns med i FMB. Socialstyrelsen har även genomfört en tidigare utredning som resulterade i förslag på hur de framtagna ICF-urvalen för FMB kan användas i andra medicinska intyg.

Ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv ger ICF ett gemensamt språk för att beskriva funktionstillstånd som även kan användas i strukturerad digital vårddokumentation för att minska dubbeldokumentation. Om dokumentationen i journalen är strukturerad enligt ICF finns det även möjligheter för läkaren att återanvända informationen i intygen. I arbetet med att strukturera informationen i det försäkringsmedicinska beslutsstödet har ambitionen varit att använda nationell informationsstruktur (NI) och relevanta delar av nationellt fackspråk med fokus på hälsorelaterade klassifikationer (ICD-10-SE och ICF).

Vidare utveckling

Socialstyrelsen arbetar förnärvarande med att ta fram ett försäkringsmedicinskt kunskapsstöd som riktar sig framförallt till hälso- och sjukvården, men även till andra aktörer som kan vara involverade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Kunskapsstödet baseras på de nuvarande övergripande principerna, men ge ett bredare och mera innehållsrikt stöd i försäkringsmedicinska frågor.

Under 2022 planerar myndigheten att påbörja utvecklingen av en samverkansstödjande webbplats där bland annat innehåll för ett digitalt försäkringsmedicinskt kunskapsstöd visas. 

Generell informationsspecifikation för intyg

Socialstyrelsen har i samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKR skapat en generell informationsspecifikation som innefattar informationsmängder som identifierats som gemensamma för flera intyg, bland annat kontaktsätt vid undersökning, informationslämnare och underlag för bedömning. Den generella informationsspecifikationen för intyg beskriver hur intygs-information kan struktureras och dokumenteras enhetligt i journalsystem. Informationsspecifikationen skapar förutsättningar för singeldokumentation, d.v.s. att vårdinformation dokumenteras en gång och som sedan kan återanvändas i olika situationer och syften. Detta medför förutsättningar för minskat administrativt arbete i hälso- och sjukvården, ökad kvalitet i intygsinnehållet vid utfärdandet, samt ökad patientsäkerhet.

Socialstyrelsen har tillsammans med samverkansorganisationerna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKR) även utvecklat åtta specifika informationsspecifikationer för följande intyg: AF00213, AF00251, AG7804, AG1-14, FK7800, FK7801, FK7802 och FK7804. Informations-specifikationerna för dessa intyg specificerar journalinformation som ligger till grund för det specifika intyget. Myndigheten har i samråd med samverkansorganisationerna beslutat vilka informations-mängder som behövs i intygen, utifrån deras behov.

Socialstyrelsens har använt nationell informationsstruktur (NI) som referensmodell för att strukturera informationen, samt hälsorelaterade klassifikationer bl.a. ICD-10-SE, ICF och begreppssystemet Snomed CT för att terminologibinda specifikationen med termer och bakomliggande koder där det är tillämpligt.

Vidare utveckling

Under år 2022 kommer Socialstyrelsen att, med stöd av samtliga samverkansorganisationer, etablera de förvaltningsprocesser och rutiner som behövs i förvaltningen av den generella informationsspecifikationen för intyg och även de åtta specifika informationsspecifikationerna.