I Sverige finns inga specifika krav på att specialistläkare måste vidareutbildas under yrkestiden, till skillnad från många andra länder. Detta kan innebära att många läkare förlitar sig på föråldrad kunskap. Det är en tuff utmaning för läkare att själva hålla sig uppdaterad om ny information och repetera sina kunskaper utanför arbetstiden. Speciellt idag när det är personalbrist och ekonomin styr, vilket lett till att sjukvårdspersonalen fått all mindre luft i systemet. Enkätstudier visar att specialistläkares deltagande i fortbildning har minskat kraftigt under den senaste tioårsperioden.

Vi byter också till ett nytt läkarprogram som är längre och kräver fler handledare i sjukvården vilket inte existerar. 

Vi har inom Region Stockholm SLSO utvecklat en automatiserad digital medicinsk handledare och testat den i primärvården av läkare under deras arbete i klinisk tjänst och utan att störa deras dagliga arbete upplevs det som ett bra komplement till redan existerande fortbildning. 

Vår digitala handledare testar läkaren dagligen med mikrodoser av ny och gammal kunskap inom sin specialitet helt automatiskt och baserar fall-beskrivningar och frågor utifrån t.ex. diagnoser eller läkemedel hos patienter läkaren nyligen arbetat med. 

Studier indikerar på att läkare upplever att de tar till sig ny medicinsk kunskap främst under informella lärsituationer i interaktion med kollegor och patienter. Forskning visar att lärande i mångt och mycket sker i det dagliga arbetet och att viss kunskap bäst genereras vid dessa tillfällen. 

Behovet av fortbildning är en stor fråga för läkare i Sverige:
Specialistläkares fortbildning – effekt, förutsättningar, drivkrafter (lakartidningen.se)

Vi kommer presentera vilka pedagogiska fördelar detta system har, hur systemet fungerar och hur utfallet blev i praktiken.