Svampar – från mikroorganism till världens största individ!

Svampar finns överallt och har många viktiga funktioner i våra ekosystem som nedbrytare, mykorrhiza och parasiter. De varierar enormt i livsformer och är ofta svåra att studera då många lever mesta delen av sitt liv i marken eller inne i andra substrat. Denna mångfald och att de är svåra att studera för blotta ögat är kanske en av anledningarna till att svampar behandlas ganska översiktligt i våra läroböcker i biologi, till exempel finns det sällan ens en bild på en svampcell. Forskningen kring svampar går snabbt framåt och det kan också vara utmanade att hinna med i kunskapsutvecklingen för en biologilärare eller läroboksförfattare.

I sitt föredrag kommer Ulla Carlsson-Granér att presentera några av de saker som är unika för svampar, till exempel deras sätt att inta föda som kan ha både positiva och negativa följder för oss människor. Hon kommer också ta upp lite om det vi vet om svamparnas evolution och hur svamparna i dag delas in i olika grupper. De exemplen av fascinerande svampar och tips hon ger under föredraget ska förhoppningsvis inspirera till att göra mer kring svampar med eleverna i skolan.

Artmångfald – negativa och positiva trender!

Om man arbetar med ungdomar upptäcker man att det i många fall finns en väldigt mörk syn på olika skeenden. Klimatförändringarna är ett uppenbart exempel, men även synen på utvecklingen av artmångfald över tiden tycks ofta oroa många unga, och för den delen även äldre. Ofta är åsikten att arter dör ut utan att vi kan påverka det, och min upplevelse är att detta leder till någon form av handlingsförlamning eller hopplöshet inför problemet.

Artmångfald som underlag för ekosystemtjänster har direkt eller indirekt varit i fokus för medias rapportering om natur under ett antal år. Nästan alltid fokuseras på minskningen av artdiversitet, dvs utrotningen av arter, både nationellt och internationellt. Denna minskning är uppenbart ett stort problem, och ett hot mot många processer. Det är dock inte så att alla arter är konstanta eller minskar, utan vissa arter, som tidigare varit nära eller väldigt nära utrotning, har ökat till nivåer där de i nuläget inte är hotade. Detta presenteras ytterst sällan i media.

I denna föreläsning diskuterar Bent Christensen siffror på hur artmångfalden generellt utvecklas för närvarande, där det givetvis ur många aspekter är mörka utsikter. Han använder dock mesta av tiden till att presentera olika lyckade exempel på bevarande av arter, där tidigare nästan hopplösa trender, av olika skäl och på olika sätt har vänts. Tigrar, pandor, vissa noshörningar internationellt, samt från Sverige utter, pilgrimsfalk och havsörn kommer att vara några exempel.

Hans syfte är inte att visa att allt är bra, och att allt ordnar sig, utan visa att det går, och i många fall redan gått, att ändra negativa trender, om man bestämmer sig för att göra det. Han hoppas att deltagarna kan ha med er och använda några av dessa exempel till sin undervisning och kanske bidra till en mer aktiv och konstruktiv syn på att problem kan åtgärdas.