Program

Två statliga utredningar har nyligen lagt fram omfattande reformförslag inom familjerätten. SOU 2025:91 föreslår en modernisering av ärvdabalken, bland annat ett testamentsregister i offentlig regi, e-testamente, stärkt skydd för efterlevande sambo och nya regler om nödtestamente och förlust av arv. SOU 2025:121 föreslår de mest ingripande ändringarna av bodelningsförrättaruppdraget sedan 1988. Båda utredningarna har sin bakgrund i tillkännagivanden från civilutskottet, som under flera år uppmanat regeringen att prioritera dessa frågor.
Gustaf Schüldt var expert i utredningen ”En arvs- och testamentsrätt i tiden” (Ju 2024:05) och Johan Schüldt var expert i ” Utredningen om stärkt skydd för den som vill separera” (Ju 2024:14). Man vet ännu inte om förslagen kommer gå igenom. De omfattande nya reglerna som utredningarna föreslår fokuserar på ett antal central frågor inom arvs- och bodelningsrätten vilka är värda att överväga – oavsett om hela eller bara delar av förslagen kommer att gå igenom.

Prejudikat har fått ökad betydelse som rättskälla, och Högsta domstolen hänvisar i ökande grad till sina egna avgöranden. Det är därför viktigt för advokater och andra rättstillämpare att kunna läsa och förstå prejudikaten och deras betydelse för den egna saken. Eric M. Runesson har varit justitieråd i Högsta domstolen i ungefär åtta år och har nu återgått till advokatyrket. Han berättar om sina intryck av domstolens arbete, metoder och om hur prejudikat kommer till samt om vilka läsarter som kan vara användbara.