Huvudbild för Vitalis 2022
Profilbild för Välfärdsteknik behöver nu inkludera även personer med hörselnedsättning, döva och dövblinda

Välfärdsteknik behöver nu inkludera även personer med hörselnedsättning, döva och dövblinda Har passerat

Tisdag 17 maj 2022 10:30 - 11:00 A6

Föreläsare: Gunilla Karlsson, Isabel Engwall

Spår: Välfärdsteknik

Rätten för en person med funktionsnedsättning till full delaktighet och tillgänglighet kallas för funktionsrätt. Men hur stora rättigheter har döva, dövblinda och hörselskadade till likvärdig vård och omsorg? Forskning* visar att bristande service och information gör att döva riskerar sämre fysisk och psykisk hälsa än hörande individer. Det svenska samhällets nätverk för vuxna teckenspråkiga döva är mycket ”grovmaskigt” och bristerna är omfattande, om man jämför med andra svenska medborgare. Döva har en kortare förväntad livslängd. Fungerande kommunikation är A och O för all vård och omsorg. När nu digitaliseringen tar fart är det viktigt att tekniska lösningar är användbara även bland personer med hörselnedsättning. 


Antalet personer med hörselnedsättning är stor: 1,5–2 miljoner. I gruppen äldre i åldrarna 65 år till 95 har 38% (793,000 personer) hörselproblem som gör det svårt att delta i ett samtal. Det finns runt 30,000 döva i Sverige enligt Språkrådet men gruppen teckenspråkiga är betydligt större. Men det sägs att det är runt 500,000 som kommunicerar med händerna inklusive döva, dövblinda, anhöriga och några olika yrkesgrupper 

För att personer med hörselnedsättning kunna få vara huvudperson i sin egna vård är det nödvändigt med en helhetssyn för hur information och kommunikation ska gå till. Inom vården talas det ibland om vikten av att jobba med metodiken patientresa, för att säkra kvalité med patienten i centrum. Om vi tar ett läkarbesök som exempel så finns det mycket som kan påverka kvalitén på mötet. Exempelvis: tidigare erfarenheter och förhandsinformation, kunskaper i svenska, möjlighet att planera mötet, hur resan till vården funkade, om det kommer en tolk, väntetid, bemötande i själva mötet, döv-kulturkompetens hos vårdpersonal, möjlighet att återkomma med kompletterande information, möjlighet till stöd efter mötet på teckenspråk? 

Det finns idag en allvarlig osäkerhet i många led i patientresan vilket leder till sämre vård och i värsta fall vårdskador. Döva och hörselskadade upplever idag stress. Idag är det vanligt att samhället pratar om minoritetsstress. Detta känner även döva och dövblinda av. Därför är det viktigt att teknik och smarta lösningar som används klarar av att stötta det sätt som det passar för individen att kommunicerar på oberoende av var man är. Tekniken behöver vara åtkomlig (till hands), tillgänglig (rätt kvalitet och inkluderande) för de parter som ska kommunicera. Det ska kännas praktiskt och lätt att bli nådd samt att kunna nå andra (öppen standard, varseblivning). 

Många digitala satsningar inom kommunikation håller inte måttet - de funkar för en del men inte för alla. Det är synd eftersom det finns alternativ. Sverige är idag främst i världen på tillgänglig telefoni och inkluderande kommunikation. Detta genom många års satsningar inom området e-kommunikation/funktionshinder. Det gäller nu att ta vara på det vi byggt upp. Området 'kommunikation för alla' är komplext - men det positiva är att det går att hitta praktiska lösningar som bidrar till likvärdighet och delaktighet. På detta seminarium berättar vi om hur. Vi hjälper till!

*) SOU 2006:29 Teckenspråk och teckenspråkiga Kunskaps- och forskningsöversikt

Språk

Svenska

Ämne

Digital Assistive Technology

Seminarietyp

Pre-recorded + Live

Föreläsningssyfte

Inspiration

Kunskapsnivå

Introductory

Målgrupp

Management/decision makers
Politicians
Organizational development
Purchasers/acquisitions/eco nomy/HR
Researchers
Students
Care professionals
Healthcare professionals
Patient/user organizations

Nyckelord

Actual examples (good/bad)
Benefits/effects
Welfare development,
Patient centration
Apps
Patient safety
Information security
Usability
Ethics

Föreläsare

Profilbild för Gunilla Karlsson

Gunilla Karlsson Föreläsare

Välfärdsingenjör
Lidol

Gunilla är barn till döva föräldrar, alltså Coda (children of deaf adults). Genom att kombinera mångårigt ingenjörskap med erfarenheter som Coda och som NPF-mamma, arbetar hon för ökad förståelse och delaktighet i samhället Gunilla är senior tillgänglighetsexpert, testexpert och föreläsare.

Profilbild för Isabel Engwall

Isabel Engwall Föreläsare

Kundrådgivare/Kommunikatör
Lidol

Isabel är barndomsdöv och är den enda döva i släkten. Med kraften från egna erfarenheter, ett brett kontaktnät och en stark järnvilja att göra världen bättre, driver hon aktivt frågan om mänskliga och språkliga rättigheter för alla. Isabel är kommunikatör samt föreläsare.