Idag hålls barn och unga systematiskt tillbaka på grund av lagar och strukturer i samhället. Det gör att de får mindre makt över sina egna liv än vad de egentligen bör ha. Det finns olika åsikter om hur barn och unga bör kunna påverka, vissa menar att de i nuläget har tillräckligt med verktyg för att kunna delta i demokratin. Genom att till exempel demonstrera eller skicka in artiklar till tidningen. Vi menar att det inte är tillräckligt.

Var fjärde ungdom tycker inte att demokrati är viktigt. De tycker att det skulle kunna vara bra om Sverige istället styrdes av en ensam, stark ledare. Var sjunde ungdom tycker till och med att det skulle kunna vara bra om landet styrdes av militären. Om demokrati innebär att folket styr, vad händer då den dagen folket inte vill styra? Samtidigt ser vi en annan bild där ungas intresse för samhället och politik faktiskt har stärkts över tid. Valdeltagande bland förstagångsväljare har ökat. Vi ser en yngre generation med mycket frustration, men också en stark vilja och ett ökat engagemang för att förändra. Men finns tilltron till samhället?

Barn och unga är kompetenta individer med egna erfarenheter och åsikter, ändå har de ytterst lite makt att påverka sitt egna liv och vardag. Det här seminariet handlar om barn och ungas tro på och deltagande i demokratin. För att demokratin ska vara legitim för dem så är det nödvändigt att de får utrymme att praktisera och bidra till den. Men är demokratin riggad för ungas deltagande? Och i så fall, för vilka unga är den riggad?