Mycket behöver göras för att komma till rätta med grunden till exkluderingen på arbetsmarknaden. Ett verkligt inkluderande samhälle ser olikheter som självklara, berikande och lärorika. I ett sådant samhälle har människor ett okränkbart värde. De bjuds in att delta utifrån egna förutsättningar, behov, intressen och förmågor. Funktionsnedsättningar beaktas och stöd ges utifrån individuella behov. Ingen ses som ett objekt med kollektivt fastställd stereotyp identitet. 

Faktisk inkludering är grunden för ett demokratiskt samhälle. Att få vara delaktig utifrån sina förutsättningar är en grundläggande demokratisk och mänsklig rättighet. Trots det ser vi att personer med funktionsnedsättning utestängs från just detta.  

På seminariet vill vi föra en dialog om vad som behöver göras för att de rättigheter som lagar och förordningar garanterar faktiskt ska förverkligas i praktiken. Vi kommer att med konkreta exempel lyfta fram den strukturella diskriminering som sker redan från skolgång där elever med neuropsykiatriska funktionshinder inte får det stöd de har rätt till och hur unga med funktionsnedsättning har långt större risk att hamna i långvarigt utanförskap utan vare sig möjlighet till studier eller arbete och utestängs från samhället och för att personer med adhd ska få ta körkort krävs ett särskilt läkarintyg. Dessutom är många yrkesvägar idag stängda för personer med adhd och autism. De har fram till helt nyligen inte kunnat antas till polis- militär eller andra s.k. säkerhetsklassade yrken. Många dörrar är med andra ord på förhand stängda för den som har en neuropsykiatrisk diagnos. Att människor bedöms utifrån en allmän uppfattning om en diagnos och därmed inte tillåts söka till utbildningar eller jobb i konkurrens med andra, där den egna förmågan och lämpligheten prövas förutsättningslöst, är kränkande, diskriminerande och ett slöseri med resurser. Att en grupp på grund av funktionsnedsättning så tydligt riskerar att utestängas strukturellt eller faktiskt från samhället och inte tillåts delta utifrån individuella förutsättningar är odemokratiskt och strider mot mänskliga rättigheter. 

På seminariet bjuder vi in till ett samtal mellan personer som tröttnat på att bli tystade och representanter för olika delar av samhällslivet med makt att förändra.

Medverkar i dialogen gör Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten För Delaktighet, Polismyndigheten Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne och Erik som tillsammans stämt Försvarsmakten för diskriminering. 

Kopplingar till temat

 Under senaste åren har många artiklar publicerats kring bland annat polisens spärr för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra yrkesbegränsningar för personer med dessa diagnoser. Bland annat av polistidningen https://polistidningen.se/2021/01/14/polis-do-anmaler-adhd-sparren/. Vi har även själva publicerat en artikel tillsammans med Funktionsrätt Sverige kring diskrimineringen av personer med NPF vid rekrytering till Försvarsmakten och hur det svenska rättssystemet sviker personer som utsätts för diskriminering. https://www.svd.se/forsvarsmakten-koper-sig-fri-fran-lagen.

Dessutom har rapporter kring unga som varken arbetar eller studerar släppts bland annat av Forte: https://forte.se/publikation/unga-som-varken-arbetar-eller-studerar-en-kartlaggning-och-kunskapsoversikt/ och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor: https://www.mucf.se/publikationer/ett-langvarigt-utanforskap. Rapporterna visar tydligt att funktionsnedsättning utgör en stor risk för långvarigt utanförskap. Studier visar även att personer med funktionsnedsättning har betydande svårigheter att komma in på arbetsmarknaden: https://www.hig.se/Ext/Sv/Arkiv/Externa-nyheter/2020-04-20-Personer-med-psykisk-funktionsnedsattning-har-svarare-att-fa-jobb-och-diskrimineras-ofta.html  

Gällande diskriminering av barn med NPF i skola och förskola finns bland annat studier som visar att barn med NPF mer sällan får möjlighet att besöka förskolor än barn utan NPF: https://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2020/1330 

Vi har också publicerat en artikel kring vår medlemsundersökning om problematisk skolfrånvaro som gjordes år 2020. Den visar tydligt att många upplever brister i skolans arbete för att stötta och hjälpa elever med särskilda behov att nå skolans mål: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/y3poGx/elever-med-npf-slas-ut-ur-den-svenska-skolan