1 januari 2020 blev barnkonventionen och del av svensk lagstiftning. Ansvaret för att säkra barnets rättigheter blev därmed tydligt kopplat till informationen och organisationer. Svenska kyrkan arbetar aktivt med barnets rättigheter och har under åren vidtagit och rad åtgärder för att stärka barnet. År 2000 fick 16 åringar rösta i kyrkovalet. 2012 togs beslut att barnkonsekvensanalys ska införas vid alla beslut.

Erfarenheterna av dessa förändringar visar på både möjligheter och svårigheter. När det gäller barnkonsekvensanalysen blir efterlevnaden av barnets rättigheter i hög grad beroende bildigheters och organisationers förmåga att planera, organisera och företräda barnperspektivet. I vilken utsträckning tar vi oss tid att lyssna på barnets röst? Vilka barn hamnar utanför? Vilka perspektiv tillåts blir synliga? Vilka barn blir, trots de goda intentionerna?

Att integrera barnets perspektiv inom ett verksamhetsfält behöver att vi också kan förändra synen på oss själva som skyldighetsbärare. Hur långt är jag beredd att förändra mitt eget sätt att arbeta, förhållningssätt och bemötande? Svenska kyrkan med sina drygt 22 000 anställda och 40 000 förtroendevalda har under 2000-talet samlat och unik erfarenhet av att arbeta med barnets rättigheter.

Gäster: Peter Ekman (Svenska kyrkan), Ulrika Kvarnström (Polisen) och Thomas Jonsland (Socialstyrelsen) samtalar om hur ett  barnperspektiv kan integreras i organisation och arbetssätt. Seminariet vill också peka på balansen mellan det som rör arbetsorganisation/arbetssätt (kanske omställning) och ambitionen att stärka barnets delaktighet. 

Målgrupp : För dig som arbetar med barnets rättigheter i en organisation eller bild där barnets perspektiv ska vara en identifierbar del i organisering och arbetssätt.