Hur påverkar olika förändringar i trygghetssystem tillgång till välfärden och mänskliga rättigheter? Olika politiska beslut har beskurit utfallet i exempelvis socialförsäkringen och LSS, vilket ytterst drabbar individer. Lagarna som ger rättigheter har blivit svåra att lita på samtidigt som de ska svara mot åtaganden enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Hur implementerar Sverige artikel 19 av Funktionsrättskonventionen? Vi diskuterar vilken effekt detta har på vår demokrati utifrån resultat av Arvsfonds projektet Artikel 19 som verktyg. 

Den statliga utredningen Stärkt personlig assistans är överlämnad. Lagändringar föreslags utifrån våra internationella åtaganden om mänskliga rättigheter enligt FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Däremot är många frågor obesvarade. 

I vilken utsträckning ska våra politiska församlingar och andra aktörer avgöra riktningen för de mänskliga rättigheternas genomförande? Independent Living-rörelsen tar temperaturen på centrala rättigheter för personer med funktionsnedsättning som till exempel rätten till självbestämmande enligt Funktionsrättskonventionen. Vilket samband har rätten till självbestämmande med frågan om hur stark demokratin är? Vad har projektet Artikel 19 som verktyg sett? Mim Sörensson kommer att berätta om hur social trygghet är en förutsättning för delaktighet i demokrati för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Seminariet inleds med en presentation om förändringar i trygghetssystemen påverkat utfallet i tillgång till mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sedan följer ett fördjupande panelsamtal kring sambandet mellan förändringarna, mänskliga rättigheter och demokrati. Medverkande i panelsamtalet är Mari Siilsalu från Independent Living Institute, Ola Linder - Funktionsrätt, Mim Sörensson - projektledare inom Partille Kommun  och Maria Johansson - projektledare Fonden för mänskliga rättigheter.