Huvudbild för Vitalis 2021
Profilbild för Hur mycket fel finns i listan ”Mina sparade recept på apotek”?

Hur mycket fel finns i listan ”Mina sparade recept på apotek”?

Föreläsare: Birgit Eiermann, Tora Hammar

Felmedicinering, bristande följsamhet och oönskade läkemedelseffekter är en stor anledning till morbiditet och mortalitet i dagens samhälle. Därför är det väldigt angeläget att ha ett korrekt underlag för sitt läkemedelsintag.

En ny lag, Nationella läkemedelslistan, har tagits fram för att stödja hälso- och sjukvård, apotek och patient angående patientens medicinering. Målet för Nationella läkemedelslistan är att samtliga receptförskrivna läkemedel samlas i en lista och ger möjlighet för alla att ha tillgång till korrekt information.

Idag finns flera olika informationskällor om läkemedel där ”Mina sparade recept på apotek” är en av de källor som patienter oftast använder för att veta vilka läkemedel de ska använda. ”Mina sparade recept” visar patientens giltiga recept i receptdepån och kan skrivas ut på apotek eller nås digitalt av patienten själv. Listan innehåller bland annat läkemedelsnamn, verksamma substanser för läkemedlet och doseringar av de läkemedel som har förskrivits som e-recept.

Det är välkänt att det kan finnas fel i listan från receptdepån och att den ofta inte stämmer med patientens och vårdens bild av vilka läkemedel en patient ska använda. I denna aktuella studie ville vi undersöka förekomst av felaktigheter i listan i form av inaktuella recept, dubbletter, felaktiga doseringar och recept som saknades. Dels för att få en uppdaterad bild av läget men också att skapa en baseline för att kunna följa förändring över tid i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan. Korrektheten i den listan undersöktes på olika apotek i Sverige där man intervjuade patienter med listan ”Mina sparade recept” som underlag.

Preliminära resultat från en första datainsamling som genomfördes hösten 2020 i Stockholm bland 74 patienter på 3 olika apotek kunde man hitta ett större antal felaktigheter. Avvikelse kunde hittas hos 80% av alla patienter som deltog i studien och ca 35% av samtliga recept var felaktiga. Datainsamling kommer att fortsättas på fler apotek runt om i Sverige i början av 2021 innan lagen om NLL träder i kraft.

Nationell läkemedelslista förväntas leda till förbättringar och ska stödja patienten i att kunna ta sina läkemedel på ett korrekt sätt. Framtida undersökningar kan visa att NLL innebär ett steg i rätt riktning. Den aktuella studien är en del i ett större forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet som handlar om läkemedelshantering och att följa effekter av nationella läkemedelslistan.



Språk

Svenska

Ämne

Patient safety

Föreläsningssyfte

Orientation

Kunskapsnivå

Intermediate

Målgrupp

Management/decision makers
Politicians
Organizational development
Researchers
Students
Care professionals
Healthcare professionals
Patient/user organizations

Nyckelord

Actual examples (good/bad)
Benefits/effects
Follow-up/Report of current status,
Patient safety
Government information
Usability

Föreläsare

Profilbild för Birgit Eiermann

Birgit Eiermann Föreläsare

Farm.Dr.
Inera AB

Birgit Eiermann arbetar som läkemedelssamordnare hos Inera AB och är affilierad till Karolinska Institutet. Hon har mångårig erfarenhet inom eHälsa arbete. Hennes forskning fokuserar på framtagning och underhåll av kunskapsdatabaser för läkemedelsinformation samt deras effekter på läkemedelsanvändningen.

Profilbild för Tora Hammar

Tora Hammar Föreläsare

Universitetslektor
Linnéuniversitetet

Tora Hammar arbetar som forskare och universitetslektor i hälsoinformatik med inriktning läkemedel på eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet. Hon har forskat i drygt 10 år kring eHälsa och läkemedel och är projektledare för ett projekt som handlar om att följa effekter av nationella läkemedelslistan.