Verklighetslabbet syftade till att driva utveckling av vård genom att i verklig vårdmiljö och i pågående verksamhet genomföra tester av IT-baserade funktionaliteter. Samtliga med ambition om att öka delaktighet för patienten samt att utarbeta nya arbetssätt för medarbetarna. Verklighetslabbet upprättades på en vårdavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vårdplatser utrustades med bedside tablets, medarbetarna utrustades med smartphones, därefter genomfördes tre tester konsekventiellt; 1) differentierad kallelse, 2) Matappen och 3) Chatbot för ökad kommunikation. En del handlade om att undersöka organisationens interna förmåga att motta och hantera tester. Den andra delen handlade om att utvärdera olika tekniska lösningar utan att på förhand ha vetskap om nyttan. Det visade sig att det fanns en låg tolerans och tålamod, för den här typen av rutinbrytande moment, hos medarbetare inom vården såväl som inom regionens IT-enhet. Projektet identifierade ett antal behov; 1) Vikten av förbättrad samverkan i organisationen mellan vård och teknik med en tydlig ansvarsfördelning i genomförande och förvaltning av projektets resultat. 2) Vikten av att se enskilda behov i ett vidare strukturellt perspektiv. Erfarenheter och lärdomar av ett projekt behöver förvaltas och kommuniceras inom regionen med syftet att sprida kunskap och skapa sammanhang. 3) För att framgångsrikt införa nya digitala stöd i vårdarbetet, krävs att verksamheten har grundläggande förutsättningar såsom wifi-nätverk med täckning i alla rum samt en struktur och kultur som tillåter förändringsarbete. Det övergripande målet var att skapa förutsättningar för tester av digitala lösningar i vårdverksamhet, samt att bygga en plattform för tester på en vårdavdelning. Projektet har haft fem delmål: 1) Ändamålsenlig IT och teknik: Tillsammans med stödfunktioner som VGR-IT och Västfastigheter skapades en fungerande digital plattform. 2) Kartlagda policyer för tester av digitala verktyg i vården: Kartläggningen av gällande policys har varit krävande, då processgången inte varit helt tydlig. Under projektets gång har gällande dokument sammanställts och förslag till förbättringar identifierats. 3) Ett verklighetslabb på en vårdavdelning: Den ursprungliga avdelningen stängdes, vilket medförde att kraven för verklighetslabbets funktionalitet fick sänkas pga tidsbrist. Tester genomfördes på en tredje vårdavdelning, men med mycket litet engagemang för testerna från medarbetare. 4) Kartlagda patientbehov och identifierade digitala lösningar: Detta mål uppfylldes tidigt i projektet, genom att göra patientintervjuer och en workshop med personal enligt metoden tjänstedesign. 5) Utförda tester av digitala lösningar: Genom de tester som genomförts har vi fått en bra bild av krav och utmaningar i verksamheten. Projektet har identifierat förbättringsförslag för ett antal processer främst gällande behovet av en ökad samverkan mellan vård och IT-organisation men även gällande de strukturella förutsättningarna. Mot bakgrund av projektets erfarenheter är en viktig lärdom att noga förankra projektet i organisationens samtliga nivåer samt förbereda medarbetarna på de krav och förändringar Verklighetslabbet innebar.