I vårt samhälle ägnar vi oss alltmer åt att kommunicera med andra via telefon, sms, e-post, videosamtal, sociala medier och olika typer av meddelandetjänster, s.k. fjärrkommunikation. Att kunna använda fjärrkommunikation på något sätt är en förutsättning för delaktighet i dagens samhälle. Det används för social gemenskap och för att boka in olika slags av aktiviteter. Vi förväntas ha tillgång till internet och telefon, surfplatta eller dator för att kunna utföra viktiga aktiviteter som att kontakta hyresvärden eller kontakta support för olika tjänster. Vi behöver också kunna fjärrkommunicera för att till exempel boka hälso- och sjukvårdsbesök och ha kontakt med försäkringskassa eller arbetsförmedling. Det finns många tillstånd som påverkar vår förmåga att kommunicera. Det kan vara medfödda svårigheter eller förvärvade skador och sjukdomar. Personer som har kommunikationssvårigheter är en grupp som inte hörs i samhället. Dels pga sin funktionsnedsättning och dels för att de är utspridda i olika diagnosgrupper och i olika sammanhang. De är många men märks inte. Personer med kommunikativa som har svårt att uttrycka sig i tal och skrift kan ha stora begränsningar i tillgången till fjärrkommunikation. Om man idag inte kan använda telefoni och internet får man stora begränsningar i självbestämmande och delaktighet. Det påverkar också ens hälsa och säkerhet i vardagen om man inte kan kontakta någon självständigt, använda e-hälsa eller kalla på hjälp i nödsituationer. Föreläsningen bygger på avhandlingen Let's stay in touch - remote communication for people with communicative and cognitive disabilities och handlar om hur tillgången till fjärrkommunikation ser ut för personer med funktionsnedsättning som påverkar kommunikation och kognition. Hur klarar man sig i ett digitaliserat samhälle? Vad behöver göra för att det ska fungera bra?