Kunskapsdatabaser för läkemedel innehåller information om till exempel användning av läkemedel i särskilda patientgrupper (barn, gravida, ammande, äldre), eller hur man blandar läkemedel vid intravenös användning eller hur läkemedel kan interagera med varandra. Kunskapsdatabaser kan till exempel användas på en webbsida där patienten själv eller hälso- och sjukvårdspersonal matar in relevanta parameter såsom läkemedelsnamn, patientens ålder och kön med mera för att få avsett stöd. Alternativt kan patientdata kopplas direkt till kunskapsdatabasen om den är implementerad i ett journalsystem eller expeditionssystem på apotek. Innehållet tas fram av professionsgrupperingar och av myndigheter oftast i nära samarbete med vård eller apotek i olika regioner. För det arbetet behövs verktyg för att leta fram relevant litteratur, bevaka förändringar inom området, mata in innehållet i databasen och för att sedan koppla informationen till det aktuella läkemedelssortimentet. För att komma till användning i sjukvården eller på apotek måste kunskapsdatabasen distribueras till samtliga system som vill använder de. Detta ske idag via olika kanaler (EES = Elektroniskt expertstöd till apotek och Sil = Svenska informationstjänster för läkemedel). Det är många aktörer som tar fram olika verktyg för sina behov, ofta med begränsade finansiella medel. Det finns ett stort behov av prioriteringar mellan alla databaser som tas fram och ska finansieras gemensamt. Hur kan vi förbättra situationen och använda Sveriges stora erfarenhet på bättre och effektivare sätt? Föredraget ska beskriva nuläget inom området kunskapsdatabaser för läkemedel och ta upp frågor som koordination, prioritering och finansiering för kunskapsdatabasernas produktion, distribution och användning samt behovet av standarder och riktlinjer för innehåll i kunskapsdatabaser och teknik.