Gemensamt för ensamkommande barn och unga är att de har separerats från sina föräldrar och befinner sig i ett främmande land. De har i olika grad upplevt förluster och traumatiska erfarenheter, ofta både före och under flykten. Mottagandet i Sverige är komplext, bland annat avseende antalet aktörer och olika lagstiftningar.

Seminariet redovisar den första systematiska sammanställningen av forskning om upplevelser och insatser för ensamkommande barn och unga och innefattar viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har gjort en systematisk litteraturöversikt om a) vetenskapligt dokumenterade effekter av olika stödjande insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola; b) forskning som belyser ensamkommande barns och ungas upplevelser och erfarenheter av vad som främjar och hämmar en positiv utveckling i det nya landet. Dessutom diskuteras samhällets arbete med ensamkommande barn och unga upp till 18 år utifrån rättighetsaspekter.

Vi fann ingen kontrollerad studie om effekt som kunde inkluderas men 29 artiklar om studier med kvalitativ design.Genom den kvalitativa syntesen har ensamkommande barn och unga kommit till tals, en rättighet enligt FN:s Barnkonvention. Deras röster ger en viktig bild av vad de anser gynnar respektive missgynnar deras rätt till hälsa. Den kunskapen är särskilt angelägen i avsaknad av kontrollerade studier som utvärderar effekter och ger även viss vägledning om hur samhällets stöd till den heterogena gruppen av ensamkommande barn och unga kan utformas, i enlighet med deras rättigheter i Barnkonventionen.

I seminariet redovisas forskningsöversikten och den kommenteras av Ensamkommandes Förbund.