Om du blir utsatt, vad kan du göra?

Om du vill anmäla brott eller inte är säker på om det är ett brott du utsatts för, har frågor eller funderingar om var eller vem du kan vända dig kan du alltid ringa 114 14. Du kan även besöka våra polisstationer.  



Att tänka på

Hjälp och stöd

Du kan kontakta polisen som tar upp en anmälan, men kan även svara på frågor och hänvisa dig vidare till en hjälporganisation.

Ideella organisationer med jourer för brottsutsatta finns på de flesta orter i landet. RFSL Stödmottagning har en nationell jourtelefon och RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, har en brottsofferjour för hbtq-personer.

Brottsofferjourens webbplats

RFSL:s stödmottagning för hbtq-personers webbplats

Stöd i rättsprocessen

Om det finns en skäligen misstänkt person och det är sannolikt att det finns ett hatbrottsmotiv kopplat till brottet ska en åklagare leda utredningen.

Du har i många av dessa fall rätt att få stöd från ett målsägandebiträde. Du begär ett sådant hos den polis som utreder ditt ärende. Hon eller han framför din begäran till åklagaren och därefter avgör en domstol behovet.


Beskrivning av hatbrott

Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av

Du måste inte passa in på någon av dessa beskrivningar för att bli offer för ett hatbrott. Det räcker med att gärningspersonen tror att du har någon av egenskaperna, till exempel att han eller hon tror att du är homosexuell.


Hatbrott ger straffskärpning

Hatbrott är ett samlingsnamn för ett motiv att begå olika brott. I brottsbalken finns, förutom hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, ingen specifik lag som reglerar den typ av brott som sammanfattas som hatbrott. En straffskärpningsregel gör att en gärningsperson får ett strängare straff för ett brott om det utförts med hatbrottsmotiv.