TriMo

Se en kortare film om projektet och appen TriMo här. 


Projektet TriMo syftade till att utforska hur de ny funktioner i mobil teknik som kommit de senare åren kan integreras i en AKK-app - en app för kommunikation med bilder och talsyntes som gör det möjligt för barn utan talat språk att kommunicera just med ett talat språk via tex sin mobiltelefon.


TriMo står för “mobil motiverande modellering” och projektets kärna var att vi vill utforska hur de mobila enheterna kan motivera användaren men också personer i dess närhet att använda appen mer och därmed lära sig hur den kan användas. Att modellera innebär i korta drag att jag som vuxen står modell och visar ATT hjälpmedlet kan användas för kommunikation samt HUR hjälpmedlet kan användas. 


Vi vet alla hur många appar idag pockar på användarens uppmärksamhet via olika former av notifikationer, via poängsystem, lite som ett spel, och genom att binda ihop dig som användare med andra användare. Samtidigt som appen i sig tar sig form av en personlig coach som vill sporra dig till att använda produkten mer. 


I många fall kan detta ses som lite störande - men det är ändå ett faktum att dessa motiverande faktorer i stora delar fungerar OCH att de är underutnyttjade inom området kompensatoriska hjälpmedel och specifikt gällande AKK-produkter. 


Ett sätt att göra det mer motiverande för användaren att använda en AKK-app är att göra den mer relevant för individen. Även om de ord som barnet kan använda och hitta via appen skall finnas med från början i största del, så måste barnet uppmärksammas på att de finns. Dessutom så finns det en massa ord och företeelser som dyker upp i barnets värld och omgivning som inte KAN finnas med från början. Genom att snabbt och enkelt kunna lägga till ord direkt i barnets app och göra det direkt synligt, så kan barnet uppmärksammas på att “nu kan jag faktiskt säga “Roblox” själv. Det som alla mina kompisar pratar om eller håller på med.


På motsvarande sätt kan man göra det möjligt för flera ord att skickas som bilder med kopplat talat språk mellan tex en förälder och ett barn. Fram och tillbaka. Att kunna konversera även när man inte är nära varandra, utan att kunna stava, eller utan att kunna leta upp sin förälders namn i en adresslista är ett sätt att förenkla användandet, eller i många fall över huvud taget göra det möjligt.. Vilket förstås direkt eller indirekt ökar motivation och användandet.

Ett fokus i projektet är att undersöka hur funktioner i den mobila vardagstekniken kan hjälpa och motivera användarens så kallade kommunikationspartners, dvs personer i användarens omgivning (såsom vårdnadshavare, personliga assistenter, kompisar m.fl.) att komma igång, och fortsätta använda hjälpmedlet. I syfte att lära sig hur det kan användas, samt för att öka barnets användning och förståelse för hjälpmedlet. 

Detta är något som forskningen visar är ett stort hinder, att hålla i, fortsätta och hålla ut. Resultat i termer av kommunikation från barnets sida kan dröja lång tid. Risken är då att vuxenvärlden tror att det inte “fungerar” eller att man helt enkelt förlorar intresset.