Program - uppdateras löpande

Ökad svensk beredskap och mer robust materialförsörjning och byggnation i fred och ofred.

Vi behöver snabbt ställa om till ett mer hållbart samhälle för att möta klimat- och miljömål, samtidigt som vi förbereder oss för ökade risker för översvämningar, bränder och jordskred. Nya krav, lösningar och byggregler förändrar samtidigt riskbilden och förutsättningarna för byggandet.  Hur stödjer försäkringsbolagen den hållbara omställningen och vilka utmaningar ser de?  

Vi har inte råd att tumma på kvaliteten i den byggda miljön. Just nu sker ett skifte från en tid där svenska byggregler hänvisade till standarder till ett nytt skede där EU regelverk lutar sig tungt mot harmoniserade standarder. Men hur påverkas byggandet när utvecklingen av standardiserade lösningar hotas av både AI och EU-krav på gratis standarder?

Klimatprestandan i EPD:er, liksom andra typer av miljödata som inom cirkularitet och biologisk mångfald, blir allt skarpare konkurrensverktyg när regelverken skärps och marknadens krav tilltar. Hur kan sektorn säkerställa att vi får schyssta jämförelser av hållbarhetsprestanda och höja förståelsen för hur vi ska gå till väga när vi jämför miljödata.   

Stora investeringar krävs i infrastruktur och vägnät i uppfartslandet Sverige. Samtidigt har antalet täkter för försörjning av bergmaterial minskat kraftigt under de senaste åren och det är tidsödande och kostsamt att få tillstånd för täktverksamhet. Finns lösningen i ökad cirkularitet eller hos den nya miljötillståndsmyndigheten? Hör branschexperter reflektera kring vad som krävs för att rusta den svenska anläggningssektorn.

Är byggnader som verkligen behöver vara robusta – till exempel fängelser, sjukhus och försvarsbyggnader – rätt plats att testa nya material? Klimatmålen och de nya byggreglerna kan tvinga fram mer risktagande. Men vem betalar när innovationen misslyckas? Och vad händer om vi får fler tvister och byggfel?

Produktdata är det centrala nervsystemet som kopplar ihop aktörer i hela värdekedjan. Kom och hör mer om det senaste nytt om lagstiftning, om det nya branschsamverkansprojektet för att ta fram ett internationellt harmoniserat svenskt datalexikon och om spännande, nya samverksmodeller mellan handeln och industrin.

Byggsektorn står inför en av sina största omställningar någonsin. Samtidigt som samhället behöver bygga mer och snabbare måste klimatavtrycket från byggmaterial minska kraftigt. Omställningen kräver inte bara nya material, utan också ett nytt sätt att se på vad som är möjligt. Det som tidigare betraktades som alternativ måste bli det nya normala. 

Byggmaterialindustrins omställning är en central förutsättning för att samhällsbyggnadssektorn ska nå sina klimatmål. Nu när milstolpen för klimatmålen 2030 ligger precis om hörnet och EU ska fastslå förutsättningarna för resan mot våra långsiktiga klimatmål 2050 - vad behöver komma på plats för att byggmaterialindustrin ska kunna leverera, ställa om och säkra den svenska samhällsbyggnadssektorns klimatomställning?

Det går inte att komma runt försörjningen av byggmaterial när vi ska bygga robusta byggnader och robusta försörjningssystem för energi och VA. Hur bygger vi en stark bygg- och reparationsberedskap och hur säkerställer vi att den inte kortsluts av brist på material och byggprodukter?

Hur ska Boverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inom ramen för sina uppdrag rusta Sverige så vi får bästa möjliga förutsättningar i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, god internationell konkurrenskraft, tuffa klimat-, cirkularitets- och energikrav och stort behov av resiliens och robusthet.

Byggsektorn befinner sig i en djup kris, där det rekordlåga bostadsbyggandet hotar både sysselsättning och Sveriges långsiktiga tillväxt. I den här sessionen presenterar ledande riksdagspolitiker sina planer för den kommande mandatperioden och för hur bostadsbyggandet äntligen ska ta fart. Vad krävs av staten, kommunerna och marknaden? Vilka reformer är nödvändiga - och hur snabbt kan de bli verklighet?