Programpunkter

Många barn och elever behöver någon gång under sin skoltid särskilt stöd. Specialpedagoger, speciallärare, resurslärare och deras motsvarigheter utför en mycket viktig del av skolans arbete inom detta område. Vad är det de gör? Vad har de för kunskaper? Hur och av vilka utformas deras yrkesroller? Presentationen redovisar resultat från ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. 

Välkommen till en presentation kring hur du kan arbeta med digitala läromedel!

Se finalbidragen i Digitala Akademins årliga pristävling. De presenteras av lärarna som skapat lärresurserna. Var med och rösta fram första prisvinnaren.
Vill du vara med i tävlingen, anmäl dig senast 15 september – mer info på www.digitalaakademin.se

Förenta Nationerna, FN, kan verka stort och svårbegripligt. Samtidigt gör FN livet bättre
för miljontals människor varje dag. På den här workshopen får du tips och material som hjälper dig
att inspirera dina elever för globala frågor och att uppmuntra till en diskussion om deras egen roll i
att skapa en bättre värld.

I projektet ”Min skola” arbetar vi för en bättre skola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), så som ADHD och ASD. Hur kan man anpassa såväl undervisning som lärmiljö? Vilken roll har skolledarna i arbetet? Kom och lyssna när två skolledare med framåtanda delar med sig av sina tillvägagångssätt och kunskaper!

Bingel är en digital övärld för åk 1–6 med en ö för varje årskurs. Varje ö är fylld med färdighetsträning kopplad till Sanoma Utbildnings läromedel i svenska, engelska och matematik. För mellanstadiet finns även övningar i NO. 

Kryddgårdsskolan ligger i Rosengård i Malmö stad. Här går 375 elever som talar 25 språk. Vid julavslutningen 2015 steg gymnasiebehörigheten bland niorna på Kryddgårdsskolan mest av alla skolor i Malmö, jämfört med ett år tidigare. Meritvärdet är topp 5 i Malmö. Hur lyckades de med det?

Arbetar du med Bedömning för lärande i praktiken? Har du upplevt fördelar i ditt arbete, men även stött på vissa svårigheter? Under årets upplaga av BFL-seminariet ligger fokus på fördelar och nackdelar med att arbeta med BFL och vad säger forskning.
OBS! Programmet kräver en särskild biljett som du köper här!

25 års forskning har resulterat i en helt ny typ av dyslexiscreening vid namnet Optolexia. Via den nya tekniken kan vi idag identifiera de barn som är i riskzon för dyslexi. Tidigt, träffsäkert och snabbt. Mattias Nilsson Benfatto, en av forskarna bakom Optolexia berättar om metoden som har fått internationell uppmärksamhet och vunnit flera priser.

Utvecklingen av en professionell identitet för förskolan är viktig. Att lära känna förskolans historia och dess curriculum i vid mening; idéhistoriskt, politiskt, kulturellt, pedagogiskt och socialt är betydelsefullt för det. Föreläsningen synliggör förskollärarprofessionens och förskollärarutbildningens idémässiga kulturarv.

Ett samtal mellan utbildningsminister Gustav Fridolin, Klas Lindelöf, medverkande i antologin "Förstelärarreformen - en kritisk granskning". Moderator är Per Kornhall, debattör och skolutvecklare.

Hur kan man ge sina elever de kunskaper som de behöver för att kunna verka i ett digitalt samhälle? Om skolan lägger in programmering i läroplanen – vilka lärare kan lära ut? Alla måste inte bli programmerare, men alla har glädje och nytta av att lära sig grundläggande programmering, anser Karin Nygårds och Tor Moström. Ett samtal om digitaliseringen av skolan lett av Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd.

Gerillaslöjdsrörelsen handlar om olika sätt att förändra världen med händerna; om samtida slöjd och slöjd som politik. Gerillaslöjden har letat sig ut på gatorna och blivit en aktiv del av en samhällsdiskussion. Med hjälp av garn, nål och tråd tecknas en ny samhällsordning av en ny sorts görare, möt bland annat garngraffititaggare, craftivister och anarkibrodöser i föredraget om den handgjorda revolutionen.
OBS! Ingår även i Slöjdlärarprogrammet men några platser finns öppna att boka för andra intresserade!

Vinnaren av Guldäpplet 2016 presenteras och årets Guldäpplen utdelas. Möt årets pristagare:
Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk och projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), vid Stockholms universitet
Anton Fagergren, förskollärare vid Irsta förskolor i Västerås
Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst
Jonas Hall, lärare i matematik på Rodengymnasiet i Norrtälje
Martin Löfgren, språklärare, och Per Ahlkvist, SO-lärare, på högstadiet på Norrevångsskolan i • Karlshamn

 Guldäpplet lyfter sedan 2002 fram lärare, som vågar röja ny mark med förankring i sina ämnen och som systematiskt utvidgar den pedagogiska verktygslådan, delar erfarenheter, utvärderar och prövar sina resultat i diskussion med kollegor. Nu har du chansen att möta några av de tidigare års vinnare och finalister, som delar med sig av pedagogiska utmaningar och lärdomar kring användningen av digitala verktyg i klassrummet. Medverkande är tidigare års vinnare och finalister till lärarpriset Guldäpplet.

Häng med Carmen De Bruijckere lärare på Runbacka skolor och skapa en musikvideo i programmeringsverktyget Scratch. Häng med våra Makers i Makerspace! Hacka, skapa, bygg, programmera, slöjda och pyssla i en miljö där hantverkstraditioner möter digital teknik.

Häng med Carmen De Bruijckere lärare på Runbacka skolor och skapa en musikvideo i programmeringsverktyget Scratch. Häng med våra Makers i Makerspace! Hacka, skapa, bygg, programmera, slöjda och pyssla i en miljö där hantverkstraditioner möter digital teknik.

Häng med Carmen De Bruijckere lärare på Runbacka skolor och skapa en musikvideo i programmeringsverktyget Scratch. Häng med våra Makers i Makerspace! Hacka, skapa, bygg, programmera, slöjda och pyssla i en miljö där hantverkstraditioner möter digital teknik.

Häng med Carmen De Bruijckere lärare på Runbacka skolor och skapa en musikvideo i programmeringsverktyget Scratch. Häng med våra Makers i Makerspace! Hacka, skapa, bygg, programmera, slöjda och pyssla i en miljö där hantverkstraditioner möter digital teknik.

Välkommen till en diskussion mellan arkitektstudent från KTH och verksamma lärare utifrån en ritad lärmiljö. Hur kan det ritade förslaget vara ett stöd för undervisningen? Vilka förbättringar kan göras? Måste man kompromissa? Vad kan lärare och arkitekt lära av varandra?
Elever på arkitektutbildningen på KTH gör under sitt tredje år ett projekt kring lärmiljöer. Det är ett av dessa projekt som här ska diskuteras.