Programpunkter

The Centre for Preventive Care is a speculative design project exploring the future of healthcare. In november 2022 visitors were invited to Södersjukhuset in Stockholm to experience a healthcare visit in the future and to reflect upon pros and cons of a healthcare system build on prediction and prevention. 

Within Nordic cooperation and with funding from the Nordic Council of Ministers, a number of projects are underway as part of the Nordic Vision 2030 goals; The Nordic region will become the most sustainable and integrated region in the world. Some examples of ongoing and completed projects are presented during this session. Integrated Healthcare and care (iHAC) 2021-2024 is run by the Centre for Rural Medicine in Storuman Sweden and the Nordic Welfare centre. The project focuses on the citizen perspective in national and regional models for integrated management of healthcare and social care including the data management. Nordforsk runs the more research-oriented project Nordic Commons with a focus on secondary use of health data for research. Nordic Innovation has additional investments related to health data promotion from an innovation perspective.THL in Finland runs the Finnish presidency project 2021-2023, World's Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation with a focus on e-prescriptions and Patient Summary. In 2021, the project published the report Baseline study of cross-border data exchange in the Nordic and Baltic countries. The project is partly a continuation of the project the Swedish E-health authority carried out in the Nordic project Care and care at a distance (VOPD) 2018-2021 with a focus on cross border e-prescriptions and patient summaries.This session can be seen as a brief introduction related to what happens within the Nordic Cooperation related to health data.

Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse (S 2022:10) har i uppdrag att bl.a. föreslå effektivare och säkrare tillgång till patienters hälsodata för såväl primär- som sekundäranvändning. Det förutsätter en digital infrastruktur som bygger på att vårdens olika aktörer tillämpar gemensamma tekniska och semantiska standarder. Gemensamma standarder är också nödvändigt för att minska dubbeldokumentationen och annan onödig efterfrågan som uppstår till följd av bristande interoperabilitet mellan systemen. 

Välkomna på en kreativ workshop där ni får vara kungar för en dag och vrida och vända på frågan och tar oss utan för boxen för att tillsammans skapa ett välkomnade, inkluderade och socialt aktivt samhälle!

Markus Bylund, IT-direktör på Region Gävleborg, och Jakob Algulin, digitaliseringschef på E-hälsomyndigheten, ger utifrån erfarenheter från arbetet med regionernas anslutning till nationell läkemedelslista en kort introduktion till vikten av samverkan mellan olika offentliga aktörer för att åstadkomma en gemensam digital infrastruktur för sektorn. Vidare utveckling av det arbete kommer att presenteras under presentationen En gemensam digital infrastruktur i Sverige Torsdag 25 maj 2023 10:30 - 10:55

Ta del av erfarenheter och tips från organisationer som bedriver förändringsarbete för Säker digital kommunikation och hur man plockar hem nyttorna med SDK.Seminariet riktar sig till organisationer med intresse för hur man inför SDK i sina olika verksamheter. Flera kommuner, regioner och en statlig myndighet som kommit långt i sitt arbete delar med sig av sina erfarenheter och tankegångar i sina införanden av SDK och i användning av it-stöd för SDK. Kom och lyssna till Region Uppsala, Västra götalandsregionen, Skövde kommun, Staffanstorps kommun och Sigtuna kommun samt Arbetsförmedlingen. Seminariet modereras av Inera. 

Patienterna är de personer som står i centrum för det som många av oss arbetar med, men de är inte alltid så delaktiga som de kanske borde vara. Enligt den nya patientlagen (2014:821, §7) ska den som ger information, till en patient, så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det. Men hur gör man det på bästa sätt i den digital miljö?När vi skapar digitala patientlösningar har vi helt andra möjlighet göra patienterna delaktiga i sin vård och behandling. Nya tekniker gör att exempelvis informationsmaterial kan designas och delas på nya sätt. Möjligheter till återkoppling och uppföljning ökar och hälso- och sjukvården får nya möjligheter att inhämta information. Det förutsätter dock att patienterna kan ta till sig av den digitala innovationen och att de förstår hur den ska användas.  Men frågan är hur vi involverar patienterna i det vi gör?

Max Herulf, chefsläkare på E-hälsomyndigheten, ger en inledning till spåret där han beskriver hur en välfungerande digital infrastruktur kan bidra med möjligheter för alla aktörerna i sektorn. Det handlar förstås om vård och omsorg, men också forskning, innovation, styrning och beslutsfattande som alla behöver bra underlag för att största möjliga nytta ska kunna skapas. I detta spår ska en rad olika aktörer beskriva möjligheter som finns för att tillsammans driva på utvecklingen för en väl fungerande nationell digital infrastruktur.

Artificiell intelligens är ett ämne som blivit aktuellt i många av Sveriges kommuner. Det kan spela en viktig roll i att öka kvaliteten i verksamheterna och bidra med samhällsnytta för invånarna. Under seminariet får ni höra vad AI kan innebära för socialtjänsten och Linköpings kommun delar med sig av sina erfarenheter av att ha påbörjat sin AI-resa inom den sociala barn- och ungdomsvården. 

Under 2022 utarbetades en ny målbild för 1177 av Inera i samarbete med företrädare för SKR, regioner och kommuner. Samtliga regioner har nu ställt sig bakom målbilden. Målbilden siktar på 2030 och syftar till att bidra till en bättre hälsa hos invånarna, bättre tillgänglighet till hälsa, vård och omsorg samt en effektivare användning av vårdens resurser. Målbilden ska ligga till grund för långsiktiga handlingsplaner på nationell, regional och lokal nivå.

De nio regionerna inom Sussa samverkan kommer att ha en gemensam konfiguration av sina vårdinformationssystem och sätter nu upp en gemensam förvaltningsorganisation, istället för att ha nio egna. Hur jobbar man gemensamt med konfiguration, mallar och arbetssätt - blir förbättringar och utveckling lidande?

Föreläsningen presenterar den första studien i världen där ett digitalt triagesystem utvärderats med hjälp av historiska patientfall. Digital primärvårdstriage börjar nu användas på bred front i Sverige. Hur skiljer sig detta från manuell och analog telefontriage? Hur kan vi bedöma patientsäkerheten i ett triagesystem? Hur påverkar digital triage våra möjligheter att beforska och systematiskt förbättra triagealgoritmer? I denna studie tog man fram historiska fall som feltriagerats i vanlig telefontriage och testade dem i ett digitalt triagesystem för att se hur systemet hanterade dem. Följ med Jonathan Ilicki på en djupdykning i vilka möjligheter och utmaningar som finns i att beforska digital triage - samt få tips inför eventuella framtida studier!

The Norwegian project "Safer health apps" has looked at how Norway can increase the uptake of health apps in the society – as part of the national, public health service – and developed a "how-to" guide for quality assessment of health apps and similar technologies.

GRAL är Västra Götalandsregionens utdataplattform - den centrala kärna som håller ihop och orkestrerar data och dess historik från regionens alla sjukhus-, journal-, diagnos-, ekonomi- och HR-system (med mera) och gör den tillgänglig på ett säkert sätt, på rätt plats, vid rätt tillfälle. Oavsett om det är AI, Machine Learning, forskning, standardrapportering, beslutsstöd eller ADHOC-analyser så finns stöd från GRAL. Plattformen använder sig bland annat av tekniker/metoder som datavirtualisering, ETL (Extrahera, Transformera, Ladda)  och datakatalog. 
"Vad är GRAL mer ingående? Hur fungerar det? Hur kommer man åt det? Hur ser framtiden ut (t.ex. med FVM/Millenium) Och vilka skarpa användningsfall finns det idag?"Är frågor som kommer att besvaras under denna dragning. 

Nursing practice is transforming at pace to lead improvements in patient outcomes in hospital, primary and community practice. New opportunities are emerging in advanced nursing practice which is a new level of practice defined by knowledge and skills acquisition. There are 4 leadership domains of advanced clinical practice: clinical, professional, health system and health policy leadership. A key component of health systems leadership is driving system change through digital transformation and clinical informatics. The approach to developing advanced clinical practice in east London will be described. Embedded in our approach is the systematic use of our multidisciplinary ‘WeConnect’ digital transformation programme. To implement change and training, a thorough clinical and technical understanding are both needed. This is where the role of the nursing and medical informaticists alongside innovative and engaging advanced clinical practitioners is essential. Key skills for advanced clinical practitioners are the development of autonomous clinical practice based on a foundation of digital skills. These include: use of SNOMED-CT for problem and procedure listing and decision support, analytics and risk based assessments derived from the real world data recorded in the electronic health record. Supporting the journey towards higher levels of digital and SNOMED-CT maturity is a key organisational objective.

Kunskapsstyrning och egenmonitorering. Panelsamtal om kunskapsstyrningens nationella och regionala arbete inom egenmonitorering. 

För att stärka samverkan på den nationella nivån har Socialstyrelsen och NSG Strukturerad vårdinformation stärkt samverkan under 2022. Ett antal principer för samverkan har utarbetats för att tydliggöra för målgrupperna hur den nationella nivån hänger samman och samverkan för att erbjuda stöd och vägledning.

I denna programpunkt synliggör vi nya möjligheter att följa omställningen till en nära vård, med utgångspunkt i det utvecklade ramverk för uppföljning som SKR arbetar med tillsammans med regioner och kommuner. Vi får ta del av hur tre samverkansområden runt i om i landet valt att använda ramverket i sitt omställningsarbete.

Varför är schemaläggning ett så komplext problem och hur kan ny teknik och avancerad matematisk optimering användas för att förbättra och förenkla schemaläggningsarbetet?