Sessions

Hälso- och sjukvård är genuint på tårna när det gäller Krisberedskap. I själva verksamhetens natur ligger det mycket av att hantera det o-planerbara och oväntade. Sinnebilden är -akuten- (ER) där man skall ha beredskap för olika scenario, det ska gå fort att gå från ”stand-by” till full verksamhet.Det är inte en slump att denna miljö är så tacksam för fictionens alla verk. Läs TV Serier. Men hur bygger man upp, utvecklar och hur upprätthåller man krisberedskap över tiden?

För att kunna göra objektiva jämförelser och fatta beslut utifrån fakta har Medicinkliniken i Västerås tillsammans med regionens enhet för verksamhetsuppföljning tagit fram en datadriven vårdtyngdsberäkning som presenterar en vårdavdelnings sammanlagda vårdtyngd.

49 kommuner deltar i Västra Götalandsregionens satsning på en sammanhållen vård och omsorg.  Det finns utmaningar på många plan - hur kan olika huvudmän samarbeta om processer, information, teknik och organisatoriske frågor? 

With the fast progression in AI, its role in healthcare is bound to be ubiquitous in near future. However, creating AI software that is unbiased and trained ethically remains a challenge. In this session, we will evaluate different aspects of what it means for the AI to be biased and how we can evaluate it as a medical device software. Similarly, it is important to understand the fact that ethical AI is a two-way street. We will also look into how the society and the regulatory bodies should play a role for AI to be constructed in an ethical way. 

Allt fler överlever och lever med cancer. Därför ses cancer allt mer som en kronisk sjukdom. I och med det förändras vårdens roll på liknande sätt som inom andra kroniska sjukdomar. I rapporten "Tillsammans ökar vi användningen av egenmonitorering inom cancer" presenteras en genomlysning av hur utvecklingen av egenmonitorering cancer stöttas av regioner, nationella cancerstrategin, canceröverenskommelsen och RCC. Tillsammans kommer panelen i denna session tala om hur vi får det att hända i cancervården? Hinder, möjligheter och vägar fram utifrån 7 presenterade insatsområden. http://www.natverketmotcancer.se/wp-content/uploads/2023/03/Rapport_Egenmonitorering_final.pdf

Efterfrågan på kunniga patientrepresentanter växer. Allt fler vill ha med patienternas perspektiv inom forskning och utveckling av medicinteknik och läkemedel för att säkra att nya behandlingar och produkter är relevanta för patienters behov och för att dra nytta av deras erfarenheter. 
I denna föreläsning presenterasRoadmap till patientdelaktighet – hur kan patienter bidra till innovation och utveckling? Användarmedverkan i praktiken – hur gör man?Goda exempel 
EUPATI Sverige och Medtech4Health berättar om patientdelaktighet från ett patient- och industriperspektiv och hur man gör för att få bra resultat.

Hur kan digitala lösningar användas för att minska kostnader och övertidsarbete, korta köer, och höja vårdkvaliteten? En introduktion till begreppet Lean Healthcare och hur digitala lösningar används som verktyg i applicering av lean-idéer inom verksamhetsstyrning i sjukvården.

Den svenska förvaltningsmodellen bygger på ett decentraliserat mandat att leverera välfärd till sina invånare. Kollektiv digitalisering tar sin utgångspunkt i denna decentralisering och bygger på idén att aktörer inom offentlig sektor samverkar kring sina respektive specialiteter. 

Sverige står inför en stor omställning av vården och omsorgen. Vi berättar om ett vetenskapligt projekt för att mäta effekter vid vid införandet av välfärdsteknik.

Ny teknik möjliggör för nya arbetssätt. Men hur fungerar det i verkligheten att förändra arbetssätt som kommer från gamla traditioner? Trots att vården är överens om att köerna bara ökar och att uppföljningssättet som det ser ut idag, inte ens är nära att vara bra nog för kroniker, så är det väldigt svårt att släppa sina årskontroller. Inom primärvården i Region Jönköping har man gått från ord till handling när det gäller egenmonitorering av patienter med kroniska sjukdomar, i det här fallet astmatiker. Men att bara ge patienten ett verktyg och sedan arbeta vidare på precis samma sätt som tidigare var inte aktuellt. Nyckeln till framgång var att våga arbeta på nya sätt för att verkligen dra nytta av digitaliseringen och hemmonitoreringens möjligheter.

I Region Stockholm vill vi att informationen om patientens in- och utfarter kan utbytas mellan vårdinformationssystem vid vårdövergångar. I och med upphandling och implementering av ett nytt regionalt PDMS för perioperativ vård, intensivvård och neonatalvård behöver vi enas om en gemensam, systemoberoende terminologi för in- och utfarter. Det har varit två arbetsgrupper, den ena med erfarenhet av det regionala journalsystemet TakeCare och den andra har arbetat med konfiguration av PDMS. Diskussioner har förts i respektive arbetsgrupp och därefter har avstämningar har genomförts. Slutligen har en gemensamt beslutad terminologi för in- och utfarter skapats. Presentationen handlar om arbetsprocessen och lärdomarna från detta arbete att skapa en regiongemensamma terminologi för in- och utfarter för att öka patientsäkerheten vid vårdens övergångar.

Denna workshop syftar till att låta deltagarna synliggöra hävstänger och drivkrafter som krävs för att lyckas med omställningen Nära Vård. Men också visa på möjligheten att jobba med datadriven dialog som ett verktyg.Målet är att bidra med kunskap från flera perspektiv (workshopdeltagarnas olika bakgrund) för att öka kunskapen om och förstå vad som händer i ett komplext omställningsarbete där flera huvudmän (organisationer) och många aktörer är inblandade.Som deltagare i workshopen får du reflektera med andra, testa ett digitalt arbetssätt, lära dig mer om vetenskaplig social media och ta del av analys kring Nära Vård i realtid!

Hur mäter vi effekt och nytta av egenmonitorering för patienter?

Över 16 miljoner covidbevis begärdes ut under ett år. Digital brevlåda användes som primär kanal för covidbevisen, vilket resulterade i att 700 000 svenskar skaffade digital brevlåda under samma år. Det har bidragit till ett hopp i digitaliseringskurvan som gynnar såväl medborgarna som de som nyttjar digital brevlåda som kanal. Tekniken för covidbevis kopierades i flera EU-länder och framgångarna runt covidbevis kan bidra till att fler digitaliseringsringar på vattnet uppstår. I Tidöavtalet stipuleras att man vill reformera den digitala infrastrukturen i vården, vilket indikerar att det är ett område den nya regeringen vill satsa på. I den här föreläsningen tar vi arbetet med covidbevis som utgångspunkt för att visa hur digital brevlåda som kanal kan bidra för såväl medborgare, vården, som samhället i stort. 

Våra sköra äldre står ofta på ett stort antal läkemedel och många bor på kommunala boenden där tillgång till läkemedelsinformation är bristfällig. Detta skapar risk för oönskade läkemedelseffekter och skador. Sjuksköterskorna på boenden saknar ofta korrekta läkemedelsordinationer som ska ligga till grund för administrering av läkemedel, enligt föreskrifterna. Nationell patientöversikt och Pascal används som informationskälla men har tydliga begränsningar. Ett målbildsarbete pågår för att identifiera möjliga framtida förbättringar för ökad säkerhet. Det skulle också innebära en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

Framtidsspaning - hur kan nya, gemensamma arbetssätt gynna sömlösa vårdflöden över organisationsgränser? För detta krävs stöd som håller ihop och för vårdflödet vidare. Olika Informationsmängder, exempelvis text och medicinska bildmaterial skapas och används av de olika aktörerna i vårdflödet. Idag sker den nödvändiga informationsdelningen manuellt. Nationell patientöversikt (NPÖ) kan tillföra basinformationen, men behöver kompletteras med utvald information som följer patienten i det specifika vårdflödet. Befintliga och nya tjänster kan utvecklas för att stödja bättre samverkan kring patienten.