Programpunkter

Välkommen till Colombiagruppens seminarium om vägen framåt för fred och säkerhet i Colombia! Genom detta interaktiva panelsamtal får du möjlighet att lyssna till röster från Colombianska människorättsförsvarare och lära dig med om fredsprocessen ur genus-, ungdoms- och afrocolombianska perspektiv. Tillsammans med publiken kommer panelen att reflektera över innebörden av totalfred, olika gruppers behov i fredsprocesser och Sveriges roll i det fortsatta fredsbyggandet. I panelen deltar: •    Luz Marina Becerra Panesso: Människorättsadvokat, feminist och representant för La Comadre. Vinnare av det Colombianska Människorättspriset 2021 i kategorin Årets Människorättsförsvarare. •    Vivana Garzón Ramírez: Docent i humaniora och konst. Representant för och medgrundare av Fundación la Mixera Espacio Cultural som med fokus på unga arbetar med reparativ rättvisa, fred och försoning. •    Sebastian Escóbar Úribe: Människorättsadvokat och styrelsemedlem i advokatkollektivet CCAJAR som arbetar med juridiskt stöd till konfliktoffer och andra vars mänskliga rättigheter har kränkts i Colombia.Colombiagruppen (MR-Fonden, PeaceWorks, War Child, Kristna Fredsrörelsen och ForumCIV) arrangerar detta seminarium. 

Seminariet ska öka förståelsen och engagemanget för kopplingarna mellan hållbar fred, mänsklig säkerhet och en rättvis och hållbar global utveckling. Det finns många faktorer som påverkar våra liv och vår säkerhet. Mänsklig säkerhet är ett begrepp som sätter individens rättigheter, trygghet och personliga säkerhet i centrum. Begreppet innebär ett bredare perspektiv på säkerhet och säkerhetspolitik än den traditionella uppfattningen som utgår från statens territoriella säkerhet och där skydd från externa, militära hot är huvudfokus. Mänsklig säkerhet kopplar samman sociala, ekonomiska och humanitära problem och definierar dem som säkerhetspolitiska utmaningar som behöver förebyggas och hanteras. På så vis kan eventuella sårbarheter i ett samhälle hanteras innan de riskerar att leda till väpnad konflikt. Det behövs göras mycket mer för att förebygga väpnad konflikt och våld genom att investera i sådant som bygger varaktigt fredliga samhällen: insatser för att främja jämlikhet, jämställdhet, demokrati, samarbete, människors hälsa och trygghet, ett hållbart klimat och mänskliga rättigheter. 

Följ med på en resa där vi genom musik, personliga berättelser och samtal pratar om våld i nära relation och hur det är att hamna i beroendeställning. Ett samtal om våldets olika delar, dilemman men också om att bryta upp, läka och komma vidare. 

Många barns utsatthet kommer aldrig till myndigheters kännedom. Men de barn som faktiskt berättar om våld och övergrepp – varför får de så sällan det stöd och den behandling de har rätt till? Vi ger två förslag på förbättringar.  

Vad har hänt med de tusentals afghaner som skulle få sitt skyddsbehov prövat på nytt? Hur bedömer Sverige FN säkerheten i talibanernas Afghanistan?

Bakom små och stora skärmar gömmer sig idag en otrolig kraft, ambition och önskan om att göra skillnad, att stå upp för de förtrycka och höja rösten för de som tystats.
Men hur samlar vi denna kraft? Hur får vi unga Instragram krigare at gå från passivitet till handling, från klicks till positiv aktivism.
Kom & hör Artikel X &  Ungdomsarenan Tegelbruket berätta om deras resa från passivitet till aktivitet. 

Viljan att minimera migrationsströmmar till Europa har lett till ökade insatser för att stävja och hantera irreguljär migration på avstånd. Det betyder dock inte att viljan att migrera till Europa har minskat. Hur ser externaliseringen av EU:s yttre gräns ut och hur fungerar det i praktiken?  

Idag hotas iranska folkets säkerhet och trygghet av både staten och rättsväsendet i landet. Ett bevis på detta är regimens brutala nedslag och dödligt våld mot fredliga protester i landet. En systematisk straffrihet råder i landet vilket gör att förbrytare befordras istället att ställas inför rätta. Vad är Sveriges och internationella samfundets ansvar i detta avseende om något och vad kan de göra för att säkra iranska folkets säkerhet och trygghet.

Ensamstående nyanlända mammor och deras barn är en av de mest utsatta grupperna i Sverige. Rädda Barnen driver ett föräldrastödsprojekt anpassat just för dem, som finansieras av Arvsfonden. Projektledaren Eva Harnesk och forskaren Tove Samzelius samtalar utifrån inspelningar av mammorna och barnens röster. Hur kan vi ta hänsyn till dessa familjers unika situation med målet att skapa starka mammor och trygga barn med stora möjligheter i livet?

Det grova och dödliga våldet där unga män i kriminella grupperingar dödar och våld och skjutningar påverkar bostadsområden och invånare. Vem är den kriminelle? Vad är orsaker till att personer utvecklar kriminell livsstil och gör våldet normaliserat? Kan vi se kriminella som individer med rättigheter? Kan vi hitta andra svar än hårdare straff på frågan om hur vi hanterar trygghetsfrågan?

Unga, fred och säkerhet - Hur förändrar vi världen utan våld och varför är det viktigt att unga inkluderas? 

Upplev Storytelling som Tillsammans för Sverige utvecklat för kultur och religionsmöten. Metoden som används i Tro möter tro nätverket, Örebro, motverkar främlingskap och gör oss tryggare med varandra. Liam Salmander och Nayab Kayani , Tillsammans för Sverige, Fryshuset presenterar sina personliga berättelser. Publiken får samtala genom att ”KLICKA”. Khalid Muhammed, For the People och Ola Frideblad, Tegelbruket och Mikaels församling, Örebro.

Att få en ny könstillhörighetslag på plats har ibland beskrivs som den viktigaste reformen för transpersoner i Sverige sedan kravet på tvångssterilisering togs bort. Regeringen har lovat att ersätta den numera 50 år gamla lagen så att processen för att ändra kön i folkbokföringen separeras från den medicinska processen kring underlivskirurgi. Men varför är det så viktigt? Hur kan en moderniserad lag påverka och förbättra transpersoners livsvillkor, trygghet och säkerhet? Vilka andra hinder och problem möter transpersoner i deras vardag? Vad behövs utöver ändrad lagstiftning? 

FN:s viktigaste roll är att förebygga krig och konflikter, främja fred men även att verka för universella mänskliga rättigheter. Samtidigt är FN inte bättre än sina medlemsstater. Hur starkt kan FN då stå sig när allt fler medlemsstater utvecklas mot autokratier? Vad gör det med granskningen av hur stater lever upp till sina åtaganden på MR-området? Och vad gör det med FN:s trovärdighet när en stat med vetorätt i Säkerhetsrådet startar ett aggressionskrig, i strid med FN-stadgan, och därmed förhindrar ett ingripande från FN. Diskussioner förs och har förts om behovet av att förändra, demokratisera, FN. Är det en utveckling som krävs och önskas – hur ska den i så fall förverkligas? Vilken relevans kommer FN kommer att ha i framtiden?

Hur påverkar ålderismen hälsan för äldre? Diskrimineringsbyrån Gävleborg och Rättighetscentrum Dalarna bjuder in till ett samtal med Barbro Westerholm, fd riksdagsledamot, utifrån hennes erfarenheter och tankar. Hur ska vi agera för att minska åldersdiskrimineringen?

Ingen vill kalla sig rasist, men… Även om de flesta människor i Sverige är överens om att vi bör stå upp för alla människors lika värde och ta ställning mot rasism fortsätter rasismen att öka i samhället. Varför? Vi tror att många som förstår antirasism på teoretisk nivå ofta saknar kunskap om hur vi ska agera antirasistiskt i praktiken. Med antirasistiskt självförsvar kan vi hitta verktygen.

Myanmar’s post-coup crisis is well into its 2nd year and the human rights situation has sharply worsened. Nonetheless, rights defenders and journalists have continued their tireless work supporting rights and access to information. This panel of Myanmar rights defenders explores the current situation with a focus on their experiences and asks questions like: What strategies have they adopted to continue their work and deal with post-coup challenges? And what possible solutions do they see for resolving this crisis?

Demonstrated in the so-called Triple Nexus and UN’s “New Way of Working”, actors in humanitarian, development, and peaceare expected to work towards collective outcomes. The place of fundamental Human Rights, however, is contested. A key question is whether the Nexus takes the framework into consideration. Is there a need for a fourth dimension of the Nexus, proclaiming Human Rights for all? If so, how can Sweden advocate for stronger integration?

Utifrån förstudien ”Romers betydelse för svensk cirkus” samtalar Cirkus Brazil Jack, RIKC och Cirkus Syd om cirkusen som en historisk och nutida tillflykt för de som avviker eller inte välkomnas i det övriga samhället, med särskilt fokus på romer och resande. Hur ser situationen ut idag för en resande cirkus? Kan cirkusens interkulturella förhållningssätt - som samtidigt är både nationellt och internationellt, både etniskt och transetniskt - utgöra ett gott exempel i en värld som allt mer präglas av etno-nationella strömningar? Dessa och många andra frågor utforskar vi tillsammans med åhörare under vårt seminarium. 

Allt fler kommuner satsar på digitalisering och välfärdsteknik för att effektivisera verksamheterna och möta de demografiska utmaningar som offentlig sektor står inför, bl a i äldreomsorgen. Välfärdsteknik kan dock vara mer än effektivisering, den kan stärka äldres mänskliga rättigheter som rätten till självständighet, kommunikation och delaktighet. Hur kan vi använda välfärdsteknik i vård och omsorg som stärker äldres mänskliga rättigheter?