Programme

Fördomar och okunskap har länge präglat relationen mellan majoritetsbefolkning och urfolk, något som påverkar allmänhetens uppfattningar om samer än idag. För att öka förståelsen och kunskapen om att vara ung same håller samernas riksungdomsförbund Sáminuorra föreläsningar och skolbesök. Genom aktuell kunskap och personliga berättelser fördjupas lärares och elevers bild av Sveriges urfolk. Nu är det din tur att ta del av de samiska vägvisarnas insikt på ett sätt som både berör och väcker intresse!Seminariet är en samverkan mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och det samiska riksungdomsförbundet Sáminuorra.

Vad innebär frihet i en tid av ökade säkerhetsutmaningar? Arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism innebär ofta avvägningar mellan säkerhet och frihet. Åtgärder för att skydda vår demokrati kan samtidigt utgöra begränsningar av våra friheter. När blir insatser för att skydda samhället en risk för de fri- och rättigheter de är tänkta att försvara?

Barn i asylprocess lever ofta i otrygga miljöer som begränsar deras frihet och rättigheter. Genom trygghetsvandringar synliggör vi barns egna röster och erfarenheter av otrygghet på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. I samverkan med myndigheter och civilsamhälle driver vi ett långsiktigt förändringsarbete för att stärka barns rätt till trygghet, delaktighet och frihet från rädsla och våld. Under seminariet pratar vi om hur trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna utöva sina rättigheter.

Demokratin är under press – och civilsamhällets villkor har försvagats. I detta seminarium presenterar Unionen en ny rapport om civilsamhällets roll i demokratin och hur minskad finansiering, ökade krav och otrygga arbetsvillkor påverkar organisationer och anställda. Med fakta, berättelser och analys diskuterar vi vad som krävs för ett starkt och självständigt civilsamhälle.

Demokratin utmanas globalt och även Sverige visar tecken på tillbakagång. Liberties Rule of Law Report 2026 beskriver Sverige som en ”slider” där rättsstatsprincipen försvagas. Samtalet fokuserar på tjänstepersoners ansvar att skydda demokratin och hur lojalitet ska balanseras mellan politiska beslut och demokratiska principer.

Skola och folkbildning för en stark demokrati. Demokratistegen är till för förskolor, skolor, folkhögskolor och studieförbund som vill stärka och utveckla sitt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Demokratistegen har tagits fram i ett samarbete mellan Skolverket och Forum för levande historia. Företrädare från bägge myndigheterna ger en inblick i modellen och hur den tagits emot i skolan och inom folkbildningen.

Vad händer när någons frihet att yttra sig påverkar andras rättigheter till att fritt utöva sin religion eller fira sin kultur? När blir toleransen av intolerans i sig ett problem för individer och samhället? Dessa frågor har aktualiserats under de senaste åren. I den här ’Fish Bowl’-diskussion välkomnas deltagarna att följa med i ett samtal kring svåra avvägningar mellan rättigheter och friheter i dagens samhälle. 

Under de senaste åren har flera regeringsuppdrag uppmärksammat grupper som riskerar att inte fångas upp av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, såsom äldre, unga, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättningar. Detta seminarium kommer att diskutera insikter och slutsatser från olika regeringsuppdrag, samt hur samhällets ansvar kan utvecklas för att säkerställa stöd och skydd för alla våldsutsatta.

Institutet för mänskliga rättigheter intresserar sig på flera sätt för hur Sverige säkerställer mänskliga rättigheter för frihetsberövade personer, allt från godtyckligt frihetsberövande av unga i tvångsvård, personer med funktionsnedsättning i rättsprocesser, personer i förvar och personer som dömts för brott. Vad har staten för krav på sig och hur säkerställer Sverige detta? Vi samtalar om aktuella utmaningar, internationella granskningar, praktiska förutsättningar och tänkbara förbättringar inom rättssäkerhet, behandling och tillsyn.

Hur kan erfarenheter från över tio års ungdomsarbete i Afrika bidra till att förebygga kriminalitet i Sverige? KFUM Sverige delar lärdomar från programmet Youth Justice – utvecklat sedan 2015 tillsammans med flera nationella YMCA-organisationer i västra, östra och södra Afrika – och hur dessa metoder nu testas i en svensk kontext. Ett interaktivt seminarium om frihet, förebyggande arbete och ungas rätt att forma sina liv.

När hat och hot blir en del av vardagen för anställda, förtroendevalda och ideellt engagerade i civilsamhället sätts verksamheten på svåra prov. Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar att förebygga, agera och följa upp – hat och hot är en demokrati och arbetsmiljöfråga, inte ett individuellt problem. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, oavsett arbetsuppgifter.

Våld i nära relation är ett samhällsansvar som kräver samverkan och uthållighet. Vi presenterar hur socialtjänstens hot- och våldsteam i Karlstads kommun arbetar strategiskt och praktiskt för att förebygga våld, skydda utsatta och skapa långsiktig förändring.Våldet påverkar hela samhället – men förändring är möjlig när vi arbetar tillsammans. Vi lyfter metoden Trygga hem-utan våld, en brottförebyggande metod med fokus på våldsutövaren.

Trots lagkrav och nationell handlingsplan utsätts människor fortfarande för rasism i arbetslivet. Varför räcker inte dagens insatser – och vad krävs för förändring? Aaron Kroon, grundare av Black Batman, Michaela Moua, EU:s samordnare mot rasism, och XXX från Arbetsdepartementet diskuterar ansvar, konkreta lösningar och vägar mot ett inkluderande arbetsliv där alla har lika rättigheter och möjligheter.

Trots att Sverige har åtagit sig att respektera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter enligt internationell rätt är skyddet i nationell rätt fortfarande svagt. Vad krävs för att göra dessa rättigheter verkligt utkrävbara? Under detta seminarium diskuterar vi hur Sverige kan gå från politiska ambitioner till juridiskt ansvar – genom möjliga reformer, stärkt ansvarsutkrävande och nya vägar framåt för att säkerställa rättigheter i praktiken.

Hur vi kan skapa en hållbar beredskap som inkluderar alla och där mänskliga rättigheter står i centrum – även i tider av ökad belastning, långvarig kris och ytterst krig? Vi vill synliggöra hur rätten till liv, hälsa, värdighet och likabehandling prövas i praktiken när fri‑ och rättigheter begränsas, men vårdens ansvar består. Seminariet lyfter perspektiv kring hälso- och sjukvårdens uppdrag när friheten försvinner och besluten handlar om liv, död och rättigheter.   Hur kan mänskliga rättigheter upprätthållas i vården under extrem och långvarig belastning? Betydelsen av att integrera mänskliga rättigheter i planering och övning.Vad händer när resurserna inte räcker? 

Om interreligiös solidaritet som ett konkret sätt att över religionsgränser svara på hat och hot och stärka tilliten och sammanhållningen i samhället.

Klimataktivismen blir allt mer konfrontativ samtidigt som statliga begränsningar ökar. Panelen diskuterar spänningen mellan demonstrationsfrihet och statens ansvar för ordning och säkerhet. Var går gränsen för legitim civil olydnad och när blir restriktioner oproportionerliga? Under samtalet belyses frågorna ur rättsliga och filosofiska perspektiv.

Det finns många stödmaterial, verktyg och utbildningar för att förebygga diskriminering och motverka rasism – men det kan vara svårt att hitta rätt. Under passet presenterar Arbetsmiljöverket, Diskrimineringsombudsmannen och Socialstyrelsen konkreta stöd för det praktiska arbetet.Arbetsmiljöverket visar inkludera.av.se med checklistor, övningar och spelet ”687 dagar på Mars”. Diskrimineringsombudsmannen presenterar hur man kan omsätta lagen om aktiva åtgärder i praktiken och berättar om sitt pågående arbete med att stötta arbetsgivare i arbete med aktiva åtgärder. Socialstyrelsen visar utbildningsmaterial om rasism och bemötande i vården för att förebygga och motverka rasism inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.
                       

Våld mellan kriminella grupperingar är i dag en av de mest betydande formerna av organiserat våld mellan icke-statliga aktörer globalt. Presentationen belyser centrala mönster, såsom vad som driver våldet, föränderliga konfliktdynamiker, rekrytering av barn och unga, och hur grupper ofta bygger upp social kontroll. Ett centralt syfte är att bidra till diskussionen om hur svenska samhällen bättre kan förstå och möta denna typ av våld.

Krisberedskap och civilt försvar handlar ytterst om att skydda det viktigaste vi har – friheten. Men vad betyder frihet i en kris? Vem kan ta del av information, skydd och stöd?MFD belyser hur krisberedskapen ser ut för personer med funktionsnedsättning och vilka brister som finns vid en kris. Vi delar med oss av resultat från vårt arbete med kommuner och regioner, och insikter från Rivkraft, MFD:s panel som består av personer med funktionsnedsättning. MCF berättar om sitt arbete med tillgänglighet i skyddsrum, innan seminariet avslutas med att en panel tar vid och diskuterar. Publiken bjuds in till reflektion kring vad som krävs för en beredskap som fungerar för alla.