En stor del av den statistik som ligger till grund för medialt uppmärksammade rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga representerar inte alltid psykisk ohälsa, utan övergående besvär kopplade till ungdomars vardagliga utmaningar. Detta kan leda till att ungas mående medikaliseras och att insatser som ska främja psykisk hälsa riskerar att hamna snett.

I seminariet presenteras forskning kring vad unga själva lägger för betydelse i de besvär som mäts i den årligt återkommande enkäten ”Skolbarns hälsovanor”. Studien visar bland annat på behovet av att särskilja djupgående problem från dem av mer vardaglig karaktär.