Årets program

“Räknas inte vår tid? Varje morgon hoppas jag att det går bra.”  Vad säger chefen om du kommer sent till jobbet varje dag? Hur deltar du i föreningslivet eller upprätthåller hälsan om det inte går att fara till föreningslokalen eller träningen? Alla, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att delta i samhället. Men brister i tillgänglighet, färdtjänst och kollektivtrafiken gör att vi med normbrytande funktionalitet blir mer begränsade i våra möjligheter. 

Det existensiella hälsan blir viktig och kan vara en nyckel till att hitta sina möjligheter att hantera stora omställningar och förändringar. Vi behöver mötas omkring hur vi hittar vägar att må bättre och få en större tilltro till både vår egen förmåga och det gemensamma bästa. Hur man uppfattar sin sociala, psykiska och fysiska hälsa kan sammanfattas i existensiell hälsa.I seminariet samtalar vi om hur man kan mötas omkring den existensiella hälsan och hitta praktiker där samtalet är i fokus.

Hur ser tillgången på ett tryggt och stadigvarande boende ut för våldsutsatta kvinnor och barn i omställningens tid?I Skellefteå ökar invånarantalet kraftigt och majoriteten av inflyttarna är män parallellt som mansdominerade arbetsplatser premieras. Många våldsutsatta kvinnor står inför valet mellan hemlöshet och våld då bristen på bostäder är stor.Unizon presenterar en rad lösningar för kvinnors och barns rätt till en trygg bostad att leva i.

Vi pratar ofta om implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Men hur gör vi, i vilken ände börjar vi och hur får vi fart i arbetet, hur blir det hållbart och vad gör skillnad för barn? Den här föreläsningen går från teori till praktik genom 10 viktiga steg i arbetet med barnets rättigheter.

I det här miniseminariet reder vi ut en del begrepp som är viktiga i vår gemensamma kamp för riktig klimaträttvisa. Vad betyder egentligen ord som historisk skuld, urfolk och grön kolonialism? Kom och lyssna, kunskap är makt!

Rasismen ökar generellt och samhällets tolerans förändras kring de som inte följer strömmen. Det finns också en kamp om vår demokrati som handlar om att minska maktskillnader. Vi som finns i minoriteten romer känner av förändringen och upplever mer antiziganism än tidigare. Men vad är antiziganism och hur påverkas vi av den under omställningens tid?

Vindkraft är ett av de snabbast växande energislagen. Den ger förnybar och billig elproduktion och betraktas därför som grön. Men nu hotas urfolksrätten i den gröna omställningens namn. Renskötare som i decennier har pekat på vikten av omställning anses nu, ironiskt nog, stå i vägen för omställningen. Och samhällsdebatten har hårdnat mot det samiska folket i stort.Representanter för samebyar och forskare samtalar. Samtalet leds av Amnesty Sápmi.

Samråd och involvering av kommuninvånare glöms lätt bort, eller sker sent i arbetsprocessen. Införandet av hållbar och effektiv teknik kan gå snabbt, kanske för snabbt. Under kris fattas brådskande beslut. Men också när det ska gå snabbt, ger samråd och involvering viktig kunskap och förståelse. Lagar och konventioner förbinder oss till samråd i många fall. Umeå kommun berättar om utvecklingsarbete inom samråd med och involvering av funktionshinderrörelsen och de nationella minoriteterna.

Det hårdnande politiska landskapet och det minskade utrymmet för civilsamhället försvårar organisering för organisationer inom det svenskmuslimska civilsamhället på flera sätt. I denna programpunkt ställer vi frågan: Kan svenskmuslimska organisationer överleva i det nya civilsamhället?

Afrikagrupperna invites you to a crucial seminar with international guests from our partner organization La Via Campesina, Christine Nabwami from Uganda and Brenda Muronda from Zimbabwe. In this seminar, we explore the pressing issue of food as a human right, and the global challenges surrounding our food system. The panelists will take us through what a Just transition in our Food System should reflect. 

På pappret bejakar vårt samhälle inkludering där alla få vara med och bidra. I praktiken har personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom adhd och autism sämre möjligheter att få och behålla ett arbete, trots att det är en mänsklig rättighet enligt FN-konventionen. Kravet på att snabba och fortlöpande omställningar till nya verktyg, metoder och arbetssätt gör det extra svårt för personer med kognitiva svårigheter. Resultatet blir stress, sjukskrivningar och utanförskap.

Klimatförändringarna driver på behovet av "grön omställning" som blivit synonymt med ökat uttag av kritiska mineraler och grön energiproduktion – ofta på urfolks marker. Detta påverkar deras rättigheter till försörjning, samt bevarande och utveckling av kultur och språk, negativt. I Sverige är renskötseln extra hårt drabbad av klimatförändringarna och samer är de första att framhålla att åtgärder måste tas. Hur kan omställning beakta både global ekologisk hållbarhet och urfolks rättigheter?

Pågående forskning vid Göteborgs universitet visar att då människor inte känner sig delaktiga så sjunker deras beredvillighet att acceptera miljöpolitiska åtgärder, något som i förlängningen kan leda till att det blir svårt att på politisk väg få igenom nödvändiga beslut. Hur kan mänskliga rättigheter ge vägledning för en hållbar klimatomställning? Och hur ställer vi om utan att lämna någon utanför? Seminariet sker som panelsamtal med bland andra civilsamhället och verksamhetsföreträdare. 

Länsstyrelsen Västerbotten, i samarbete med kommuner och civilsamhälle (finansierade av länsstyrelsen), belyser några av de villkor som är i förändring inom migration och integration, metodkunskap för ett rättighetsbaserat arbetssätt (RBA) och praktiskt integrationsarbete i länet. RBA är en metod som möjliggör arbete för att stärka rättigheter, vilket är särskilt värdefullt när rättigheter utmanas och aktörernas förmåga att arbeta med målgrupperna förändras.

Interaktiv föreläsning med pedagogen Sofie Olovsson och sexologen Johanna Ivarsson som med fakta och pedagogiska knep ger en grund i allas vårt ansvar att ge barn tillgång till bästa möjliga hälsa och utveckling. Med frågor som Hur kan vuxna tidigt, medvetet och långsiktigt ha samtal med barn om sexualitetsfrågor? Kan vi vänta med sexualkunskapen tills barn är äldre? Hur förebyggs sexuella övergrepp? Hur kan barns självkännedom, kroppskunskap och hälsa stärkas? 

Såväl unga som äldre upplever en ökad oro för klimatförändringar och framtidens världsläge. För att skapa en rättvis klimatomställning behöver vi agera tillsammans över generationsgränserna och dra nytta av vårt samlade engagemang. Vi välkomnar dig som är 15-25 eller över 65 år att delta i denna workshop som handlar om hur vi kan engagera oss och påverka, och på köpet få en känsla av ökad social gemenskap.

Yuliia, Shoira och Anastasiia lämnade Ukraina efter Rysslands invasion utan att veta vart de skulle ta vägen. Efter tre månader i Sverige, utan att kunna prata någon svenska och utan vårderfarenhet erbjöds de traineeanställningar inom hemtjänsten i Skellefteå. Under några omtumlande månader lärde de sig ett nytt yrke och ett nytt språk på samma gång. Välkommen att ta del av hur det påtvingade uppbrottet från livet i hemlandet, följt av erfarenheter inom hemtjänsten i Skellefteå, har lett till nya insikter, möjligheter, prioriteringar och livsval. 

Hur säkerställer vi att unga är delaktiga i omställningen, under hela processen? MUCF har en rad olika verktyg som kan skapa en drivande kraft för omställning med ungas perspektiv i centrum och som ger möjligheter för ökad kompetens om ungas inkludering och demokratiska deltagande. Kom och inspireras av hur din organisation kan använda verktygen EU:s ungdomsprogram och LUPP och för att säkra ett ungdomsperspektiv och stärkt ungdomsengagemang.

Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen.Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut.I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

I panelen diskuterar språkfrämjare på Isof, institutet för språk och folkminnen, några exempel på hur kunskaper om och förståelse för de nationella minoritetsspråkens historiska och nutida villkor kan leda till ett mer fungerande och inkluderande samhälle men också till en positiv utveckling av förutsättningarna att revitalisera de nationella minoritetsspråken.